I alkoholindustrins spår: Alla drabbas
Foto: Jens Wingren.

I alkoholindustrins spår: Alla drabbas

Sjukdomar, olyckor, våld och död. Lägg därtill sämre ekonomi och negativa konsekvenser för miljön. Så ser samhällets och individens slutnota för alkoholindustrins vinster ut.
Av: Eva Ekeroth

Alkohol är ingen vanlig vara. Många tycker att det är en dryck som förgyller en måltid och bidrar till ökad trivsel i umgänget med andra. Samtidigt är det en drog som leder till att olyckor sker, att våld och andra brott begås och i förlängningen till beroende, sjukdom och för tidig död. Alkohol är så vanligt förekommande, åtminstone i vår del av världen, att ingen är förskonad från de negativa effekterna. En ny Sifo-undersökning, som IQ låtit göra, visar att åtta av tio svenskar drabbats negativt av andras drickande. Om inte annat så är vi alla med och betalar för konsekvenserna via skattsedeln.

Den svenska alkoholkulturen, som traditionellt inneburit att stora mängder alkohol konsumeras på helger och andra tillfällen då det ska firas, gör att de akuta problemen, som ofta är kopplade till fylleri, är väl synliga. Det är antagligen en av förklaringarna till varför Sverige, liksom andra nordiska länder, har en restriktiv alkoholpolitik. Det är lättare att få medborgarna att acceptera att de inte kan köpa alkohol när, var och hur som helst om de tydligt ser de negativa konsekvenserna. Den andra förklaringen är att vi inte har haft någon stark alkohollobby. Tillverkningen av starksprit fick länge bara ske i statens regi och någon vinindustri fanns tills nyligen inte alls i Sverige. Ölbryggandet har också varit starkt reglerat.

I många andra länder där alkohollobbyn är stark och problemen mer handlar om sjukdom och långsiktiga skador ser man inte samma restriktiva lagstiftning.

På många ställen i världen har alkohol en undanträngd eller obetydlig plats i samhället. Kanske är det till och med förbjudet. Där har alkoholproblemen varit små eller obefintliga och kanske har länderna haft bekymmer med krig, konflikter och en svältande befolkning. Då har inte alkoholpolitik varit ett prioriterat område. I många av de länderna, som ofta finns i Afrika och Asien, finns ingen alkoholpolitik att tala om och invånarna står utan skydd mot industrins framstötar.

Lars Mannberg. Foto: Jens Wingren

Lars Mannberg är chef för IOGT-NTO i Östafrika. I 14 år har han jobbat ute i världen, både i södra Afrika och Sydostasien, för olika biståndsorganisationer. Han har sett vilka konsekvenser den ökande alkoholkonsumtionen fått i de länder han har arbetat i, och hur industrin agerat.

– I södra Afrika kunde ungdomar som ville starta en egen bar kontakta Carlsberg så fick de ett kylskåp. Ungdomarna var mellan 18 och 30, så de var inte underåriga, men det var uppenbart att Carlsberg ville få unga att dricka mer, säger han.

Han uppfattar marknadsföringen som mycket aggressiv.

– På landsbygden finns det sällan någon möjlighet att få ett ”riktigt jobb”, eller något jobb alls. Det finns nästan inga fasta arbeten; 80–90 procent av de unga är arbetslösa. Att då få en möjlighet att öppna en bar tackar man inte nej till. På så sätt når industrin ut utanför de stora städerna, säger han.

Bristen på sysselsättning gör det möjligt att dricka.

– På många ungdomsklubbar flödar alkoholen. Det leder till att många råkar illa ut. Misshandel och våldtäkter är vanligt. Många flickor blir gravida redan i 13–14 årsåldern på grund av våldtäkter. I de alkoholtunga miljöerna frodas även narkotikan, säger han.

Det är dock inte bara alkohol producerad av storföretag som orsakar problem.

– De som brygger öl hemma är ofta kvinnor. Deras barn far ofta illa av den ständiga strömmen av berusade kunder, säger han.

Många fastnar också i ett beroende.

– Hushållspengarna går till alkohol och familjen får svälta. Det är för det mesta männen som dricker, säger han.

Enda sättet att minska skadorna är att minska konsumtionen. I en rapport från 2015 uttrycker den mellanstatliga Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, sin oro för alkoholens negativa påverkan på ekonomin i medlemsländerna genom till exempel akuta och kroniska hälsoeffekter, bilolyckor och våld.

