Alkoholindustrin: Så får de fler att dricka mer

1. Politik & lobbying

Forskning visar tydligt att politiska åtgärder är mer effektiva än reklam för att ändra beteenden. Därför satsar alkoholindustrin stort på att förhindra skärpning av alkohollagar världen över. Bäst möjlighet att påverka har de förstås i länder som inte har någon tydlig alkoholpolitik, ofta i utvecklingsländer.

Det förekommer att alkoholindustrin erbjuder regeringar färdiga förslag till lagstiftning. Dessvärre lider lagförslagen fullständig brist på verkningsfulla åtgärder i form av begränsningar av vinstintressen, skatte- och prispolitik, begränsningar i antalet serveringsställen och andra åtgärder som syftar till att minska efterfrågan.

Den verkningslösa politik som industrin föreslår handlar i stället om kampanjer för att lära invånarna dricka ”förnuftigt”.

Tvärtom opponerar industrin sig mot den typen av åtgärder. Det visar bland annat en genomgång som brittiska forskare gjort av den skotska alkoholindustrins agerande. Konsekvent misstänkliggör industrin den mest trovärdiga forskningen som stöder restriktiva åtgärder, samtidigt som de framhäver svaga forskningsresultat som bevis för att övertyga politikerna att i stället satsa på åtgärder som de flesta andra studier visar inte har någon effekt.

Den verkningslösa politik som industrin föreslår handlar i stället om kampanjer för att lära invånarna dricka ”förnuftigt”, riktade åtgärder till riskgrupper och frivilliga överenskommelser med industrin. Individens eget ansvar betonas starkt.

Den politiska påverkan sker på bred front. Johan Sundqvist har exempel från Afrika:

– Industrin försöker ofta driva igenom ett licensieringsförfarande för alkoholtillverkare. Licenssystemet gör det olagligt för de små inhemska producenterna att brygga öl, säger han.

Avsikten med lobbyarbetet är att etablera långsiktiga relationer med beslutsfattare och etablera industrin som en viktig partner i processen. Genom olika åtgärder försöker alkoholproducenterna visa sig som ansvarsfulla företagare som är en del av lösningen i stället för problemet.

I flera länder här i Afrika är alkoholföretagen den största momsinbetalaren. Det är väldigt mycket pengar och enorma intäktskällor för länderna.

Koncentrationen av marknaden till några få stora företag med enorma vinster gör dem till en maktfaktor. Det bekräftas av Johan Sundqvist.

– I flera länder här i Afrika är alkoholföretagen den största momsinbetalaren. Det är väldigt mycket pengar och enorma intäktskällor för länderna, säger han.

I en artikel i den internationella forskningstidskriften Global Public Health gör brittiska och kanadensiska forskare en genomgång av skillnaderna mellan hur tobaks- och alkoholindustrin bemöts. De konstaterar att medan tobak omfattas av ett strängt regelverk och en tobakskonvention som exkluderar industrin från inflytande över politiken, så tillåts alkoholindustrin fortfarande spela en central roll i det alkoholpolitiska arbetet.

2. Reklam

Alkoholindustrin hävdar att syftet med deras reklam är att ta marknadsandelar från varandra. European Alcohol and Health Forums vetenskapliga grupp publicerade 2009 en rapport där de visar att marknadsföring ökar risken att unga ska börja dricka alkohol, och att de som redan börjat dricka ska dricka både oftare och mer vid varje tillfälle.

Vid den senaste mätningen som IQ gjorde 2013 passerade utgifterna för alkoholreklam bara i Sverige en miljard kronor.

Det är också svårt att tro att industrin skulle lägga så mycket pengar på alkoholreklam om de inte tror att den hade någon effekt. Vid den senaste mätningen som IQ gjorde 2013 passerade utgifterna för alkoholreklam bara i Sverige en miljard kronor.

I Sverige är tv-reklam förbjudet, men vissa tv-kanaler sänder från Storbritannien och har valt att strunta i den svenska lagstiftningen.

Produktplacering i filmer och tv-serier samt reklam i sociala medier är andra sätt att marknadsföra produkter på. I sociala medier bidrar användarna till marknadsföringen när de delar reklamen med sina vänner.

3. Varumärkessamarbete

I många länder omgärdas alkoholreklam av restriktioner. I vissa är den helt förbjuden. Dessutom är marknadsföring mer effektiv om den sker genom flera kanaler. Båda faktorerna har bidragit till att marknadsförarna använder sig av så kallad co-branding, det vill säga varumärkessamarbeten: att man säljer olika slags produkter under samma varumärke, till exempel när ett öl bryggs under samma varumärke som populära frukostflingor – eller som när Pilsner Urquell började sälja vatten på ölbuteljer för att kringgå de stränga svenska reklamreglerna.

