Med nätdroger avses psykoaktiva substanser som ofta tillverkas i laboratorier och som marknadsförs och säljs på internet. De brukar benämnas nya psykoaktiva substanser, NPS.
Färska siffror från Rättsmedicinalverket visar att 130 personer dog med NPS i kroppen under 2016. 80 av dem hade varianter av fentanyl i kroppen.
– Nivån av NPS-positiva fall var i princip på samma nivå som för 2015, men andelen fentanyler är ju betydligt högre än 2015 då 36 fall med fentanyl hittades, kommenterar Gisela Pettersson, specialistläkare i rättsmedicin vid Rättsmedicinalverket.
För åren 2007–2015 har Rättsmedicinalverket identifierat 388 dödsfall där den avlidna haft en eller flera nätdroger i kroppen. Det handlar bland annat om syntetiska cannabinoider (spice-varianter), centralstimulerande katinoner och syntetiska opioider. En stor andel av dödsfallen det senaste året är kopplade till olika varianter av fentanyl. Anmärkningsvärt är att en tredjedel av förgiftningsfallen inträffade under 2015. Gisela Pettersson, specialistläkare i rättsmedicin vid Rättsmedicinalverket, tror att detta främst går att härleda till att det under 2015 florerade potenta varianter av fentanyl på marknaden.
– Vi kan se ett stort kluster av dödsfall 2015 som vi tror kan kopplas till en variant som heter acetylfentanyl. Den varianten narkotikaklassades i januari 2016, men den har snabbt ersatts av nya preparat. Det är potenta och svårdoserade ämnen det handlar om, säger hon.
Droger som säljs via internet är svåra att komma åt. Drogerna tas fram i laboratorier och genom att ändra någon molekyl kan tillverkarna kringgå förbud snabbare än lagstiftningen hinner med.
Det är främst unga män det handlar om. Det är de som utsätter sig.
Syntetiska cannabinoider som säljs under beteckningen spice har minskat under senare år, men istället har fentanylpreparaten blivit vanligare. Fentanyl är en syntetisk opioid som kan vara hundra gånger starkare än morfin. Den senaste tiden har drogen blivit allt mer spridd i Sverige, inte minst på grund av att den är lätt tillgänglig via internet.
”Johanna”, en ung kvinna som Accent kommit i kontakt med, och som tidigare rökte spice inhandlat på nätet, berättar att flera i hennes umgängeskrets gick längre än vad hon gjorde, och att bruket efterhand blev mer än bara något som skedde på fester. En av hennes bekanta dog i fjol.
– Då hade han börjat klippa små bitar av fentanylplåster och röka, säger hon.
Fentanyl och varianter av substansen säljs via internet i form av nässprayer, pulver och tabletter med okontrollerat innehåll, och är väldigt svår att dosera.
Anders Helander, adjungerad professor i klinisk kemi vid Karolinska institutet, beskriver symptomen hos några fall som kommit akut till sjukhus efter att ha tagit nätdroger, i det här fallet syntetiska opioider: andningsdepression eller andningsstillestånd, medvetslöshet och tre fall av plötslig dövhet, som är ett mycket ovanligt tillstånd.
– Det är främst unga män det handlar om. Det är de som utsätter sig för risken, säger han.
Risken att åka fast är enligt Anders Helander mycket liten.
– Skickar du tio paket över gränsen och tullen tar ett har du fortfarande nio kvar. Preparat som är under utredning får beslagtas med hänvisning till förstörandelagen, men det blir inga juridiska konsekvenser, säger han.
Även beroendevården har problem med de nya substanserna.
– Många vet att de kan ta de här drogerna utan att bli upptäckta, med vårdens mätmetoder, ifall de går i någon behandling där de förväntas vara drogfria.
Vi behöver kunna lägga ner försäljnings-sajter snabbare, och så snart de dyker upp.
Polisen ser allvarligt på utvecklingen och menar att fentanyl är livsfarligt. Enligt polisen är många av de ungdomar som överdoserat fentanyl tidigare okända för polisen.
– Vi behöver kunna lägga ner försäljningssajter snabbare, och så snart de dyker upp, kunna agera mot preparaten. Då har vi möjlighet att agera snabbare mot de här drogerna, säger Stewe Alm, narkotikaexpert på polisens nationella operativa avdelning (Noa), och ansvarig för Polisens och Tullverkets rapport Drogsituationen Lägesbild i Sverige 2013–2016, i en kommentar till rapporten.
