Yolanda Bohm: ”Nykterheten har räddat mig många gånger”

Yolanda Bohm: ”Nykterheten har räddat mig många gånger”

Redan på högstadiet gjorde Yolanda Bohm valet att vara nykter. Ett val som grundade sig i att hon inte ville fuska med sina känslor.
Av: Anna Fredriksson

”Hon är bra”, säger den unga tjejen i kafékassan och ser förtjust ut när hon förstår att jag väntar på spoken wordartisten, poeten och transaktivisten Yolanda Aurora Bohm. Kommer hon med i det populära tv-­programmet På spåret i par med poeten Bob Hansson får också en äldre publik lära känna henne.

– Vi provfilmade, det var Bob som frågade om jag ville testa. Men vi förlorade med 8–24. så jag tror inte det blir något, säger Yolanda Bohm när hon beställt och satt sig tillrätta.

För ett drygt halvår sedan sa hon upp sig från arbetet som konstlärare på en folkhögskola för att på heltid frilansa med att snacka från en scen. Som konferencier, föreläsare eller som spoken wordartist. Det är en scenkonstform som gränsar till teater. Yolanda Bohm läser egna texter och rappar – fast utan musik.

Hon har också gett ut sin första bok, Ikon, med poesi om allt från kolonialism till döden och kroppen. Och kärlek.

– Den har nästan fått för positivt bemötande, bara en dålig recension, konstaterar hon.

En del av dikterna handlar om hur det kan vara att leva som transperson. Men det finns igenkänning även för andra som ser sig som kvinnor och vet vad sexism och patriarkala strukturer kan innebära.

Yolanda Bohm vill skapa opinion runt transpersoners levnadsvillkor och rättigheter.

Yolanda Bohm. Foto: David Magnusson.

– Folk ska inte ha makt över min öppenhet. Men det handlar inte om att jag ska bli känd, det jag driver kommer från min community och behövs för att världen ska bli lite bättre. Jag mår tillräckligt bra för att stiga fram, då har jag också ett ansvar att göra det.

För den som avviker från normer runt kön och identitet finns en stor utsatthet.

– Mest våldsutsatta av alla grupper i samhället är icke-vita transkvinnor. Livslängden hos transpersoner i världen är låg på grund av mord, överfall, suicid och dåliga operationer.

Jag är uppvuxen med hip-hop, det finns paralleller mellan antik poesi och hip-hop. Som poeter har vi kontakt med en konstform som funnits i 5 000 år. Vi står på giganters axlar.

Många mår dåligt på grund av samhällets värderingar och den diskriminering de möter. Brist på stöd och hjälp, kanske både i det egna nätverket och inom vården bidrar till psykisk ohälsa. Bland unga transpersoner uppger en majoritet att de har haft självmordstankar.

Hur öppen Yolanda Bohm själv är bedömer hon utifrån sammanhanget, om det känns säkert eller inte.

– Jag gillar att dansa, men går jag ut måste jag ha en medvetenhet kring det som händer. Om någon raggar på mig kan det finnas olika skäl till det, en del kan innebära fara.

Att hon alltid är nykter är bra för säkerheten.

– Min nykterhet har räddat mig i många situationer.

Yolanda Bohm började aldrig dricka i högstadiet, trots att många runt omkring henne i Skogås, i Stockholms kranskommun Huddinge, gjorde det, och det fanns en hets runt alkohol. Ett av skälen att hon bestämde sig för att vara nykter var att hon mådde dåligt.

– Då såg jag det som en stolthet att reda ut mina känslor utan fusk. Samtidigt fanns en rädsla att jag skulle kunna fastna i alkohol. Jag är en beroendepersonlighet, när jag väl gillar någonting fastnar jag lätt. Jag spelade mycket tv-spel, jag åt mycket. Jag visste att jag flydde in i saker, i en slags eskapism.

I släkthistorian finns krigstrauman och erfarenhet av flykt från Chile.

– Dessutom ville jag inte riskera att göra min mamma ledsen genom att dricka. 

Det var ont om pengar under uppväxten, om Yolanda Bohm fick 100 kronor ville hon inte lägga dem på alkohol.

