IOGT-NTO

Stort överskott för IOGT-NTO – men mindre verksamhet

Nästan 17 miljoner kronor – så stort överskott gjorde IOGT-NTO förra året. Anledningen är att Miljonlotteriet gav mer pengar än beräknat och att det har genomförts mindre verksamhet än planerat.

Årsredovisningen för 2015 ger en något splittrad bild av IOGT-NTO:s ekonomi. Trots signaler om minskade intäkter gav Miljonlotteriet ett stort överskott. Dessutom gav avvecklandet av en fond lite mer klirr i kassan.

– En del av förklaringen är att flera av de högsta vinsterna i Miljonlotteriet inte gick ut. Det är roligt i det korta perspektivet, men vi kan inte räkna med att högvinsterna hela tiden ska bli kvar och förbättra lotterinettot, säger Ulf Persson, IOGT-NTO:s förbundskassör.

En del av överskottet beror på att vissa kostnader föll ifrån. Det handlar om ungefär fyra miljoner kronor som skulle använts till verksamhet som sedan inte genomfördes. Av dessa pengar är en del bidrag som inte betalats ut till landet för att distrikten helt enkelt inte värvat tillräckligt mycket medlemmar.

– Vårt ändamål är inte att lägga pengar på hög. Vår uppgift är att använda de pengar vi har till verksamhet och på så vis göra nytta. I det perspektivet kan jag förstå att när vi gör ett överskott på 16 miljoner så är det lite för stora marginaler. Det är bra att vi inte gör förlust, men vi gör ett onödigt stort överskott.

Årsredovisningen visar också att kostnaderna har sjunkit mer än intäkterna har ökat. Men enligt Ulf Persson har IOGT-NTO inte sparat sig till överskottet.

– När du sparar så har du en ambition att dra ner på kostnaderna. Vi har inte haft någon ambition att spara. Däremot har vi en ambition att bli effektivare och jobba med rätt saker. Men det innebär inte att vi drar ner på kostnaderna för att göra ett överskott. Det är inte det vi är till för. Pengarna ska användas.

IOGT-NTO är i dagsläget helt beroende av pengar från Miljonlotteriet. Lotteriet står för 92 procent av intäkterna, att jämföra med medlemsavgifterna som inte ens bidrar med 1 procent. Det är en stor osäkerhetsfaktor för förbundet, speciellt i en tid när spelmonopolet i Sverige är hotat.

– Jag har ingen kristallkula, men om spellagstiftningen ändras så kan vi hamna i en situation där Miljonlotteriet ska konkurrera med stora spelföretag om att göra överskott. Då kommer vi att få det svårt och då kommer vår ekonomiska situation att snabbt förändras, säger Ulf Persson.

En av de alternativa inkomstkällorna som IOGT-NTO och resten av rörelsen satsar på är insamling. Under 2015 gav satsningen en intäkt på 289 000 kronor, medan Miljonlotteriet gav 62 miljoner.

– Vi ska fortsätta jobba med lotterier, men vi har sagt att vi också behöver hitta andra finansieringssätt. Vi är på en resa när det gäller insamlingen och vi lär oss hela tiden. Det är klart att vi hade hoppats vara en bit på väg nu, men där har det inte varit så lyckosamt hittills. Det kommer ta tid innan vi hittar anslaget som ger de stora pengarna. Sedan om vi skulle ligga på samma nivåer år efter år efter år … Ja, då måste vi tänka om. Men där är vi inte ännu, menar jag.

Ulf Persson ser försiktigt positivt på IOGT-NTO:s ekonomiska framtid.

– Jämfört med många av våra systerorganisationer i civilsamhället är vi väldigt gynnade. Vi kan göra det vi vill göra i väldigt stor utsträckning. Men vi måste absolut se över vår verksamhet. Vi ska använda pengarna på rätt sätt – där de gör nytta. Och det kravet har vi alltid på oss.

Mer från Accent