Socialt företagande: Självkänsla och drogfrihet
Lagar och syr gör man i systugan. Foto: Peter Holgersson

Socialt företagande: Självkänsla och drogfrihet

Så kan man sammanfatta den stora vinsten i IOGT-NTO:s sociala företag. En vinst som går långt utanpå den ekonomiska. Det framgår av en enkät som Accent gjort.
Av: Ulrica Ambjörn

”Sedan vi startade verksamheten har 40-50 personer deltagit och slussats vidare ut i samhället. För mig räcker det med att veta att en enda medmänniska fått stöd här”, skriver en medarbetare vid ett av de sociala företag som besvarat Accents enkät.

I IOGT-NTO:s plattform för social verksamhet står att ”Ett viktigt kriterium för sociala företag är att de ger resurser tillbaka i form av pengar. Denna vinst kan sedan återinvesteras i olika verksamheter som gynnar IOGT-NTO.” Få av de sociala företagen ger dock något ekonomiskt överskott. I de fall som ett överskott rapporteras handlar det om summor i storleksordningen 10  000–20  000 kronor. Årsomsättningen varierar stort mellan de nio företagen, och sträcker sig från 15  000 kronor upp till miljonbelopp, som mest åtta miljoner kronor. I enkäten vittnar de flesta om den dagliga utmaningen att få ekonomin att gå ihop och att utveckla verksamheter och finna nya inkomstkällor:

”Arbetsgivaravgifter, moms och kollektivavgifter ska skötas. En utmaning är också att fånga upp nya kunder med de små resurser vi har. Vi skulle behöva anställa utbildade människor på högre nivå i stället för att fixa allt själva, vilket är pressande många gånger”, skriver en.

Vi planerar att nyanställa. Vi har fem personer i kö, och vi vill nå ut till fler.

De sociala företagen rymmer en uppsjö av olika anställningsformer: utvecklingspraktik, lönebidrag, praktikanter som kommer via arbetsförmedlingen, kommunernas socialförvaltningar och frivården (Frivården är den del av kriminalvården som övervakar klienter som är villkorligt frigivna, har skyddstillsyn, samhällstjänst eller övervakas med hjälp av fotboja.), volontärer, visstidsanställda, nystartsanställningar, timanställda, med flera. Vanliga samarbetspartners är följdriktigt arbetsförmedlingen, försäkringskassan och kommunerna, men även frivården och staten. Även det lokala näringslivet, företag, pensionärsorganisationer och andra lokala organisationer (som exempelvis Frälsningsarmén), framhålls som viktiga att samarbeta med.

Det vanligaste är att bedriva verksamheten som en ideell förening i IOGT-NTO-distriktet, men även ekonomiska föreningar och aktiebolag förekommer. Omfattningen av verksamheten skiftar stort mellan företagen, från de som har ett mindre antal sysselsatta upp till de som sysselsätter 40-50 personer. Det är inte helt lätt att få grepp om hur många människor som passerat och slussats ut i samhället till andra sysselsättningar genom åren, mer än att det sammanlagt handlar om hundratals:

”Vi för ingen statistik, men många som varit hos oss kommer tillbaka. En del gör volontärjobb åt oss, andra säger hej och kollar läget och/eller handlar och lämnar prylar. Många fungerar som ambassadörer för oss och slussar hit andra människor.”

Här träffas människor och idéer föds. Detta är det nya sättet att jobba med människor.

På frågan om vilken utveckling de sociala företagen kan erbjuda återkommer några nyckelbegrepp: att få växa som människor, möjlighet till en tryggare tillvaro, ökad självkänsla, vara behövd och delaktig, ökad ambition att sysselsätta sig, få insikt om eventuella missbruksproblem, nykter- och drogfrihet, social träning, bättre livskvalitet, att få uppleva att någon tror på en.

Men alla är inte odelat positiva:

” Vi har många besökare som står utanför samhället. De som jobbar här trivs och får ut mycket av att lyssna och hjälpa, men några har tagit för mycket av jobbet med sig hem. Vi har handledning och avstämningar varje vecka, men vi skulle vilja få arbetsro och ordning på ekonomin.”

