När medlemmarna blir kunder

Relationen mellan staten och de ideella organisationerna håller på att förändras – och det får stora konsekvenser. Det är temat för en ny forskningsantologi utgiven av Sektor3.
När medlemmarna blir kunder Hanna Hallin, chef på Sektor3. Foto: Pierre Andersson.
Av: Pierre Andersson

Något är i rörelse. Saker står på spel när det gäller civilsamhällets roll och dess relation med staten. Orden är Hanna Hallins, chef på tankesmedjan Sektor3, som idag lanserade boken ”Civilsamhället i samhällskontraktet”.

Det må låta dramatiskt, men många forskare inom området håller med. Det svenska samhällskontraktet är under omförhandling, folkrörelsernas roll likaså, och även om ingen vet hur det kommer att sluta står en sak klar: Det kommer inte att vara som förr.

Det finns en förväntan från staten på att den ideella sektorn ska ta på sig en större del av välfärdsproduktionen i framtiden. Samtidigt går utvecklingen mot mer detaljstyrning i bidragsgivningen och en allt större kontroll- och revisionsapparat mot civilsamhällets organisationer. Modellerna hämtas inte sällan från näringslivet.

Följden blir ofta en ökad professionalisering bland organisationerna – en allt större del av jobbet görs av anställda.

– Det är klart att en del organisationer mår bra att av professionalisera sin verksamhet och ha bättre relationer med det offentliga, säger Hanna Hallin. Vi lägger inga värderingar i det men konstaterar att relationerna mellan civilsamhälle och stat håller på att omförhandlas.

Hon fortsätter:

– Ett annat tecken är att själva medlemskapet är under diskussion. Ett kapitel i boken handlar om hur vissa organisationer omprövar tanken på det här med aktiva medlemmar.

Hanna Hallin menar att många upplever att medlemskapet har krympt. Att det värderas i förhållande till om man som medlem får ut någonting av det.

– Det blir ibland nästan som att köpa en tjänst och i vissa organisationer talar man inte så mycket om de rättigheter och skyldigheter som följer av medlemskapet i en demokratisk organisation. Forskarna som skriver i boken har till och med hittat exempel på att man använder ordet kund om sina medlemmar. Man skulle kunna tycka att föreningslivet skulle vara en frizon från att bli betraktad som konsument.

En sak som Hanna Hallin tycker diskuteras alldeles för lite är civilsamhällets roll som systemkritiker och opinionsbildare.

– Vi har fortfarande den självbilden, men jag undrar om vi verkligen tar den rollen idag eller om vi är så fångade i alla de här andra processerna. Kanske känns det viktigare att man kan förbättra sina villkor eller bedriva sin vanliga verksamhet, men det här är en fråga som är viktig att väcka.

Dela artikeln:
0

Vad tycker du? Skriv din kommentar här