Narkotika

Brottsstatistiken ger skev bild av narkotikabruk

Unga i fattiga områden grips oftare för narkotikabruk än unga i rika stadsdelar. Trots att unga i rika områden själva uppger en större konsumtion. Polisen är inte förvånad.

Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.

I rikare stadsdelar i Stockholm misstänks ungdomar mer sällan för narkotikabruk än unga i områden med lägre medelinkomst. Det är också sex gånger vanligare att pojkar misstänks för eget bruk av narkotika jämfört med flickor, fast den självrapporterade konsumtionen inte skiljer sig så mycket åt.

Jon Lundgren, utredare på Brå, tycker rapporten är intressant på flera sätt.

– Om vissa grupper åker fast i större utsträckning samtidigt som de använder mindre droger än andra, ger det en skev bild. Om vissa grupper anmäls för narkotikabrott beroende på andra faktorer än deras bruk av narkotika förstärker det en negativ och felaktig bild av droganvändning hos dem, säger han.

Narkotikabrott i form av eget bruk är ett spanings- och ingripandebrott, och polisanmäls i oftast i samband med själva brottet av polisen. Det ger därför i första hand en bild av polisens resurser och prioriteringar, snarare än det ger en bild av det faktiska bruket.

Magnus Hedbom, gruppchef för polisens narkotikagrupp i Farsta, är inte förvånad över resultatet i Brå-rapporten.

– Polisens resurser prioriteras till utsatta områden, det har inte bara med narkotika att göra. Det handlar om brottsförbyggande både på lång och kort sikt. Vi upptäcker mycket av brotten när vi arbetar på gatan. Där står lokala kriminella gäng, som också har narkotikaförsäljning som inkomstkälla, säger han.

Ungdomar löper större risk att bli kontrollerade om de har ett avvikande beteende, hänger i gäng, maskerar sig, eller har ett rörelsemönster som ser ut som att de säljer eller söker narkotika.

– Men vi jobbar inte med det som kallas profilering utifrån kön eller etniskt ursprung. Vi letar inte efter vissa särskilda utseenden, det vill jag poängtera, säger Magnus Hedbom.

Men resultatet blir ändå att ungdomar från socioekonomiskt svaga områden är de som lagförs?

– Det här är ett specifikt brott som Brå har granskat. Det hänger ihop med hela bilden, att det i de här områdena finns annan tung brottslighet och otrygghet för medborgaren som gör att de är prioriterade för ett lokalpolisområde, det ska se ut så här, säger Magnus Hedbom.

Men om det ger en negativ och skev bild av användningen av narkotika?

– Polisen verkar inte för att belysa ett geografiskt område. När vi träffar på någon som vi misstänker ha brukat narkotika har vi inget val. Då måste vi rapportera och anmäla misstanke om eget bruk.

Magnus Hedbom hoppas att ingen uppfattar rapporten som att det är sådant som att en ung person har skilda föräldrar, bor i hyresrätt, eller har hög skolfrånvaro som ger ökad risk att åka fast.

– Det ser ut så i de här områdena som har en socioekonomisk utsatthet. Problemen runt individen blir mer synliga och är lättare att uppdaga än i socialt starka områden. Där är inte brottsligheten lika tydlig. Den helgfestande 17-åriga tjejen som blir bjuden på cannabis och som tar sig till och från skolan utan att stå och hänga, hon löper mindre risk att bli tagen, säger han.

Men var får ungdomarna i de rika områdena narkotikan ifrån?

– De åker till våra områden hela tiden och köper, även om det också säljs i socialt starka områden. Man åker till Farsta för att köpa cannabis, någon annanstans för att köpa alkohol.

En tidigare kortanalys från Brå visar även att en stor del av de provtagningar som görs på ungdomar ger negativa resultat.

Tar ni fel personer?

– Jag blir glad över att vi har mycket negativa prov. Annars jobbar vi fel, vi ska slussa vidare. Många gånger erkänner ungdomar att de brukat, men provet är negativt. När det gäller tjejer till exempel är vi sällan tätt inpå bruket. Det kan ta flera veckor från då bruket av narkotika skedde till att misstanken uppstår och ett urinprov tas. Om man då använder sällan är det inte lika stor sannolikhet att det syns i provet.

Att flickor är en grupp som flyger under radarn och inte lika ofta åker fast är också något som Brå lyfter i rapporten. Hos polisen är det här en levande fråga sedan många år i Träffa rätt-projektet. Att se bortom tjejernas förmåga att klä sig snyggt och ge ett väldigt propert intryck.

– Vi vet att en viss procent av tjejerna brukar och vi diskuterar hur vi ska komma åt den problematiken. De är inte lika öppna med sitt bruk, inte lika våghalsiga när de köper till exempel. Det är inte socialt accepterat att använda varje dag, det är skamligt för tjejer. De tar inte foton på varandra när de använder cannabis och skickar runt bland vänner, säger Magnus Hedbom.

När flickor väl blir tagna får de i nästa led också oftare åtalsunderlåtelse.

Vill du läsa mer om alkohol och andra droger? Prenumerera kostnadsfritt på Accents nyhetsbrev och få veckans nyheter direkt i din mejlbox:

»

Mer från Accent