Den 1 januari tar Anna Carlstedt över uppdraget som regeringens samordnare mot våldsbejakande extremism.
Anna Carlstedt tvekade, men inte länge, innan hon tackade ja till erbjudandet från Alice Bah Kuhnke.
– Jag bad om en helgs betänketid. Jag ville diskutera med familjen och så behövde jag fundera på om jag verkligen hade något att bidra med, säger hon till Accent.
Vad fick dig att ta på dig uppdraget?
– Jag såg att jag kände, eller kände till, flera som arbetar för samordnaren och såg vad de åstadkommit. Det är en brett sammansatt grupp med hög kompetens. Jag har lång erfarenhet av att samordna och leda samverkan och är van vid att jobba i grupperingar där man har olika bakgrund och utgångspunkter. Min starka sida är att vara lagledare och få ihop ett lag.
IOGT-NTO har nyligen blivit guldvän med expo och är en organisation som inte är helt främmande för den här typen av frågor. Spelade din bakgrund i IOGT-NTO in för beslutet?
– Just det här breda arbetet för demokratin har betydelse. Föreningslivet är viktigt, att barn och unga får ett sammanhang och känner att de kan påverka sin situation. I Sverige har vi ett starkt civilsamhälle som är bra på att lära ut det.
Från IOGT-NTO tar hon med sig tron på att världen går att göra bättre.
– I IOGT-NTO finns en stark tro på att det går att påverka och förändra. Det är när människor tappar den tron som extremismen får sin grogrund.
För att komma åt den våldsbejakande extremismen poängterar hon att det också behövs en rad insatser från andra samhällsaktörer, både myndigheter och civilsamhället. Något som hon känner sig bekväm med.
– Flyktingkrisen förra hösten var ett sådant tillfälle då både Röda korset, där jag var ordförande, och andra organisationer arbetade sida vid sida med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Migrationsverket.
Vad ser du mest fram emot i ditt nya jobb?
– Vi ska börja med att göra en lägesbedömning för att se hu långt kommunerna kommit. Det är lokalt det mesta arbetet görs. Att få se vad som funkar, vad som är värt att sprida och vad kommunerna behöver hjälp med. Och så ser jag fram emot lagarbetet i kommittén. Det ska bli fantastiskt roligt att jobba med pressekreteraren Lovisa Lagerström Lantz igen.
(Lovisa Lagerström Lantz var ordförande för Ungdomens Nykterhetsförbund, UNF, i slutet av 90-talet. Reds anm)
Vilken är den största utmaningen med jobbet?
– Att kommunicera allt bra som görs. Människor är rädda, det måste vi ta på allvar, men vi måste lyfta det enorma engagemang som finns och det som är bra. Inte minst händelserna i Berlin igår visar att frågan är aktuell, men vi får inte låta oss skrämmas. Rädslan får inte ta över.