Skål, eller?
Att skåla eller inte skåla. Foto: Dan Thoburn/Flickr/CC BY 2.0

Skål, eller?

Hur gör du vid tolvslaget på nyårsafton? En del tycker att skålandet är att ge efter för alkoholnormen, andra ser det som en hälsning som alla ska kunna delta i.
Av: Eva Ekeroth

Inom nykterhetsrörelsen går åsikterna isär. Några tycker att det är trevligt att dricka alkoholfritt vin i klassiska vinglas och tycker att de självklart ska kunna utbringa, eller åtminstone besvara, en skål. För andra väcker det obehagliga minnen till liv och i värsta fall framkallar vinglasen och skålandet sug efter alkohol för den som tidigare varit beroende.

Vid kongressen 2011 berördes frågan i en bisats då en motion diskuterades om IOGT-NTO skulle arbeta för att ”supande föräldrar som sätter sina barns liv i akut fara”, skulle förmås sluta dricka. En av deltagarna i debatten sa:

”Nykterhetsvänner har fester där man skålar med sina barn i alkoholfritt. Vem har kommit på den kulturen? Det är inte nykterhetsrörelsen, men vi tar efter alkoholkulturens yttringar.”

Även om just detta uttalande gällde barns inblandning, så är tanken lika fullt att det är en yttring av alkoholkultur att skåla.

 

Ur historien går det att finna argument för såväl den ena som den andra uppfattningen. Själva skålandet har egentligen inte med alkohol att göra, utan är ett sätt att hedra någon. Men det som funnits i glaset har varit alkohol.

Bertil Lindberg har varit medlem i IOGT-NTO sedan organisationen bildades och var tidigare medlem i NTO. Han har också skrivit flera böcker om olika delar av nykterhetsrörelsens historia och grundat Nykterhetshistoriska sällskapet.

– Så vitt jag vet har det aldrig varit någon större diskussion om skålandet. Det har nog diskuterats mer mellan enskilda och fått bli ett personligt ställningstagande. Jag kan inte heller se att det skulle kunna vara på något annat sätt.

Själv skålar inte Bertil Lindberg.

– Men det är inte en okomplicerad fråga. Det finns inga enkla svar på hur man ska göra. Det måste var och en bestämma, säger han.

Han tycker att nykterhetsrörelsen målat in sig i ett hörn med lanseringen av alkoholfritt vin och öl.

– Det var nykterhetsrörelsen som lanserade de alkoholfria dryckerna. Jag vet inte om man var fullt medveten om konsekvenserna. Då har man ju anammat alkoholkulturen, och det skulle vara väldigt konstigt om man då tog avstånd från skålandet eller från att dricka de alkoholfria dryckerna ur vinglas, säger han.

 

Vett- och etikettexperten Mats Danielsson är uppväxt med en alkoholberoende förälder. Han vet att det är viktigt att ingen känner sig pressad att dricka, men han tycker inte att nykteristen ska behöva avstå från att skåla, förutsatt att man inte har ett eget beroende som triggas av skålen.

– En skål är en lyckönskan. Att höja glaset betyder att man önskar att högre makter ska föra lycka i glaset. Det är ett sätt att uppmärksamma den man skålar med. Det har egentligen inget med alkohol att göra, säger han.

Han tycker också att alkoholfritt ska drickas i vackra glas.

− Något av det värsta jag vet, är när de på restaurang plockar bort de fina glasen och ställer fram tråkiga glas till den som vill ha vatten, säger Mats Danielsson.

Han uppmanar alla att våga säga till om man vill behålla glaset.

 

Johnny Mostacero. Foto: Nathalie C. Andersson

Johnny Mostacero. Foto: Nathalie C. Andersson

IOGT-NTO:s ordförande Johnny Mostacero anser att var och en måste bestämma om man vill skåla eller inte.

– Det måste vara ett individuellt ställningstagande. Jag kan tänka mig att yngre är mer liberala än äldre, men generellt tycker jag att sammanhanget får avgöra. Bara ljudet av en ölflaska som öppnas eller åsynen av en vinflaska kan trigga i gång suget. Av solidaritet med dem som har ett beroende bakom sig tycker jag att det är bättre att hålla sig till Godtemplare­dricka eller vatten, säger han.

Men helt enkelt tycker han inte att det är, och i andra sammanhang kan det vara bättre att välja annorlunda.

– När vi är ute i sammanhang där det förekommer alkohol kan vi göra större skillnad genom att välja alkoholfritt öl eller vin eftersom det kan väcka nyfikenhet hos dem som brukar dricka alkohol. Kanske lockas några att välja något annat än en alkoholdryck. Den som beställer först har ett ansvar och får ofta fler med sig, säger han.

Johnny Mostacero nämner Almedalen som ett gott exempel.

– Att vi har varit med och tagit fram en alkoholfri drink som kunnat konkurrera med rosévinet som mingeldrink är fantastiskt. Vi hade inte fått samma effekt genom att bara säga ”fy” och ställa oss utanför, säger han.

Själv syns han inte gärna med en alkoholfri öl i handen.

– Om jag är ute här i Halmstad är det många som känner mig och vet vem jag är. Om de ser mig med ett glas öl är det lätt att någon drar fel slutsatser. Jag vill inte heller synas på bild med en flaska alkoholfri öl. Men om någon skålar med mig så besvarar jag skålen. Det hör till vanlig hövlighet, säger han.

Det viktigaste tycker han ändå är att var och en hittar sitt eget sätt att förhålla sig till skålandet.

– Man måste själv känna sig bekväm, men det är bra att tänka efter så att man är medveten om vad man gör, säger Johnny Mostacero.

Dela artikeln:
0