På uppdrag av Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, NBV, har Ungdomsbarometern analyserat svaren från de tio procent av unga, (15 till 24 år), som definierar sig själva som nykterister i Ungdomsbarometerns årliga undersökning.
– Det är flera saker som utmärker dem. Mest intressant är att sociala faktorer är det centrala för deras engagemang. Sedan är det något fler killar än tjejer och något färre som bor i storstäder än genomsnittet och deras engagemang är mer långsiktigt. De är mindre tilltalade av att festa, men mer intresserade av att hjälpa andra, säger Anton Landhagen, expert på samhälle och livsstil på Ungdomsbarometern och ansvarig för studien.
Flest nyktra finns i åldersgrupperna 17 och 22 år. Då identifierar sig 12 procent som nykterister. Lägst andel återfinns bland 18-åringarna. Av dem säger sig endast åtta procent vara nykterister.
En del av svaren kan tyckas motsägelsefulla. De som identifierar sig som nykterister har oftare föräldrar som är akademiker och god familjeekonomi. De tycker att livet är tryggt, meningsfullt och rikt på vänner. Trots det anser de oftare än andra att livet är svårt, inte så roligt och oroar sig mer för framtiden.
– Jag tänker att det kan hänga ihop. De som identifierar sig som nykterister verkar ha ett större behov av trygghet och kontroll än andra. Det kan förklara varför de oroar sig mer för framtiden, säger Anton Landhagen.
En annan motsägelse är att de unga nykteristerna har en större tro på att samhället går i rätt riktning men ser mer dystert på sin egen framtid.
– Om vi tänker på det trygghetssökande så är det antagligen så att man har lättare att oroa sig för saker som man inte har kontroll över och det är ju sällan glasklart att det kommer att gå bra. Det kan också finnas annat som gör att man tycker att framtiden är osäker. I gruppen finns till exempel något fler med utländsk bakgrund, säger han.
Många identifierar sig som miljövänner. Att de också identifierar sig som feminister är inte ovanligt
Anton Landhagen tycker att de unga nykteristerna utmärker sig på fler sätt.
– Vi har ett överlapp mellan identitetsgrupper bland nykteristerna som inte är så vanligt. Många identifierar sig som miljövänner. Att de också identifierar sig som feminister är inte ovanligt, de grupperna sammanfaller ofta, men det är också fler som identifierar sig som ”gamers” och datanördar. Det är sällan som de grupperna överlappar. Dessutom är det fler som är religiösa än i genomsnittsgruppen, säger han.
Det förefaller alltså som de unga nykteristerna kan delas in i åtminstone tre grupper: De som är nyktra av politiska eller ideologiska skäl, de som är det för att det inte går ihop med deras spel- och datorintresse och de som är nyktra av religiösa skäl.
– Även om nykteristerna varken tränar mer eller mindre än andra så har vi en pågående hälsotrend. Vi kan inte utesluta att några också valt att vara nyktra av den anledningen. Då har vi en fjärde grupp, säger han.
Anton Landhagen hade inte väntat sig att så många skulle definiera sig som nykterister.
– Jag är positivt överraskad av att det är så många som 10 procent. Det är ändå ett större steg att identifiera sig som nykterist än att bara inte dricka, säger han.
Ungdomens nykterhetsförbund, UNF, och andra nyktra ungdomsorganisationer har en stor potentiell medlemsgrupp. I gruppen unga mellan 15 och 24 år finns 1,2 miljoner individer. Tio procent betyder 120 000 som skulle kunna värvas direkt – utan att först övertygas om att bli nyktra.
– Den sociala faktorn indikerar att engagemanget fyller andra funktioner för nykteristerna. Det säger en del om hur man bör jobba om vill försöka nå gruppen, säger Anton Landhagen.
Känner du igen dig i beskrivningen?
– I vissa delar gör jag det. Att sociala relationer är en viktig del av engagemanget, till exempel, och att nykterister inte gillar att festa som social aktivitet eftersom det är så förknippat med alkohol, säger Malin Andersson, förbundskassör på UNF.
Varför har inte UNF fler medlemmar när det finns så många nykterister?
– Folk definierar sig som så mycket. De är oftast inte ”bara” nykterister, men det är verkligen en uppmaning till oss att försöka nå fler. Vi har ett arbete att göra här. Men jag är stolt över att tio procent säger sig vara nykterister. Det är fantastiskt bra, säger Malin Andersson.
Även Nathalie Carlryd, generalsekreterare på UNF ser att det finns saker att göra.
– Vi kanske har profilerat oss för dåligt och som folkrörelse tagit det enskilda medlemskapet för givet. Det är nog för få som känner till vårt demokratiarbete. UNF är en organisation byggd underifrån. Vi gör inte saker för unga. Det är unga som gör saker för unga. Föreningarna är extremt självgående. Det kanske inte alltid framgår, säger Nathalie Carlryd, generalsekreterare på UNF.
Hon tycker dock inte att fokuset på fler medlemmar är problematiskt.
– Att fler är nyktra visar kanske på att vi med både vår restriktiva alkoholpolitik och lokala verksamhet har nått fram i samhället. Det är viktigt och bra! När nykterhet blivit norm så blir syftet med nykterhetsrörelsen oklart eftersom demokratiarbetet och annat inte alltid är lika tydligt. Jag hoppas att det kommer en dag då vi inte behöver ägna oss åt alkoholfrågorna, det är ju helt bisarrt att vi fortfarande ska behöva lägga så mycket fokus på en substans, säger hon.