En ojämn kamp mot klockan
Regeringens utredare Thomas Rolén föreslår att Sverige prövar ”den finska vägen” för att stoppa nätdrogerna. IOGT-NTO kräver ökade resurser för att snabba på narkotikaklassningen.
Text: Sven Liljesson och Eva Ekeroth
Nätdrogerna fortsätter att strömma in i Sverige. I fjol klassade regeringen ett femtiotal preparat som narkotika eller hälsofarlig vara efter analyser genomförda av Folkhälsomyndigheten. Analyser som tar tid att göra. Att stoppa de nya preparat som ständigt dyker upp på marknaden innebär en kamp mot klockan.
– Den här typen av substanser kan vara mycket farliga och framförallt når de allt fler unga. Vi vet till exempel att furanylfentanyl under det senaste året har orsakat flera dödsfall bara i Sverige. För att minska narkotikadödligheten generellt är det viktigt att nya farliga substanser som dyker upp klassas så snabbt som möjligt, sade folkhälsominister Gabriel Wikström (S) i en kommentar till att tretton preparat förbjöds i januari.
2015 tillsatte regeringen, efter ökade förgiftningar och dödsfall, en utredning för en bred översyn av klassificering och problem med nya psykoaktiva substanser, NPS. Men i slutbetänkandet som lämnades till folkhälsoministern i december 2016 finns inte något förslag om familjeklassning som innebär att flera preparat klassas i grupp.
– Vi har funnit att gruppklassificeringar riskerar att träffa för brett och klassa ofarliga ämnen också, och det blir alltför rättsosäkert. Dessutom skulle sådan klassning kunna fastna i en oändlig process i domstolar, sade kammarrättspresident Thomas Rolén, som lett nätdrogsutredningen.
I utredningen förs ett långt resonemang om att familjeklassning riskerar leda till mer problem och inte är en lösning. Utredningen hänvisar även till erfarenheter i Danmark, Norge och Storbritannien, som delvis valt det klassningssystemet.
Som alternativ föreslås i stället att pröva ”den finska vägen”. Den innebär att det ska räcka med att en ny substans ”kan antas” vara farlig för liv eller hälsa för att kunna klassas som hälsofarlig vara och därmed förbjudas för nätbutiker att saluföra.
Varje sparat liv är en framgång.
I dag måste Folkhälsomyndigheten under långa noggranna analyser visa att en substans är hälsofarlig innan regeringen kan besluta om att klassa den som narkotika eller hälsofarlig vara. Nätutredningen vill nu att myndigheten ”rycker upp sig” och gör snabbare analyser.
För att underlätta upptäckt och analys av nya droger föreslås polisen få beställa misstänkta substanser under skydd av anonymitet. Dessutom ska Kemikalieinspektionen kunna gå in och besluta om tillfälligt säljförbud av vissa preparat för nätbutiker, vilket i princip finns möjlighet till redan med dagens regelverk.
– Med en sådan bukett av åtgärder hoppas vi korta tiden för klassning avsevärt och därmed snabbare få bort nätdrogerna från marknaden. Tidaspekten är avgörande – kan en ny substans klassas på en månad i stället för uppåt ett år, så blir det olönsamt för näthandlare att ta in nya varor, sade utredaren Rolén.
Polisen beräknar att det finns ett tjugotal nätbutiker i landet som säljer droger. De som finns i utlandet kan bli svårare att stoppa – men att sälja klassade droger på svenska marknaden blir då straffbart.
– Vi tror att nya nätdroger effektivare kan stoppas på detta sätt och på så sätt bidra till att minska dödsfallen av droger. Varje sparat liv är en framgång, menade Thomas Rolén.
Nätutredningens förslag är nu ute på remiss – remisstiden går ut idag. En av remissinstanserna är IOGT-NTO.
IOGT-NTO:s remissvar är vid Accents pressläggning inte färdigt, men Pierre Andersson, IOGT-NTO-rörelsens internationella avdelning, tycker att utredningen har fångat upp de viktigaste frågorna.
– Det tar för lång tid att klassificera nya narkotiska substanser i dag. Förslagen om att effektivisera den processen är bra. Här måste mer resurser till. Folkhälsomyndighetens resurser är bevisligen inte tillräckliga.
