Gravida med alkoholproblem får hjälp

Vi hejdar passivt rökande, Genom rökfria krogars förökande, Men hur stoppar vi passivt krökande? Ty, skador till foster sig sprida, Genom alkohol i de gravida, Som av sitt beroende lida, Vi bör ställa oss på deras sida
Graviditet Av: Björn Höjer

Några som verkligen ställer sig på alkoholberoende mammors sida är stadsdelen Haga i Göteborg. Sedan 2007 driver primärvården i Göteborg i nära samverkan med beroendekliniken på Sahlgrenska sjukhuset en resursenhet: Mödra-Barnhälsovårdsteamet i Haga (MBHV-teamet).

Verksamheten riktar sig till gravida kvinnor med aktuellt eller tidigare missbruk, och deras barn. På enheten arbetar barnmorskor, sköterskor, kurator, gynekolog, barnläkare och psykiater.

Redan under graviditeten finns risk för att alkohol och andra droger skadar fostret.

Fetalt alkoholsyndrom innebär att barnet har tillväxthämningar, specifika anletsdrag och skador på centrala nervsystemet. Stödet som ges från MBHV-teamet innebär därför täta kontakter med mamman under hela graviditeten och sex månader efteråt. Normalt en gång i veckan med tid att boka om och träffa patienten med kort varsel.

Kvinnorna får hjälp med allt från basala behov som anskaffande av bostad till samtal och akupunktur m.m. Men det innebär också krav som mammorna ska leva upp till. Alla måste till exempel lämna urinprov en till tre gånger per vecka.

För att undersöka resultatet av den här unika verksamheten genomfördes vid Göteborgs universitet en intervjuserie med 17 av de kvinnor som var inskrivna vid MBHV-teamet 2009 till 2010. Resultatet, som är mycket positivt, föreligger nu i en rapport från december 2012.

Nästan samtliga mammor beskriver den stora förändring i livet som graviditeten innebär. Stödet från MBHV-teamet var avgörande. De täta kontakterna och den ”icke-fördömande” attityd som personalen i teamet visade var betydelsefull.

I intervjuerna berättar kvinnorna också om hur de varit tvungna att sluta umgås med de vänner och bekanta som fortfarande missbrukar.  Hos i stort sett alla de intervjuade finns en positiv syn på framtiden. Flera har långt gångna planer på att utbilda sig. De flesta tycker att deras boende fungerar väl, och de som har lite äldre barn har lyckats finna plats på dagis åt dem.

Framtiden ser ljus ut.

Björn Höjer

 

 

Dela artikeln:
0