– Sedan fanns det en politisk övertygelse redan där och då, jag hade koll på reklam riktad mot barn och sådana saker. Men kanske just den anledningen är en efterhandskonstruktion, funderar hon.

När Yolanda Bohm pluggade till fritidsledare i en klass där många drack blev det ändå så att hon också gjorde det under en period.

– Redan i min gymnasieklass drack och missbrukade många. Då var jag nykter av vana, nu hade jag inget svar längre på varför jag inte drack. Efter ett halvår kom jag på att ”jag är ju nykterist för att det är bra för mig”.

Då slutade hon tvärt.

– Jag har alltid varit lite för mycket, aldrig behövt dricka för att bli modig, det är jag redan. Det handlar om adhd, impulsivitet och dumdristighet.

 

Jag blir arg när Pridefestivaler är sponsrade av alkoholföretag som uppmanar folk att festa bort sin sorg med alkohol.

 

”Bara tanter och transor bär pärlhalsband.” Så avslutas Yolanda Bohms dikt 5 år av pärlor.
Foto: David Magnusson.

Hon jobbade som fritidsledare i fem år i Skogås och Huddinge. Då ingår att prata med unga om alkohol och droger.

– Att bemöta ungdomar när man själv har rätt att dricka, och de kanske till och med sett dig full på stan, kan vara svårt. Jag fick en annan trovärdighet i deras ögon.

Nykterheten valde hon på högstadiet och vegan blev Yolanda Bohm i 20-års­åldern. Idag är båda valen lika självklara. Så bokreleasen för Ikon var förstås en nykter tillställning. Något som chockade uthyrarna av lokalen. Själva hyran var nämligen att garantera en viss försäljning i baren.

– ”Va? Alkoholfria alternativ. Vi har saft och öl”, sa de. Då var det tur att rapparen Petter har samma bokförlag som jag och dessutom tagit fram två egna fantastiska alkoholfria alternativ. Jag blev chockad, och glad, att han visste vem jag var och att han ville sponsra mig med alkoholfritt bubbel.

Att boksläppet skulle vara nyktert handlade om tillgänglighet säger Yolanda Bohm; Alkoholnormen utesluter människor av flera olika skäl, till exempel ålder och religion, och den skapar otrygghet och våld.

– Jag blir arg när Pridefestivaler är sponsrade av alkoholföretag som uppmanar folk att festa bort sin sorg med alkohol. Hbtq-personer har överlag högre missbruk och högre riskbruk. Det är idiotiskt att bidra till att öka konsumtionen i en grupp som redan lider. Om företagen verkligen vore intresserade av att stötta oss skulle de bara ge oss pengarna, säger hon.

Det som sker i hbtq-världen är i mycket en upprepning av det som sker i det omgivande samhället.

– Det finns en stor missbrukskultur bland transpersoner, partykultur bland bögar och hemmadrickande bland flator, säger Yolanda Bohm, som ibland funderar på vad alkohol och droger skulle kunna göra med hennes konstnärskap:

– Men jag tycker om smaken av alkohol, jag har aldrig blivit bakis, är eskapistiskt lagd och har en beroendepersonlighet. Allt det tillsammans säger mig att jag inte ska dricka.

 

Yolanda om trans och språk

• När vi pratar om omvärlden bestämmer vi också hur den ser ut. Därför är det helt enkelt en grundläggande anständighet att använda rätt pronomen som han, hon och/eller hen för den person det gäller.

• En transperson identifierar sig inte alls eller delvis inte, med det kön hen har fått sig tilldelat vid födseln. Könskorrigering och transition är bra termer att använda när någon sedan anpassar sin juridiska status och sin kropp.

• Det är lätt att fixeringen hos media på intima detaljer tar fokus från det som är viktigt att prata om. Som hur många transpersoner som övervägt att ta sitt liv, och hur många som faktiskt tar sitt liv, 33 procent.

• Könsidentitet och sexuell läggning är två olika saker. En transperson kan alltså vara homosexuell eller hetero.

Dela artikeln:
0