Yoga

Yoga mot beroende

Yogan har mätbara effekter på hippocampus i hjärnan och på vårt parasympatiska system. Det ger en lugn-och-ro-effekt som kan bidra till att drogsuget minskar.

Det finns ett antal internationella forskningsstudier som visar samband mellan yoga och meditation och tillfrisknande från beroendesjukdomar, exempelvis alkoholberoende. I Sverige har dock inga så specifika studier gjorts.

Däremot kom nyligen en färsk studie från Kriminalvården som visar att yoga har stora och positiva effekter på internernas känsloliv. Den medför ökad impulskontroll, mindre stress, bättre sömn och bättre uppmärksamhet – samt ett minskat behov av exempelvis ADHD-medicin.

De som utövat yoga kände sig lugnare och mer rofyllda. De upplevde att de var mindre utåtagerande, stressade och aggressiva. Deras benägenhet till självskadebeteende minskade, liksom antisocialt beteende. De sov bättre och mådde bättre psykiskt totalt sett. Dessutom fick de bättre impulskontroll, vilket var ett oväntat gott resultat.

– Resultaten tyder även på att yoga bör ha en positiv effekt på tillfrisknandet från beroendesjukdomar, säger Nóra Kerekes, docent i experimentell psykiatri vid Högskolan Väst.

Åsa Nilsonne. Foto: Natur och Kultur.

Enligt Åsa Nilsonne, professor i psykiatri vid Karolinska Institutet som bland annat skrivit boken Mindfulness i hjärnan (Natur & kultur), påverkas hjärnan på ett mätbart sätt av yoga. På magnetkamera kan man se hur hippocampus blir tätare vid meditation. Hippocampus är den del av hjärnan som hjälper oss att hålla känslolivet i balans. Här skapas också nya hjärnceller och när de aktiveras  ”uppgraderas” hjärnan. Att stimulera detta område ger alltså många positiva effekter för vårt välbefinnande.

På magnetkamera kan man se hur hippocampus blir tätare vid meditation.

Göran Boll. Foto: Privat.

Göran Boll, som initierat och deltagit i flera av de studier och projekt på yogans effekter som gjorts i Sverige samt grundat Mediyogainstitutet, förklarar vad som händer i våra hjärnor och kroppar när vi utövar yoga och meditation: det centrala nervsystemet består av såväl det perifera systemet som det autonoma, där bland annat hjärtats funktion ingår. Systemet interagerar konstant och ger en slags gas-broms-effekt.

– Men hos en människa i obalans, av exempelvis långvarig stress, kan systemet ha satts ur spel och ”gasar” hela tiden, vilket sliter på kroppen. Stress försämrar bokstavligen livet på cellnivå. Men med yogiska tekniker kan vi själva trycka på gas- eller bromspedalen. Yoga-andning har effekt på det autonoma systemet och skapar en lugn-och-ro effekt. Puls och blodtryck sjunker, stresshormonhalten i blodet minskar, säger Göran Boll och förtydligar genom en liknelse med Formel1:

Man kör så hårt och snabbt man kan, men om man inte stannar till mellan varven för att fylla på depåerna, så blir vi utbrända, racerbilen kraschar. Det yogan gör är att dra ner varvtalet.

Så hur kan allt detta hjälpa mot beroende?

Då yogan utlöser en effekt på det parasympatiska systemet och därmed skapar en lugn-och-ro-effekt, kan suget efter drogen minska, menar Göran Boll.

– Om man mår bra och känner sig harmonisk har man sällan samma behov av att fylla på med kemiska droger. Behovet av droger är ofta sprunget ur ett behov av flykt. Man flyr från sig själv och sina känslor och man dövar sig med droger. Det yogan gör är att öppna för möjligheten att läka sår från det förflutna. Den blir helt enkelt en plattform för läkande, precis som psykoterapi kan vara, säger Göran Boll. Han tillägger att man själv måste vilja öppna upp för yoga och att ta tag i sitt beroende. Annars uteblir effekten.

Genom konkreta andningsövningar och stretching blir det lättare att nå fram till sina känslor – yogan blir den fysiska länken mellan huvud och kropp; en slags nyckel för att öppna upp och börja bearbeta undanträngda känslor.

Om man inte stannar till mellan varven för att fylla på depåerna, så blir vi utbrända, racerbilen kraschar.

Yoga och meditation har länge använts inom vården och har bevisat goda effekter på bland annat hjärt- och ryggpatienter. Men också på patienter med ätstörningar och andra beroendesjukdomar.

Det vet Lena Westin, chef på Dala ABC ätstörningsklinik, där man sedan åtta år använder yoga och meditation som verktyg för att tillfriskna från ätstörningar. Hon har även erfarenhet av yoga för läkemedelsberoende. Hon menar att yoga inte är hokus pokus, utan en i grunden naturlig metod som framgångsrikt har använts i århundraden.

– Personer med såväl ätstörningar som beroendesjukdomar kan ha utsatts för trauman. Då är yogan ett bra sätt att öppna upp och lyssna inåt, för att handskas med sin livssituation och börja läka. Men det är viktigt att respektera om en person inte vill eller förmår. Man bör gå varsamt fram och ta det steg för steg. Börja med enkla andningsövningar till exempel för att senare lägga till andra övningar, säger Lena Westin.

Hon anser att en viktig faktor med yoga är att den som utövar yoga själv tar kommando över sin livssituation. Man känner att man själv kan styra sitt mående med hjälp av till exempel andningen – och den känslan är positiv och leder framåt. Det är ingen annan som går in och ”fixar”, utan den som utövar yoga kan själv.

Hoppet och självförtroendet växer när man upptäcker att man klarar av det på egen hand, och inte behöver substanser för att uppnå samma känsla. Yogan blir ett sunt verktyg man kan ta till i sin vardag för att få ner varven och uppnå en lugn-och-ro-känsla i kroppen, vilket gör att man lättare får kontakt med kropp och sinne, säger Lena Westin och tillägger att genom att våga landa i yogan förebygger man återfall i beroende.

Mer från Accent