Som en röd tråd genom enkätsvaren löper övertygelsen om att den verksamheten man bedriver är viktig – inte bara för individen, utan för hela samhället, och för IOGT-NTO:

”Vi ingår i den del av civilsamhället som får allt större uppgifter. När vi kallades till möte med fastighetsbolaget, för att få information om vad det innebar för oss att de sålt fastigheten som vi har vår verksamhet i, så inledde vd:n med att säga: ’Er verksamhet är viktigast i hela kommunen så vi kommer inte att lämna er i sticket.’ Det kändes bra.”

”Vi går tillbaka till begynnelsen för rörelsen och arbetar med att hjälpa människor som är utanför i samhället. Det är den bästa reklam rörelsen kan få.”

”Vi är ansiktet utåt för IOGT-NTO, många kunder är imponerade och uttalar sin uppskattning för arbetet som görs.”

De sociala företagens betydelse för IOGT-NTO i framtiden betonas: ”Vi har väldigt stor betydelse för utvecklingen av IOGT-NTO, för att synas utåt, öka medlemsantalet, och vara aktiva i tillfrisknandeprocessen för människor med ett beroende. Det finns mycket kraft, engagemang och vilja att hämta hos oss.”

”Det här en av IOGT-NTO:s viktigaste uppgifter och bör verkligen prioriteras. Här träffas människor och idéer föds. Detta är det nya sättet att jobba med människor.”

I enkätsvaren finns framtidsplaner och hopp: ”Vi ska fortsätta att stånga oss blodiga tills fler förstår vikten av den kraft som skapas i dessa företag.”

”Vi planerar att nyanställa. Vi har fem personer i kö, och vi vill nå ut till fler.”

”Vi ska fortsätta utveckla människor och verksamhet och planerar en breddning av kamratstödets verksamhet.”

”Vi ska expandera, vi söker nya lokaler och vill hitta en stabilare organisatorisk plattform.”

”Vi vill starta anhöriggrupper och grupper för barn till missbrukare, men först måste vi säkra finansieringen och lokalfrågan.” 

Här delar IOGT-NTO:s sociala företag med sig av sina bästa tips för socialt företagande.

• Tänk noga igenom er affärsidé.

• Samla en grupp människor med spridd kompetens, i både praktisk och administrativ form. En entreprenör kan inte arbeta ensam.

• Få med distriktsstyrelse och förbundsstyrelse på att satsa, till exempel vad gäller lokaler.

• Skaffa samarbetspartners.

• Håll nere startkostnaderna.

• Ta det lugnt, sikta inte för högt utan låt allt ta sin tid.

• Se till att det finns en grupp runt om som kan rycka in och vara hands on, men som inte sitter i den dagliga verksamheten.

• Hitta gemensamma nämnare med andra inom branschen. Skynda långsamt.

• Var beredd på tuffa tag, se till att ha kunskaper om människor och ekonomi.

• Hör av er till oss som redan finns för att få inspiration, tips och se alla möjligheter!

• Njut av glädjen som kommer när ni ser människors utveckling.

Här är de sociala företagens egen bedömning av vilka insatser som behövs för att socialt företagande ska utvecklas och växa.

• Ekonomiskt stöd från IOGT-NTO.

• Utbildning i socialt företagande och missbruksproblematik.

• Politikerna måste underlätta för socialt företagande.

• Nätverk för sociala företag för input och delaktighet.

• Stöd i organisatoriska frågor.

• IOGT-NTO centralt måste gå i spetsen för att påvisa nyttan av socialt företagande.

• Ett nationellt samarbete mellan ideell sektor och myndigheter.

• Nationella ramavtal med försäkringskassan, arbetsförmedlingen med flera.

Vill du läsa mer om alkohol och andra droger? Prenumerera kostnadsfritt på Accents nyhetsbrev och få veckans nyheter direkt i din mejlbox:


»
Dela artikeln:
0