Ny rapport: Droger inte vanligare bland ensamkommande
Sergels torg i Stockholm. Foto Mikael Persson/Flickr/CC BY 2.0.

Ny rapport: Droger inte vanligare bland ensamkommande

Det finns all anledning att uppmärksamma ensamkommande ungdomars narkotikaanvändning. Psykisk ohälsa är en riskfaktor, säger Folkhälsomyndigheten i ny kartläggning.
Av: Ulrica Ambjörn

Det går inte att säga generellt att narkotikaanvändning skulle vara vanligare bland ensamkommande ungdomar än bland andra.

– Jag vill lyfta fram att trots den bakgrund de har så klarar de flesta sig. Men när det inte fungerar är riskfaktorerna stora boenden, en lång asylprocess, brist på fritidsaktiviteter och att ungdomarna inte får behandling för sin psykiska ohälsa, säger Åsa Domeij, utredare på Folkhälsomyndigheten.

 

I dag redovisar myndigheten det regeringsuppdrag de fick i våras; att i samråd med Socialstyrelsen kartlägga omfattningen och typen av narkotikavanor bland ensamkommande upp till 21 år.

Några anledningar till oro finns:

Av registerstudier framgår att ensamkommande som kom före 2015 i högre utsträckning än svenska ungdomar, och unga som kommit hit med sina föräldrar, fått vård för substansbruk.

För en registerstudie måste personnummer finnas, och de ungdomar som kom 2015 och senare omfattas därför inte.

Kan det här ändå ses som ett tecken på att ensamkommande ungdomar med narkotikaproblem fångas upp?

– Absolut, men på en del orter finns uttalade problem, och några av de aktörer som vi intervjuat betraktar utvecklingen som oroande. Vuxna som möter ungdomarna till exempel på boenden behöver få utbildning, säger Åsa Domeij.

 

Kartläggningen har gjorts på länsnivå, uppgifterna bygger i hög grad på skattningar bland annat från socialtjänsten.

Hur många som använder narkotika ställs i undersökningen i relation till hur många ensamkommande som tagits emot i varje län. Droganvändningen varierar mellan två och elva procent, med ett genomsnitt på åtta procent. Stockholmsregionen och storstadslänen ligger högst.

– Det här handlar om tonåringar, lever man i områden där droger redan finns utsätts man för det som unga i allmänhet utsätts för.

 

Vissa ungdomar har använt droger redan innan flykten, vissa har börjat under flykten, åter andra har etablerat droganvändning i Sverige.  Man kan se att debutåldern är högre för ensamkommande än för andra ungdomar.

Många som deltagit i undersökningen känner oro kring ungdomarnas sociala utsatthet och deras psykiska mående, berättar Åsa Domeij.

–De har traumaupplevelser och en högre grad av psykisk ohälsa än andra ungdomar.  Det är viktigt att de får hjälp så att narkotikaanvändning inte övergår till självmedicinering.

Det finns också ett mörkertal bland papperslösa.

– De som vistas illegalt eller ska avvisas, den gruppen är svår att följa.

 

Cannabis är den drog ungdomarna använder mest, men de tar även tramadol, ett smärtstillande opiatläkemedel. Deras drogmönster skiljer sig inte från andra ungdomars i Sverige även om rökheroin förekommer, vilket är ovanligt bland svenska ungdomar.

–Gruppen ensamkommande är mycket heterogen och har olika förutsättningar och behov. Men generellt har gruppen fler riskfaktorer för psykisk ohälsa och social utsatthet än barn och ungdomar som anlänt i sällskap med sina föräldrar. Det kan i sin tur öka risken för narkotikaanvändning. Att de kommer in i sociala sammanhang är väldigt viktigt, inte minst eftersom föräldrastödet sakna, säger Åsa Domeij.

 

Undersökningen är publicerad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

 

 

 

 

 

.

Dela artikeln:
0