Han anser det märkligt att utredningen kommer fram till att familjeklassning av narkotiska preparat inte är möjligt i Sverige, när det redan tillämpas i flera europeiska länder:
– Tyskland har en ny lag på gång där man använder familjeklassning i ett första steg, för att kunna förbjuda försäljning, för att sedan gå vidare med den ”riktiga” narkotikaklassningen. Och även om man som utredaren föreslår använder lagen om förbud mot farliga varor, som inte kräver långa utredningar, så måste ändå varje enskilt preparat listas.
Det är tydligt att det här är ett växande problem.
Pierre Andersson påpekar att det i dag endast är någon procent av 15-åringarna som har testat nätdroger, och bland de som är ett par år äldre runt tre procent.
– Samtidigt är det tydligt att det här är ett växande problem. Särskilt oroande är de nya typer av opioider som kommit på sistone, bland annat varianter av fentanyl som är upp till 10 000 gånger mer potenta än morfin. Då är det förstås extremt viktigt att preparaten kan narkotikaklassas snabbt, säger han.
Anders Helander, adjungerad professor i klinisk kemi vid Karolinska institutet, skrev i höstas tillsammans med två kollegor en debattartikel i Läkartidningen som utmynnade i förslaget att ett vetenskapligt råd inrättas för att snabba på processen med klassning av nya droger.
– Vi skrev vår debattartikel innan betänkandet var klart. Nu har ju utredaren föreslagit att klassificeringen ska gå till som förut, fast snabbare, så något nytt råd kommer nog inte att inrättas, säger han till Accent.
Om rätt förutsättningar ges tror han ändå att det skulle kunna fungera.
– Om Folkhälsomyndigheten ser till att avsätta tillräckliga resurser: i det här fallet personal med hög kompetens och tillräckligt många för att kunna göra snabba bedömningar, så blir det, i praktiken, samma sak, säger han till Accent.
Så tycker han inte att det fungerat tidigare.
– Gruppen som har jobbat med detta har både varit underbemannade och delvis saknat rätt kompetens, vilket har gjort att det tagit för lång tid att få nya droger narkotikaklassade, säger han.
Problemet med de nya preparaten är att det inte alltid finns så mycket underlag att fatta beslut på.
– Men kliniska farmakologer kan ganska lätt förutse vilka effekterna skulle kunna bli av ett nytt preparat, säger han.
Anders Helander var en av initiativtagarna till STRIDA, ett projekt som varade från 2010 till 2015. Dit kunde akutsjukvården skicka prover för analys utan kostnad. Projektet gav kunskap om situationen i landet, både om omfattning, symptom, effekter, geografisk spridning och vilka som använde drogerna. Men när projekttiden löpte ut ville inte Folkhälsomyndigheten, som var finansiär, fortsätta betala och ingen annan har velat gå in i deras ställe.
Varför är det så viktigt att klassningen går snabbare än i dag?
– Det man vänder sig emot är ju att det går att sälja droger legalt på internet. Där finns ju butiker som erbjuder ett stort sortiment av olika droger. De betalar moms och har bokföringen i ordning så att det inte går att komma åt dem. De säljer allt från helt oprövade preparat till läkemedelskandidater som ratats för tjugo år sedan på grund av allvarliga biverkningar. Även om det går att snabba på klassificeringsprocessen kommer det fortfarande att finnas ett fönster med legala droger, säger han.
Jonas Hartelius, narkotikadebattör och tidigare generalsekreterare på Carnegieinstitutet, är kritisk till nätutredningen:
– Det här är långt ifrån tillräckligt, utredaren lämnar mycket ogjort. Det vore bättre att använda FN:s psykotropkonvention från 1971 om definitioner av droger. Efter 50 år av utredningar om narkotikaproblemen, så har man inte kommit någonstans. En parlamentarisk utredning bör tillsättas för att ta tag i de problem tidigare utredningar lämnat olösta och för att effektivare stoppa nya droger, säger han och fortsätter:
– Det finns inget förslag om familjeklassning eller farlighetsbedömning, och inget höjt straff för hälsofarliga varor. Den obestämda formuleringen ”kan antas”, riskerar att bli föremål för prövning i domstol.
Fotnot: Slutbetänkandet heter Klassificering av nya psykoaktiva substanser, (SOU 2016_93, pdf-fil (403 sidor)