Sverigeresan: Somaliland i Skåne – vägen in i samhället

Till föreningen Somaliland i Malmö går många somalier för att få hjälp med krångliga blanketter och för att upprätta sitt CV. Där erbjuds även läxhjälp och där kan man lära sig om khat i cirkel. Somali­lands samarbete med IOGT-NTO är inne på sjunde året och har bland annat lett fram till Malmö Stads integrationspris.
Av: Sven Rosell

När Somaliland nyligen fick Malmö stads integrationspris var EU-projektet och det nära samarbetet med IOGT-NTO en av anledningarna. Foto: Martin Lindeborg

Strax efter klockan fem på eftermiddagen hörs ivriga röster i dörröppningen. Ett stort gäng barn och unga anländer i samlad tropp till läxhjälpen. Barnen i låg- och mellanstadieåldern skuttar in i ett rum och de äldre går in i ett annat. Skolböckerna plockas genast fram ur väskorna.

Ikram Abdulkadir, 10, har i hemuppgift att beskriva vad som händer när vatten kokar. Med prydliga bokstäver skriver hon om värmen och bubblorna. Texten är inte särskilt svår tycker hon, men ett ord förstår hon inte.

– Vad menas med ”termometer”?

Läxhjälparen Anna Gulin förklarar och strax skiner Ikram upp. Hon har förstått.

– Jag har länge letat efter någonstans att vara läxhjälpare. Det var något jag själv saknade i skolan, berättar Anna en stund senare.

Genom sitt engagemang i Svenska Kyrkan fann hon Somalilands läxhjälp. Nu är hon en av föreningens frivilliga som är här varje torsdag.

Bredvid Ikram kämpar Munira Ahmed, 11, med läxan i matte.

– Det är jättebra med läxhjälp. Vi är många i familjen så hemma är det stökigt, förklarar hon.

I ett annat rum grillas Ceren Jildiron i svensk grammatik tillsammans med systrarna Jasmin och Suad Isak. Sofia Arvehammar övar dem i att bilda meningar med verb i supinum. Efter fem månader i Sverige kan de tre tjejerna redan en hel del svenska. Alla siktar på högre studier – de vill i tur och ordning bli arkeolog, läkare och barnmorska.

Somaliland har informatörer som är ute bland nyanlända landsmän för att tala med dem om hur det svenska samhället fungerar. Mycket handlar om barn och familj. Ett annat samtalsämne är droger och då inte minst khat. Alla behöver få veta att khat är narkotikaklassat. De somalier som tuggat khat i hemlandet fortsätter i många fall att göra det i Sverige.

– I studiecirkeln diskuterar vi vad khat egentligen är. Vad kostar kat familjen och samhället? Och hälsan, tänderna… Vad säger lagen och vad händer om jag blir straffad? säger Jama Ismail som är föreningen Somalilands ordförande.

I samarbete med IOGT-NTO driver Somaliland ett EU-projekt med gemensam styrgrupp. Syftet är att bryta många somaliers utanförskap och att öka deras möjligheter till egen försörjning. Tillsammans har de också organiserat konferenser och möten om khatmissbruk.

– Vårt samarbete går utöver det vanliga, säger Peter Tuvegård, IOGT-NTO:s distriktskonsulent i Skåne.

När Somaliland nyligen fick Malmö stads integrationspris var EU-projektet och det nära samarbetet med IOGT-NTO en av anledningarna.

– Det finns ett otroligt engagemang i föreningen. De vill väldigt mycket, säger Hanna Larsson, studiekonsulent på NBV som samarbetat med Somaliland sedan 2007.

Sven Rosell

Dela artikeln:
0