Stor debatt om NBV-förslag
Jonatan Hjort och Åke Marcusson. Foto: Pierre Andersson

Stor debatt om NBV-förslag

Färre ombud på huvudmannamöten och beslut om ansvarsfrihet för avdelningarnas styrelser på central nivå. Det är ett par av de saker i förslaget till ny organisation inom NBV. På förbundsmötet i maj tas beslutet.
Av: Pierre Andersson

På det kommande förbundsmötet i maj lägger förbundsstyrelsen för studieförbundet NBV (Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet) fram ett nytt stadge- och organisationsförslag.

Man vill bland annat skapa en tydligare styrning av organisationen genom att göra om förbundsmöten till huvudmannamöten med betydligt färre delegater än idag. Man vill också lyfta en del uppgifter från avdelningarnas årsmöten till förbundsstyrelsen – bland annat frågan om att bevilja ansvarsfrihet för avdelningens styrelse.

Förslaget gick ut på remiss till avdelningar och NBV:s medlemsorganisationer första gången tidigt i höstas. Medlemsorganisationerna centralt verkar efter vissa justeringar av ursprungsförslaget vara med på båten – men bland en del avdelningar och lokala medlemsorganisationer är protesterna fortfarande starka.

När Accent träffar NBV:s ordförande Jonatan Hjort och förbundsrektorn Åke Marcusson talar de om förändringar i omvärlden som organisationen måste reagera på. Verksamheten ska vara i fokus och de två återkommer ofta till orden ”ett NBV”. Båda tillträdde 2011 och har sedan dess jobbat för att bygga bort spänningar och skapa bättre samverkan mellan olika nivåer i organisationen. Nu är det dags för steg två.

– Det handlar om en tydligare förtroendemannaorganisation, och det är den vi håller på med nu, säger Åke Marcusson. Vi måste få alla med oss, men det är lätt att det mullrar i leden. Alla tycker inte att steg två är det bästa men vi har ändå fått ihop ett synsätt att man vill göra något gemensamt i ett NBV. I det ligger också att NBV ska styras av huvudmännen, medlemsorganisationerna.

Åke Marcusson menar att ett av problemen med dagens organisation är att NBV:s huvudmän inte lyckas att få ett och samma budskap genomsyra hela organisationen. En medlemsorganisation kan säga en sak till NBV på förbundsnivå – och en helt annan när man kommer ner på avdelningsnivå.

– Det är jättesvårt för exempelvis IOGT-NTO:s förbundsstyrelse att få de lokala IOGT-NTO-ledamöterna i en NBV-avdelning att tycka samma sak. Så NBV kläms litegrann mellan olika perspektiv och olika synsätt, säger Åke Marcusson.

Om steg ett var att få ihop organisationen till ”ett NBV”, och steg två handlar om organisationen, så är steg tre i Hjorts och Marcussons plan att göra administrationen smartare för att på så sätt få ut mer pengar i verksamheten.

– Alla stegen handlar om resurser, säger Jonatan Hjort. Det är svårt att använda resurserna på ett effektivt sätt om vi har femton enheter som springer åt olika håll hela tiden, om vi inte är överens om de grundläggande vägvalen vi gjort. Vi har tagit väldigt stora steg inom ”ett NBV”, det handlar om ett arbete mellan de olika nivåerna och olika enheterna som gör att vi jobbar med samma saker och hjälper varandra. Det skapar effektivitet.

Ett steg som redan tagits är att avdelningarnas chefer deltar i beredningen av de ärenden som ska upp på förbundsstyrelsen bord och att utvecklingsarbetet i större utsträckning bedrivs tillsammans med personalen ute i avdelningarna. Något som gett stora besparingar centralt.

– Det här har inneburit att vi nu kan minska kanslibudgeten med 20 procent, det motsvarar fyra miljoner kronor som nu ska ut i verksamheten. Med de pengarna kan vi öka med ytterligare 200 000 studietimmar.

Det nya huvudmannamötet är tänkt att bestå av en representant från varje medlemsorganisation som på mötet får ett visst antal röster beroende på organisationens storlek. En liten grupp (NBV har 20 medlemsorganisationer) som ska sitta runt ett bord och diskutera snarare än debattera i talarstol är tanken. Idag är det förbundsmötet som är högsta beslutande organ – en betydligt större församling där medlemsorganisationerna skickar ett antal ombud och där avdelningarna också är representerade.

– Det blir lättare att föra dialog, säger Åke Marcusson. På ett förbundsmöte, när IOGT-NTO kommer med nio ombud, så kan de inte säga något annat än vad förbundsordföranden har sagt innan. Det blir mer spänst i debatten om man inte är för många.

En annan förändring som föreslås är av avdelningarnas årsmöten förändras och blir så kallade medlemsmöten. De är tänkta att äga rum innan nyår – bland annat för att kunna välja en styrelse som kan tillträda direkt efter årsskiftet. I förslaget ligger också att beslut om att godkänna avdelningens verksamhetsberättelse och bevilja styrelsen ansvarsfrihet flyttas till NBV:s förbundsstyrelse. Här finns betydligt fler invändningar.

