Enligt en tidigare uppskattning från Statens folkhälsoinstitut lever vart femte barn i familj där minst en förälder missbrukar alkohol eller dricker på ett riskabelt sätt. Den siffran har man fått fram genom att beräkna hur många svenskar som har problem med alkohol och utifrån det uppskatta hur många barn de statistiskt borde ha. På så vis har man kommit fram till 385 000 barn, vilket är ungefär vart femte barn.
Nationellt Kunskapscentrum Anhöriga (Nka) och Chess (Centre for Health Equity Studies) presenterade den 13 juni en ny kartläggning av barn som anhöriga till missbrukande eller psykiskt sjuka föräldrar.
Alla barn födda i Sverige under 1987–89 vars biologiska far eller mor vårdats inneliggande på sjukhus på grund av missbruk och/eller psykisk sjukdom en eller flera gånger från barnets födelse fram till 18 års ålder har identifierats.
Resultatet visar att 7,6 procent av barnen hade haft minst en förälder inlagd med någon av dessa diagnoser. Psykisk sjukdom var den vanligaste anledningen, men 2,5 procent hade haft en förälder som vårdats för någon alkoholrelaterad åkomma och 1,5 procent för narkotikarelaterad.
Att något barn haft båda föräldrarna inlagda var mycket ovanligt. Det har bara 0,3 procent av barnen behövt uppleva.
När definitionen av missbruk vidgades till att omfatta även öppen vård eller vård inom kriminalvården, för rattfylleri eller narkotikabrott, så ökade andelen berörda barn till 17 procent, vilket är ungefär vart sjätte barn.
Betyder det att antalet barn har minskat? Eller har Statens folkjhälsoinstitut överdrivit? Nej, snarare tvärtom. I siffran vart femte barn finns inte bara barn till missbrukare utan även barn till föräldrar som dricker riskabelt. Mångaav dem, kanske de flesta, hamnar sannolikt inte i vårdstatistiken. I så fall står vi inför ett gigantiskt problem.