Vid konferensen om kvinnors hälsa och alkohol i Stockholm redogjorde Josefin Bernhardsson, nybliven doktor i sociologi, för mäns och kvinnors skilda sätt att förhålla sig till alkohol.
Hon anser inte att de förändrade mönstren i svensk alkoholkultur avspeglas i motsvarande förändringar i normer. De förändringar hon syftar på är att svenskarna numera dricker mer vin och öl och mindre sprit, att det blivit vanligare att dricka alkohol även i veckorna och att kvinnor inte längre är nyktra.
Enligt Josefin Bernhardsson förändras normerna långsammare än dryckesvanorna.
– Något i alkoholen gör att de här stereotyperna konserveras. Normerna blir mer rigida i samband med alkohol, säger hon till Accent.
Vad det är vet hon inte säkert.
– Jag vet inte riktigt vad det är, men tänker att det har med förlusten av kontroll att göra, säger Josefin Bernhardsson.
I sin forskning har hon gjort fokusgruppsintervjuer med kvinnor och män mellan 15 och 65 år. När de ska beskriva barndomsminnen från tillfällen där det förekommit alkohol skiljer sig berättelserna starkt.
– De äldre beskriver middagar där man drack öl och snaps. Damerna fick en halv snaps. Efter middagen samlades männen runt groggbordet. Kvinnorna fick läsk. Yngre personer minns att båda föräldrarna drack och att de drack vin. För alla åldersgrupper är måttlighetsnormen tydlig, säger Josefin Bernhardsson.
Hon säger att måttlighetsnormen är så viktig att den får intervjupersonerna att avdramatisera händelser som tyder på att konsumtionen inte var så måttlig.
– De hävdar med bestämdhet att konsumtionen var måttlig, men det kan röra sig om allt från att föräldern druckit ett enstaka glas till att föräldern i det närmaste druckit sig redlös, säger hon.
Pappor som druckit för mycket beskrivs som roliga eller pinsamma. Att mammor skulle dricka för mycket förefaller i det närmaste otänkbart, men om det händer beskriv de som äckliga.
– Det verkar som om mammor fortfarande förväntas vara nyktra och stå för tryggheten om pappa blir lite för full, säger Josefin Bernhardsson.
När intervjupersoner ska berätta om sin egen relation till alkohol i ungdomen finns det två typer av berättelser: berusningspositiva och måttliga.
– De berusningspositiva berättelserna är ungefär desamma för alla grupper. De måttliga skiljer sig däremot såtillvida att kvinnorna beskriver att de undviker att dricka av rädsla medan pojkar beskriver att de avstår för att de idrottar.
Enligt Josefin Bernhardsson förhåller sig alla tjejer till sexuella övergrepp.
– De berättar att de blir varnade och de upplever det som ett sätt att kontrollera dem. De vill inte bli betraktade som offer. De tycker inte att det är juste. Berättelserna om pojkar handlar om våld. Däremot blir inte pojkarna varnade av föräldrar eller andra för att bli utsatta för våld på samma sätt som tjejerna blir.
Ryktesspridning är också något som tjejerna är rädda för.
– Även de berusningspositiva tjejerna, som dricker för att de ska kunna göra saker de inte vågar annars, är ändå rädda för vad andra ska säga om dem, säger Josefin Bernhardsson.
I alkoholsammanhang är fortfarande normen ansvarstagande kvinnor och orädda män.
Accent har tidigare skrivit om hur genusnormer styr alkoholdrickandet.