Narkotika

Sju myter om ­cannabis och legalisering

Två delstater i USA har legaliserat marijuana och även i Sverige höjs röster för att cannabis bör bli lagligt. Accent har synat debatten och hittar en rad myter.

Myt 1: ”Men cannabis och marijuana är ju inte så farligt”

Ett vanligt argument är att ”ingen har dött av en överdos av cannabis” – och det kan mycket väl stämma. Men det gör inte drogen ofarlig.

Forskning visar på tydliga samband mellan cannabis och kognitiva skador (minne, intelligens, förmågan att ta initiativ etc) när det gäller människor som börjat använda drogen i tonåren. I många fall verkar skadorna bli permanenta. Bland de som börjar använda cannabis som vuxna är evidensen för en koppling till kognitiva problem inte lika stark, men det finns studier som visar att ett långt cannabisbruk orsakar liknande skador även hos vuxna.

Det finns också ett flertal studier som tyder på ett samband mellan cannabis och schizofreni, bland annat en studie på svenska värnpliktiga som sedan följdes upp i 27-årsåldern. Forskare har också noterat att det finns en tydlig så kallad samsjuklighet mellan cannabismissbruk och en rad olika psykiska störningar: depression, manodepressiv sjukdom, panikångest, olika personlighetsstörningar etc.

Dessutom är även måttliga, enstaka doser förknippade med störningar av både kognitiv och motorisk förmåga. Det gör att risken för olyckor, inte minst i trafiken, ökar kraftigt. Statistik från Colorado i USA visar på en tydlig ökning av antalet cannabisrelaterade dödsfall i trafiken sedan man införde liberalare regler kring så kallad medicinsk marijuana. Allt talar för en fortsatt ökning efter den legalisering som infördes tidigare i år.

I studier med piloter har man kunnat se att de haft en tydligt sänkt förmåga att göra sitt jobb ända upp till 24 timmar efter intag av en måttlig dos cannabis.

Myt 2: ”Cannabis är inte beroendeframkallande”

Enligt NIH, USA:s nationella hälsoinstitut, blir en av sex som börjar använda marijuana tidigt beroende. Siffran var något lägre förr, men i takt med att drogen har blivit starkare genom växtförädling (i genomsnitt är den marijuana som säljs i USA omkring 5-6 gånger starkare än den som fanns på 1960- och 1970-talen) har också de beroendeskapande egenskaperna förändrats. En liknande utveckling kan ses för den cannabis som säljs i Europa.

En stor del av de existerande vetenskapliga rapporterna om cannabis gjordes i USA under 1960- och 1970-talen då de som använde cannabis ofta rökte marijuana med en THC-halt på 0,5-3 procent. Idag är plantorna betydligt starkare (upp till 25 procent). Tidiga studier har därför ett begränsat värde.

Se också Marijuana Dependence and Its Treatment 

Myt 3: ”Men hallå, cannabis och marijuana är ju medicin”

Det råder ingen tvekan om att cannabisplantan innehåller substanser som kan lindra smärta eller hjälpa människor med olika sjukdomstillstånd. Men det samma gäller en hel rad narkotiska preparat – och det är inget argument för legalisering. Det går utmärkt att utvinna preparaten och göra mediciner av dem, vilket i sig inte kräver någon lättnad av lagstiftningen kring cannabis alls.

(Redan idag finns ett antal sådana mediciner som kommer från cannabis, men som lindrar och behandlar utan berusande effekter.)

 Myt 4: ”Att det är förbjudet att röka på gör att en massa människor hamnar i fängelse. Kolla bara på USA!”

USA har världens största antal fångar som i relation till befolkningsmängden, och många har narkotikarelaterade straff. Detta framförs inte sällan som ett argument för avkriminalisering eller legalisering.

I själva verket är det dock bara 0,3 procent av fångarna i USA sitter inne enbart för marijuanainnehav som förstagångsförbrytare. Räknar man samtliga som sitter i fängelse dömda enbart för marijuanainnehav ökar siffran till 1,6 procent.