– Samhällets kostnader för alkohol är enorma. Och kostnaderna fortsätter att öka. Vår rapport visar att även de allra dyraste åtgärderna för att förebygga alkoholskador är kostnadseffektiva, säger Angel Gurria, OECD:s generalsekreterare, vid en presskonferens i Paris i samband med att rapporten släpps.

 

I alkoholens spår

Förutom direkt påverkan på individers vardag och hälsa påverkar alkohol indirekt till exempel genom ekonomiska konsekvenser och genom påverkan på miljö och samhälle.

HÄLSA

Enligt IOGT-NTO:s och Svenska Läkaresällskapets rapport om andrahandsskador på alkohol är alkohol den sjätte största riskfaktorn globalt för sjukdom och dödsfall som går att förebygga. Alkohol är dessutom den främsta riskfaktorn för den globala sjukdomsbördan för personer mellan 15 och 49 år.

Enligt en WHO-rapport från 2012 resulterar skadligt alkoholbruk i fler än tre miljoner dödsfall varje år. Alkohol är dessutom en av de främsta orsakerna till icke-smittsamma sjukdomar, som till exempel cancer, i världen. De cancerformer som International Agency for Research on Cancer, IARC, anser är bevisat att alkohol kan orsaka är cancer i munhåla, svalg, struphuvud, matstrupe, lever, tjock- och ändtarm, bröst (hos kvinnor) och mage. Enligt IOGT-NTO:s, Svenska Läkaresällskapets och CERAs rapport om alkohol och cancer från 2016 ökar risken för bröstcancer hos kvinnor med cirka 12 procent för varje ökning av konsumtionen med 10 gram alkohol per dag. Sannolikt kommer fler cancerformer upp på listan i en snar framtid. Redan anser IARC att cancer i bukspottkörtel och prostata troligen kan orsakas av alkohol.

Alkohol bidrar också till hjärt-kärlsjukdomar, neuropsykiatriska tillstånd, diabetes, sjukdomar i matsmältningsorganen, infektionssjukdomar som tuberkulos, lunginflammation och Aids, fosterskador, trafikolyckor, fall, drunkningsolyckor, bränder och brännskador, arbetsplatsolyckor, självmord och våld.

 

MILJÖ

Färskt och rent dricksvatten är en bristvara i många länder. Att producera alkohol kräver vatten. För att producera ett glas öl krävs 75 liter vatten och för ett glas vin 110 liter vatten.  Många länder drabbas också av utsläpp från alkoholtillverkning.

I Uganda har till exempel floden Kiiha förorenats av gindestillerier. De invånare som tidigare använde vattnet som dricksvatten får nu gå långa vägar efter vatten.

 

EKONOMI

Ibland sägs att alkoholindustrin ger arbetstillfällen och bidrar till ekonomin. Men enligt Institute of Alcohol Studies, IAS, så finns det anledning att anta att de pengar som konsumenterna lägger på alkohol skulle de lägga på något annat ifall de minskade sin konsumtion. IAS hänvisar också till en amerikansk analys som visar att för varje tioprocentig ökning av alkoholkonsumtionen så sjunker den individuella inkomstutvecklingen med 0,4 procent.

Enligt rapporten Alcohol in developing countries från Finnish Foundation for Alcohol Studies är det lättare för staten att driva in skatter från större företag än de små hembryggerier/brännerier som traditionellt tillverkat alkohol i till exempel södra Afrika. Men den brittiska organisationen Action Aid har visat hur bryggerijätten SAB-Miller agerat för att undvika att betala skatt i Afrika och Indien.

Industriell produktion ger bättre kontrollerade produkter, men samma rapport visar också hur antalet arbetstillfällen minskar när man går över till sådan produktion.

Alla som har eller har haft en arbetskamrat som dricker för mycket vet att frånvaron ökar. En australiensisk studie visar att risken att den som dricker skadliga mängder alkohol ska vara borta från jobbet är 53 procent högre än för den som dricker måttligt.

Även att jobba med ”baksmälla” ger en försämrad produktivitet och kan vara en säkerhetsrisk. De som dricker mycket är också i högre grad arbetslösa och löper större risk att dö i förtid.

Hur man än räknar så kostar alkoholen mer än den smakar för samhällets del; sjukvården, rättsväsendet, socialtjänsten och uteblivna skatter på grund av minskad produktivitet och minskade inkomster är stora kostnader.

Fotnot: Det här är femte delen i Accents serie om den globala alkoholindustrin. Den sjätte och sista delen kommer att handla om motkrafterna.

Dela artikeln:
0