Barn till missbrukare får stöd i kommunerna

Av: Pierre Andersson

Åtta av tio kommuner erbjuder barn till missbrukare någon form av stöd. Det visar en kartläggning som Statens folkhälsoinstitut har gjort.

På uppdrag av regeringen har folkhälsoinstitutet kartlagt hur många kommuner som erbjuder barn i olika riskmiljöer någon form av stöd. Med riskmiljöer menas exempelvis, förutom barn till missbrukare, barn vars föräldrar har en utvecklingsstörning, är frihetsberövade eller befinner sig i en asylprocess.

Hälften av kommunerna har svarat på enkäten som folkhälsoinstitutet skickat ut elektroniskt. 120 av 149 svarande kommuner har någon form av stödverksamhet för barn till missbrukare.

Det är därmed den vanligaste insatsen i kommunerna för barn och ungdomar som lever i en risksituation. Därefter kommer stöd till barn som har bevittnat våld, följt av insatser till barn som växer upp med en förälder som lider av psykisk ohälsa.

Stödsamtal och gruppverksamhet är de vanligaste insatserna för barn till missbrukare, enligt kartläggningen. Därefter kommer stödfamilj eller kontaktfamilj.

– Vi har inte lyckats i den här undersökningen att ta reda på hur många barn som får ta del av åtgärderna och vi kan inte heller säga någonting om kvaliteten. Vi kan bara säga att så här många kommuner har någon form av förebyggande verksamhet, säger Anna Bessö som är chef för avdelningen barns- och äldres hälsa på Statens folkhälsoinstitut.

Eftersom endast hälften av kommunerna svarat på enkäten är resultaten inte statistiskt säkerställda.

IOGT-NTO:s juniorförbund Junis har de senaste fem åren kartlagt vilket stöd som ges till barn och ungdomar med missbrukande föräldrar i kommunerna.

2008 svarade 261 av landets 290 kommuner på enkäten. En stor andel av de svarande uppgav att de kunde erbjuda stödgrupper, 74 procent. Men endast två procent av de barn som växer upp i missbruksmiljö nås av hjälpen, enligt undersökningen.

Joanna Wågström

Dela artikeln:
0