Myt 5: ”Cannabis är inte värre än alkohol – och borde därför legaliseras”

Det är svårt att jämföra två droger, men låt oss säga att det första ledet i påståendet är sant. Är det ett bra argument för legalisering?

Bara om man inte vet hur mycket skador den enda legala drogen vi har – alkoholen – orsakar i samhället varje år. Att lägga till ytterligare en laglig och socialt accepterad drog skulle bara göra att problemen ökade. Fler berusade som måste tas om hand, fler bilolyckor, fler barn som måste växa upp med föräldrar som röker på.

Sambanden mellan tillgänglighet, konsumtion och skadenivå är väl kända för alkohol – och inget talar för att mekanismerna är annorlunda för cannabis. Och det finns få saker som innebär en så stor ökning av tillgängligheten som att legalisera.

Myt 6: ”Men titta på Portugal, de har ju legaliserat och problemen minskar!”

För det första handlar det inte om någon legalisering, narkotika är fortfarande förbjudet i Portugal.

År 2001 avkriminaliserade dock Portugal bruk och innehav av mindre mängder narkotika. Exemplet lyfts ofta fram i debatten som en ny typ av narkotikapolitik som fungerar bättre – inte minst efter en utvärdering av politiken som togs fram av drogliberala Cato Institute i USA 2009.

I själva verket är resultaten minst sagt tvetydiga. I samband med avkriminaliseringen tredubblade landet budgeten för vård, behandling och utbildning inom narkotikaområdet – något som kan förklara en stor del av de positiva effekter man sett.

João Goulão, nationell narkotikasamordnare i Portugal och mannen bakom reformen, var inne på samma linje när Accent intervjuade honom 2011.

– De goda resultaten beror på hela paketet med utökad vård och prevention. Det finns inget orsakssamband mellan avkriminalisering och minskade problem.

Det är också viktigt att påpeka att avkriminaliseringen inte är villkorslös. Den som påträffas med små mängder narkotika ställs inom 72 timmar inför en ”beroendekommission”, bestående av läkare, socialarbetare och polis. Målet här är att personen ska få den hjälp denne behöver, men den som åker fast flera gånger kan komma att straffas på olika sätt.

Det finns statistik som ger anledning till oro. Den narkotikarelaterade dödligheten i Portugal mer än halverades mellan 1999 och 2003 (från 369 fall till 152), men var 2007 uppe i 314 fall igen.

De första åren kunde man se att färre unga provade narkotika, en trend som dock vänt tillbaka till en ökning sedan 2010. Statistiken visar också att en allt större del av den totala befolkningen någon gång använt narkotika.

Myt 7: ”Se på förbudstiden i USA – det funkade inte för alkohol”

Förbudstiden i USA är vida omskriven och dramatiserad. Många ser åren av totalförbud som ett stort misslyckande. Spriten flödade trots förbuden och den enda konkreta effekten blev framväxten av maffian och den organiserade brottsligheten.

Verkligheten såg dock lite annorlunda ut. Sant är att hela systemet kring förbudet, och kontrollerna av det, präglades av korruption. Man avsatte inte särskilt stora resurser för att bekämpa den illegala handeln och den speciella poliskår som infördes för ändamålet var i allmänhet dåligt utbildad och rustad.

Trots detta fick förbudet mycket tydliga effekter på alkoholkonsumtionen och på folkhälsan. Konsumtionen sjönk kraftigt till omkring 3,7 liter ren alkohol per person och år och faktum är att det dröjde ända till 1970-talet innan man i USA var tillbaka på samma konsumtionsnivå som innan förbudstiden.

Läs mer:

Nej, unga ersätter inte alkohol med cannabis

Colorado: Ökande problem med marijuana oroar inför legalisering

”Ingen har dött av cannabisöverdos” – Nähä?

Vill du läsa mer om alkohol och andra droger? Prenumerera kostnadsfritt på Accents nyhetsbrev och få veckans nyheter direkt i din mejlbox:

»

Mer från Accent