Mats Kempinsky är ny på jobbet. Väggarna på rektorskontoret på Tollare folkhögskola har inga tavlor än, men Mats Kempinsky är inte så bekymrad över det. Han vill tillbringa sin mesta tid som rektor ute bland elever och lärare.
– För mig handlar att vara rektor om de här ständiga mötena. Att gå ute i korridorerna och prata med elever och lärare. Om någon vill prata om något tänker jag att de förmodligen har ett skäl, så jag försöker vara öppen. Det handlar om ett lyssnande och stödjande ledarskap. Det är i den andan jag har blivit ledare via Scouterna, och det sitter kvar, säger Mats Kempinsky.
Han har varit med i IOGT-NTO-rörelsen länge, främst som medlem i Nykterhetsrörelsens scoutförbund. För 30 år sedan jobbade han som scoutkonsulent och i många år har han varit scoutledare, men nu säger han att han ”bara” är kårordförande i NSF-scoutkåren i Örebro.
Han beskriver sig själv som en organiserad och strategisk person.
– Jag tänker mycket och vill göra saker i rätt ordning. Jag vill skapa ett klimat där det är tillåtet att kliva fram och lyckas, men själv behöver jag inte ständigt stå i centrum och prata. Jag är ganska återhållsam, och intervjuer tycker jag är lite jobbigt, säger han och ler.
Varför ville du bli rektor på Tollare?
– Det är en spännande och rolig skola. Jag har jobbat i offentlig skola där det är andra regler som gäller, så folkhögskoleformen är ny för mig. Det är en annan styrning där man kan utgå från hur det är här och hur vi kan göra hos oss, vilket gör att det finns större möjlighet att påverka. Dessutom är Tollare inte vilken skola som helst, det är IOGT-NTO-rörelsens folkhögskola, vår folkhögskola. Här har vi möjlighet att skapa den miljö och det sammanhang vi vill ha och jobba med våra frågor. Om vi står för bra kvalitet och bra utbildning så är det bra marknadsföring för rörelsen. Dessutom kan folkhögskolan bidra med utveckling inom vår organisation.
Han tror att det viktigaste för Tollare folkhögskola just nu handlar om riktning, och att göra saker i rätt ordning.
– Jag känner en enorm entusiasm i lärarkåren och det finns massor med idéer. Det är kul. Nu måste vi leva upp till det här, det måste bli bra. Vi får välja vad vi vill göra och lyckas med det vi bestämmer. Det handlar inte bara vad vi ska göra, utan även i vilken ordning. Och att ha fokus på huvuduppdraget: att vi är här för våra deltagare. Vår uppgift är att ge dem stöd, förvänta oss att de ska lyckas och glädjas när de gör det.
Mats Kempinsky har jobbat med skolledning i drygt tjugo år och jobbar fortfarande kvar som rektor på Rudbecksgymnasiet i Örebro. Han berättar att när han började som rektor på Rudbecksgymnasiet så var det få elever som sökte sig dit.
– Men vi jobbade hårt när det var tufft. Nu söker sig elever dit igen och det är attraktivt att jobba där. Det handlar om att skapa förtroende för systemet, att skapa glädje och göra så att människor känner sig trygga. Då finns det inga gränser för vad ungdomar kan göra.
Att Mats Kempinsky dessutom skulle bli rektor på Tollare folkhögskola var inget han hade tänkt innan.
– Det var inte självklart att jag skulle tacka ja. Jag trivs bra på min gamla skola. Nu går det bra där, jag har lagt ner tid och nu fått resultat, så då vill jag vara kvar. Samtidigt känner jag att det här är en jättebra möjlighet som kommer nu – och man kan inte planera allting.
Rent praktiskt kommer Mats Kempinsky att jobba på Tollare folkhögskola en dag i veckan, och fyra dagar i veckan på gymnasieskolan i Örebro.
– Jag kommer inte att göra allt som två rektorer har gjort. Mycket kommer att delegeras ut. Vi kommer ha en kansliledningsgrupp som tittar på personal, plats, boende, och en pedagogisk ledningsgrupp som består av lärare. Det är inte så att uppgifterna inte ska bli gjorda, men vi fördelar på ett annat sätt. Sen om det ska hålla i längden, det får vi se … Men vi kommer testa under hösten och det här läsåret i alla fall.
Som ny rektor har han många förväntningar på sig. På frågan om hur han ska förbättra den stundtals dåliga stämning som varit på skolan skrattar han först, det finns så mycket att ordna upp och leva upp till. Sedan funderar han:
– Jag tror det är viktigt att prata med folk och lyssna. Att informera om fattade beslut på rätt sätt. Det är ingen trollkonst, det handlar om vanligt arbete. Jag känner en positiv förväntan på mig som rektor som jag hoppas att leva upp till.
Själv ser han fram emot att lära sig mer om folkbildning och folkhögskoleformen. Och han ser ljust på framtiden för Tollare folkhögskola.
– Jag ser att här finns en jättepotential. I Sverige pratar man om dåliga resultat i skolan, man pratar om kris, men här finns en skolform vid sidan av. En form som kan passa för alla de som inte kommer rätt från början. Jag tror att utbildningsväsendet kommer att förändras och att det vi kan och står för på Tollare folkhögskola kommer efterfrågas.