Upp med hakan – jämställdheten får godkänt
Delar av förbundsstyrelsen när jämställdhetsmätningen från kongressdag två redovisades. Foto: Nathalie C. Andersson

Upp med hakan – jämställdheten får godkänt

Årets IOGT-NTO-kongress var betydligt mer jämställd än den förra kongressen i Lund. Målet med minst 40 procents talartid för kvinnor är uppnått – tack vare förbundsstyrelsen.
Av: Eva Ekeroth

Maria Hampusgård, genuspedagog och jämställdhetsansvarig i Linköpings kommun, har mätt talartiden under hela IOGT-NTO:s kongress i Karlstad. Resultatet blev godkänt. Antalet ombud var jämställt, 45 procent kvinnor och 55 procent män. Tiden i talarstolen fördelades dock inte fullt lika rättvist: männen talade 67 procent av tiden mot kvinnornas 33 procent.

– Det är ändå en stor förändring sedan förra kongressen. Jag ser en positiv utveckling, säger Maria Hampusgård.

Att målet för godkänd jämställd talartid, som fastställts till 60–40, ändå uppnåddes beror till största delen på förbundsstyrelsen och valberedningen, som båda var jämställt representerade, men valde att skicka fram kvinnorna i talarstolen. Där blev fördelningen 69 procent talartid för kvinnorna mot 31 procent för männen.

Blir inte statistiken missvisade genom ert agerande?

– Så kan man kanske se det, men jag tror också att det är viktigt att vi från förbundsstyrelsens sida visar att vi tar den här frågan på allvar. Sedan tror jag också att vi bidrar till att man vänjer sig vid kvinnor i talarstolen, säger Josefin Larsson, avgående förbundsstyrelseledamot.

Maria Hampusgård redovisade dagligen resultatet av talartidsmätningarna. Foto: Nathalie C. Andersson

Olika frågor engagerar förstås olika personer. När arbetsordningen för kongressen diskuterades, och det gjorde den länge och väl, användes 61 procent av talartiden av män och 39 procent av kvinnor. Det var nära gränsen för godkänt. Under beredningsgrupperna, där IOGT-NTO:s framtida utveckling diskuterades, var snedfördelningen större, åtminstone i de två grupper där talartiden mättes.

En kvinna kan säga samma sak som en man fast på kortare tid, det syns tydligt i de här siffrorna. Kommentar från golvet.

När sedan engagemangsformer diskuterades blev det lite bättre. Då talade kvinnorna 41 procent av tiden och männen 59. Och under söndagens diskussioner om stadgar och budget var det kvinnorna som talade mest.

 

Kongressens minst jämställda diskussioner handlade om geografisk indelning respektive stadgar. Om geografisk indelning talade endast 28 procent av kvinnorna mot 72 procent av männen, och när det gällde stadgarna var det 81 procent av tiden som upptogs av kvinnor mot 19 procent för männen. I det sistnämnda fallet var det dock den tillträdande förbundskassören Eva Blomqvist, som använde 70 procent av talartiden.

Förbundsstyrelsen studerar diagrammen som visar hur jämställd talartiden varit under kongressens tredje dag. Foto: Nathalie C. Andersson.

 

Demokrati och resursfördelning var ämnen som båda lockade kvinnorna att ta cirka 30 procent (31 respektive 32 procent) av talartiden, medan diskussionerna på ämnet fastigheter blev kongressens mest jämställda. Kvinnorna talade 53 procent av tiden mot männens 47 om fastigheter.

Att just fastigheter skulle bli kongressens mest jämställda fråga och att kvinnorna skulle tala längre än männen om saken var lite otippat.

– Det hade jag faktiskt inte väntat mig. Men det var ljuvligt att kvinnorna var så engagerade i den frågan, säger Maria Hampusgård.

 

I stort sett är hon nöjd med resultatet.

– Jag är nöjd med utvecklingen. Det finns en medvetenhet och det efterfrågas. Många, både män och kvinnor, har kontaktat mig under kongressen och frågat hur det går och varit genuint intresserade av att få till en förbättring. Sedan tror jag att begränsningen av talartiden till två minuter har gynnat kvinnorna, säger hon.

Till nästa kongress hoppas hon få en app som registrerar vem som talar.

– Då blir det möjligt att se om det är samma personer som är uppe och talar flera gånger. Nu kan jag bara registrera om det är en man eller en kvinna, säger hon.

Dela artikeln:
0