Pilsner Urquell började sälja vatten på ölbuteljer för att kringgå de svenska reklamreglerna.

4. Forskning

Ett aktuellt exempel på försök till vetenskaplig påverkan, se sidan 11, är den stora undersökning som USA:s federala myndighet för alkoholfrågor National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism, NIAAA, ska göra för att undersöka om alkohol kan förebygga hjärt- och kärlsjukdomar – och som till största delen finansieras av alkoholindustrin.

I en nyligen utgiven rapport visar också brittiska forskare hur de industrifinansierade informationsinsatserna tonar ned, eller till och med förnekar, sambandet mellan alkoholkonsumtion och cancer, se sidan 6.

5. CSR – socialt ansvarstagande

Alkoholindustrin vill visa att de är ansvarstagande genom olika samhällsinsatser på företagens webbplatser: Heineken har bekostat två nya färskvattenbrunnar och förbättrat en del gamla, så att 70 000 invånare i Burundi får tillgång till färskt dricksvatten. När ebola-utbrottet i Sierre Leone ledde till minskad efterfrågan på den lokalt producerade durran stödköpte Heineken grödan, och har nu ställt om sin produktion så att de kan använda den mer. I Kameron har en annan stor alkoholproducent, Diageo, sörjt för att invånarna i samhället Ngoyang får rent dricksvatten och säkrat hygienen på tio toaletter i den lokala skolan.

Heineken har bekostat två nya färskvattenbrunnar och förbättrat en del gamla. Vilken fattig regering tackar nej till något sådant?

Vilken fattig regering tackar nej till något sådant? Och åtgärderna i sig är det inget fel på. Det är avsändaren som är fel. Hur ska en regering kunna lägga fram lagförslag som minskar försäljningen för så generösa storföretag?

6. Samarbeten med organisationer & myndigheter

I Sverige startade Socialdepartementet i slutet av 1990-talet Kommittén för oberoende alkoholsamarbete, OAS, mellan myndigheter och branschorganisationer.

Under åren 1998–2000 bedrevs kampanjer mot illegal alkohol i OAS regi. En oberoende forskargrupp, som på regeringens uppdrag utvärderade projektet, visade att konsumtionen av den så kallade svartspriten minskade, men att minskningen påbörjats redan före 1998, och att den fortsatte även efteråt. Samarbetet lades sedan ner.

Inte ens våra samarbetspartners förstår alltid att det motverkar sitt syfte om man släpper in industrin.

IOGT-NTO i Östafrika har uppvaktats av företrädare för alkoholindustrin som önskat inleda samarbeten.

– De hade väldigt svårt att förstå varför vi inte tyckte att det var en bra idé. De gör kampanjer som säger ”Don´t drink and drive” och ”Don´t drink if you aren´t 18.” Samtidigt visar de upp sig med sina ölmärken. Kampanjen blir marknadsföring av deras produkter, säger Johan Sundqvist.

Han säger att andra organisationer och myndigheter inte alltid har samma medvetenhet.

– Inte ens våra samarbetspartners förstår alltid att det motverkar sitt syfte om man släpper in industrin, säger han.

7. Kampanjer och skolmaterial

Förutom kampanjer satsar alkoholindustrin också på utbildningsinsatser för att uppmuntra ansvarsfullt drickande, upprätthålla ålderskontroller och motverka rattfylleri. Allt för att myndigheter och regeringar inte ska lagstifta om restriktioner. Utvärderingar visar att kampanjerna i bästa fall är verkningslösa och i värsta fall kontraproduktiva.

Ingen skulle acceptera att Philip Morris erbjöd ett skolmaterial.

Inte heller skolorna är förskonade. I Sverige finns skolmaterialet Prata om alkohol som tagits fram med medel från branschorganisationer och som enligt hemsidan beställs av 75 procent av alla högstadie- och gymnasieskolor.

– En stor del av de svenska skolorna använder läromedlet i dag. När skolorna, som saknar pengar, erbjuds ett fint gratismaterial tackar de ja, men skolan är inget lämpligt forum för alkoholindustrin. Ingen skulle acceptera att Philip Morris erbjöd ett skolmaterial, men när det gäller alkohol finns det en stor aningslöshet, säger Leena Haraké.