Debatt

Enochson (KD): Kriminalisera eftersupning

Att rattfyllerister kan undkomma påföljd genom att hävda att de druckit efter olyckstillfället är orimligt, menar Annelie Enochson (KD) som kräver ett förbud mot så kallad eftersupning.

Den 16 november var trafikoffrens dag. Varje trafikolycka där en människa skadas eller omkommer är en tragedi. Trafiksäkerhetsarbetet har kommit oerhört långt de senaste åren. Antalet döda och skadade har drastiskt minskat, men fortfarande förorsakas liv i trafiken. Varje år dör människor på grund av att personer intar alkohol eller narkotika och sedan sätter sig bakom ratten och kör. Rattonykterhet står för hälften av de dödliga singelolyckorna i trafiken. Jag anser att eftersupning bör kriminaliseras, på så vis kan fler trafiknykterhetsbrott lagföras.

Eftersupning innebär att en person som misstänks för rattfylleri säger att den har druckit alkohol först efter färden eller olyckan. Genom att hävda att man druckit alkohol efteråt kan man bli frikänd såvida det inte går att bevisa att alkoholen intagits före olyckan. Detta skapar svårigheter för domstolarna att bevisa trafiknykterhetsbrott. Eftersupning hävdas av var tionde person vid gripande. Att dricka alkohol eller ta droger i upp till sex timmar efter en färd som senare riskerar att utredas som trafiknykterhetsbrott bör vara olagligt. Det är självklart helt orimligt att en rattfyllerist frikänns genom att hävda att intaget av alkohol skett efter olyckan. I Norge är det sedan länge förbjudet med eftersupning. Är det möjligt i Norge borde det även vara det i Sverige.

Straffansvar för eftersupning bör omfatta såväl alkohol som bruk av narkotiska och andra berusande medel. Att rattfyllerister kan undkomma påföljd genom att hävda eftersupning är inte rimligt.

Under våren 2013 presenterades utredningen ”Straffansvar för eftersupning”. På grund av juridiska principer anser inte utredaren det möjlighet att göra eftersupning olagligt. I Norge är eftersupning straffbart sedan 1959. Den norska trafiklagstiftningen, som i allt väsentligt bär stora likheter med den svenska, jämställer eftersupning straffmässigt med rattfylleri. Det avspeglar sig i den norska statistiken där endast 2 procent hävdar eftersupning jämfört med ca 10 procent i Sverige.

Den svenska utredningen inkluderade ett förslag på hur en kriminalisering av eftersupning skulle kunna införas, enligt min mening bör förslaget implementeras. Rättsmedicinalverket i Linköping har annat att syssla med än att utreda om bilförare druckit alkohol före eller efter en olycka. Alkohol och narkotika hör inte hemma i trafiken, vare sig under färd eller efter att en olycka skett. Med önskan om att det i framtiden inte mer finns någon Trafikoffrens dag.

Annelie Enochson, kristdemokratisk riksdagsledamot i Trafikutskottet

Mer från Accent