En av dem som kritiserar förslaget är Sten Fahlén, avgående ordförande i NBV Väst.

– Vi tycker inte om det förslaget, säger han till Accent. Det är att såga demokratin, detta i ett studieförbund som har som uppdrag att värna den. Man tar bort medlemmarnas möjligheter att påverka sin egen avdelning. Det är viktigt att medlemmarna som tillsatt styrelsen även kan besluta om ansvarsfrihet.

Avdelningen vänder sig också mot den nya formen för huvudmannamöten.

– Den här formen blir mera som ett företag där man sätter sig med en aktieportfölj runt ett bord och fattar beslut. Det är långt från den demokratisk förening.

I NBV Värmland säger man sig inte ha så mycket att invända mot i förslaget i det stora hela.

– I den första remissomgången ställde vi oss emot att avdelningarnas ordförande skulle väljas på huvudmannamötet, men det ändrades ju i senare förslag, säger avdelningens ordförande Inga-Britt Tjäder. Sedan har vi haft synpunkter på avdelningarnas representation på huvudmannamötet, det är konstigt att det är bara medlemsorganisationerna som ska få vara med och tycka. Vi föreslår att representanter från avdelningarna, med rösträtt, ska ingå i huvudmannamötet. Det skulle till exempel kunna gå till så att avdelningarnas ordförande inom sig utser tre personer.

Rainer Lindqvist, avdelningsordförande för NBV Östergötland, tycker att de nya formerna för huvudmannamöten är okej, liksom tanken att ha medlemsmöte i avdelningen redan på hösten.

– Vår främsta kritik är att man förskjuter engagemang och ansvar uppåt. Om medlemsorganisationerna ska engageras måste det finnas andra former. Nu blir det egentligen inget årsmöte eftersom förbundsstyrelsen ska godkänna verksamhetsberättelsen och bevilja ansvarsfrihet. Jag tror att det blir svårare att engagera människor lokalt när ansvaret flyttar uppåt.

Åke Marcusson och Jonatan Hjort menar tvärtom att förslaget är tänkt att öka det lokala inflytandet. Den strategiska inriktningen ska beslutas centralt, men lokalt ska man jobba ”med den taktiska inriktningen”.

– Det här finns väldigt väl beskrivet i den utredning som gjorts, men det är materia som vi inte är så vana att hantera, säger Jonatan Hjort. När det gäller det taktiska avvägningarna: vart ligger minorna här lokalt, var ska vi placera lokaler, vilka områden vi ska satsa på och så vidare. Det finns ingen susning om detta på central nivå.

Jonatan Hjort menar också att den tid som läggs på avdelningarnas årsmöten idag kan användas bättre.

– Årsmötena är i många fall väldigt välbesökta. Man tar en heldag i anspråk men man diskuterar inte verksamheten. Vad skulle hända om vi lade kraften på att diskutera verksamheten istället för att bara klubba igenom ”ja, ja, ja, ja”? Låt oss ha möten som diskuterar verksamhet. Låt oss strunta i de andra frågorna, ta bort så mycket som möjligt. Låt oss också göra så att vi vänder på det så att vi inte i april diskuterar verksamhet som påbörjades i januari. Vi vill diskutera det i november.

När det gäller beslut om årsredovisningar och ansvarsfrihet pekar man på att förbundsstyrelsen är ytterst ansvarig inför den största bidragsgivaren – folkbildningsrådet – även när det gäller verksamheten som bedrivs i avdelningarna.

– Det har hänt att det har blivit fel, säger Jonatan Hjort. De senaste fjorton åren har det fyra gånger hänt att en avdelningsstyrelse beviljats ansvarsfrihet men så har förbundet ändå fått gå in och reda ut problem som funnits. I ett fall fick en avdelning en kontroll på sig som inte var bra, men styrelsen beviljades ansvarsfrihet ändå. När det kom till förbundet såg man att det var helt oacceptabelt och förbundsstyrelsen entledigade hela styrelsen och tillsatte en ny.

Enligt Jonatan Hjort har NBV låtit en jurist titta på förslaget.

– Vi har också låtit Folkbildningsrådet, vår största bidragsgivare, titta på hela förslaget och ur deras perspektiv finns inget tveksamt med det här.

De flesta verkar vara överens om att förslaget i allt väsentligt kommer att gå igenom på förbundsmötet i slutet av maj.

– Det är jag ganska övertygad om, säger Inga-Britt Tjäder. Förbundsstyrelsen skulle inte jobba så hårt med det här om de inte var säkra på att det skulle gå igenom. Jag tror inte att det blir så stor skillnad för avdelningen. Och läser man förslaget ser man också att jag som ordförande tillsammans med avdelningschefen får ett lite större ansvar, det kan bli spännande.

Dela artikeln:
0