Efter #nykterfrizon: Så går IOGT-NTO vidare
Illustration: Erica Jacobson

Efter #nykterfrizon: Så går IOGT-NTO vidare

Det startade med vittnesmål och upprop i facebookgruppen #nykterfrizon. Efter en omskakande höst går nu arbetet i #metoos kölvatten in i en ny fas.
Av: Jens Wingren

Andrea Lavesson, biträdande generalsekreterare i IOGT-NTO, har uppdraget att hantera individärenden som kommit fram genom #nykterfrizon. I nuläget (februari 2018) har hon talat med ett tiotal medlemmar som upplevt sig utsatta för sexuella övergrepp och trakasserier.

– Det verkar som att vi tar det här på ett allvar som vissa blir förvånade över. Dels att vi har arbetat snabbt, men också att vi tar ordentliga samtal där det behövs, säger hon.

Erik Winnfors Wannberg, sekreterare i IOGT-NTO:s förbundsstyrelse, förklarar varför Andrea Lavesson fått uppdraget.

– Hon är utbildad socionom och är van vid svåra samtal. Det innebär också att all känslig information samlas i en väldigt liten skara. Inte ens hela förbundsstyrelsen vet vilka som kontaktat henne, och i vilka ärenden. Det är en trygghet för de som tar kontakt, och som gör att det ska bli så lite löst prat som möjligt, säger han.

 

De vittnesmål som kommit fram i gruppen #nykterfrizon är helt anonymiserade.

– När man kommer till mig så kan man dels ta upp fler detaljer, prata om vem det gäller och även prata om hur vi ska gå vidare. Ibland räcker det med någon som lyssnar på en och bekräftar ens känslor, säger Andrea Lavesson.

I samtal med den som blivit utsatt för trakasserier eller övergrepp strävar hon inte efter att agera domare, utan snarare att lyssna som representant för hela organisationen.

– I de fall där man velat berätta men inte göra mer ber jag om att få återkomma om fler personer skulle nämna samma namn. Då hamnar saker i ett annat läge.

I de fall där den som känner sig utsatt velat att organisationen ska agera har Andrea Lavesson tagit samtal med de personer som pekats ut.

– Det har sett lite olika ut, antingen så har jag gjort det själv eller så är det någon annan ansvarig som varit med.

 

Vid mötet går man igenom de historier som kommit upp och den utpekade får säga om den känner igen sig eller inte.

– Sedan får vi se hur de tänker kring de här sakerna och vad de själva ser att konsekvenserna blir. I några fall har vi valt att gå ut med någon form av uttalande eller ursäkt, säger Andrea Lavesson.

De som blivit utpekade har reagerat väldigt olika på anklagelserna, berättar hon. Vissa har blivit förvånade medan andra sedan en längre tid funderat på de här sakerna. Speciellt sedan #metoo tog fart.

– Det kan hända att man inte känner igen sig i det man blir anklagad för, men man måste alltid lyssna på den som upplever sig utsatt. Alla samtal jag haft hittills har varit bra. Om någon i slutändan skulle känna att det varit orättvist så har jag gjort något fel, säger hon.

 

Två personer har hittills i skriftliga uttalanden meddelat att de lämnar sina förtroendeuppdrag i IOGT-NTO. Varför har man valt den vägen?

– Det lättaste sättet att tilltala många på en gång är att göra uttalanden. Det var också ett bra sätt att få ännu fler att förstå de slutsatser som de utpekade drog av detta, säger Andrea Lavesson.

Både utsatta och utpekade kan erbjudas hjälp via en klinik som arbetar med sexuella övergrepp, men än så länge har det inte varit aktuellt.

– När det handlar om en ”lilla gumman”-attityd och förminskande så är det ju inte den typen av klinik som kommer hjälpa till, utan då handlar det mer om att man får fundera kring sina attityder.

 

Hittills har Andrea Lavesson inte sett anledning att polisanmäla något som kommit fram genom #nykterfrizon.

– Vi som organisation har inte anmält någon, men ifall någon individ skulle vilja anmäla så har vi ju en jurist här.

Hon säger att en jurist skulle kunna kopplas in om samtalen inte leder fram till en gemensam lösning och ena parten skulle vilja ha juridiskt stöd.

När det gäller det förebyggande arbetet kommer det dock krävas att hela kansliledningen är med och drar lasset säger Andrea Lavesson.

– Det finns ett antal metoder i civilsamhället för att jobba med de här frågorna och vi tittar just nu på vilka vi kan använda.

 

Inför vårens distriktsårsmöten arbetar en grupp ideellt med att ta fram ett diskussionsunderlag kring #nykterfrizon som distriktsstyrelserna uppmanas att samtala kring.

Det finns fortfarande många diskussioner kvar att ta.

– Till exempel hur man gör i en situation där någon annan blir utsatt. Jag har tidigare tänkt att om den utsatta personen inte reagerar så ska inte jag heller säga något. Där har jag tänkt om efter den här hösten. Att jag ska säga ifrån om jag ser något som jag inte tycker känns okej, säger Andrea Lavesson.

En annan fråga är vad som händer med den som pekats ut, när den kan komma tillbaka som representant för rörelsen. Erik Winnfors Wannberg betonar att hela processen kring #nykterfrizon gått väldigt fort, och att det finns mycket kvar att ta ställning till.

– Det finns en väldig spännvidd i typen av överträdelser. Så det måste nog vara ganska individuellt. Men det behöver vi ta i förr eller senare. Var sak har sin tid, säger han.

Andrea Lavesson tycker att alla människor är värda en andra chans.

– IOGT-NTO har sen starten varit en organisation där människor har varit värda en andra chans. Vi kan se i gamla medlemsmatriklar att folk gick med på en måndag och ut på fredagen, om och om igen. Så skulle vi ju inte göra nu, men det är något med det som jag tycker är väldigt sympatiskt. Alla människor är alltid värda en ny chans. Jag tycker att vi ska hantera varandra så i alla frågor, säger hon.

 

Hur det ska gå till när en person som pekats ut återvänder till verksamheten är dock en annan fråga.

– En kassör som förskingrat pengar kanske inte ska komma tillbaka som kassör till exempel, men det finns många andra uppdrag. Sedan är det en svårare fråga när det handlar om sexuella övergrepp eftersom det kommer oss in på livet på ett annat sätt. Men om vi inte har förmågan att ge folk en andra chans, vad är vi för människor då? Jag tror på förändring, säger Andrea Lavesson.

Erik Winnfors Wannberg tror att lyhördhet är viktigt. Det finns inga tydligt definierade gränser för vad som är ett övertramp och inte.sexuel

– Här gäller det att lyssna på den som känner sig kränkt och hens upplevelser. Och det där är klurigt, för det pågår just nu en normförskjutning i vad som är acceptabelt och inte. Där kan det nog bli en del krockar, säger han.

 

 

Vill du läsa mer om alkohol och andra droger? Prenumerera kostnadsfritt på Accents nyhetsbrev och få veckans nyheter direkt i din mejlbox:

»
Dela artikeln:
0