Business insider har fått tag på AOL:s plan för att förbättra lönsamheten (”The AOL Way”). Läsningen är både fascinerande och läskig.
Skribenterna förväntas producera mellan fem och tio texter varje dag. Urval och ämnesval ska baseras på hur lönsamma texterna förväntas bli. Allt ska sökmotoroptimeras.
Det här är väldigt långt från den traditionella bilden av journalistik. Nu är förvisso inte AOL något traditionellt mediehus, men man behöver inte vara alltför cynisk för inse att även mediechefer (åtminstone de som jobbar mer i Excel än i Word) och publicister lockas av detta.
Fokus på kvantitet, många sidvisningar och på innehåll och rubriker som passar sökmotorerna. Inte ett ord om att man har ett samhällsuppdrag eller vill något med det man gör utöver att generera vinst.
Planen har väckt mycket kritik förstås. Men det finns också de som hejar på: Marshall Kirkpatrick ser AOL:s innehållsfabrik som en utmärkt plattform för skribenter i början av sin karriär.
Uppdatering: Anton Johansson skriver ”AOL Master Plan ger en glimt av framtidens journalistik” och där har han säkert rätt. Men han problematiserar inte särskilt mycket. Visst måste de kommersiella medieaktörerna ha en affär som funkar. Utan intäkter ingen journalistik. Men att därifrån dra slutsatsen att ”journalistik är i första hand en affärsidé”? Då blir det lite tokigt i mina ögon.
Läs Anders Mildners del i Simo:s årsrapport. Av den historiska genomgång han gör där framgår att framväxten av den moderna journalistiken hade mycket lite med affärsidéer och maximerad vinst att göra. Snarare bottnar journalistiken faktiskt i en vilja att vara en del i demokratin.
Det är vackra ord och frågan är hur tryggt journalistiken bottnar i den viljan i dag och i morgon. Men lämnar vi tankarna om samhällsnytta därhän och bara riktar in oss på ”affären” är det inte längre journalistik.