Ivan är 19 år och bor i Uganda. Under sin uppväxt upplevde han hur alkoholen förvandlade hans kärleksfulla mormor till en rasande furie. I dag har han fått en omstart i livet hos organisationen UYDEL, en av organisationerna som får stöd genom den pågående insamlingen Världens Barn.
Text: Görrel Espelund | Foto: Andreas Karlsson
– Min far dog innan jag var född, min mor dog när jag var nio år. De säger att hon dog i aids. Varför min far dog vet jag inte, säger Ivan när vi träffar honom på UYDELs rehabiliteringscenter utanför Ugandas huvudstad Kampala.
På området byggs en ny matsal, och några av ungdomarna hjälper till att bära tegelstenar till bygget. Ett par pojkar spelar brädspel, några andra sparkar fotboll, och i den varma vinden hänger kläder på tork.
Så länge hans mamma levde, bodde Ivan hos henne i Kampala, efter hennes död flyttade han till mormor i byn.
– Mormor var fattig och änka. Hon levde på att odla sin jord, men det var inte lätt. När det var för mycket sol dog grödorna.
Ivan och hans kusin bodde tillsammans hos mormor, alla hennes egna barn var döda. I det lilla hushållet saknades alltid pengar, och Ivan fick ta olika småjobb i byn.
– Jag hämtade vatten och ved till andra familjer. Mormor hade inte pengar till skolavgiften, men hon hittade en skola som gick med på att jag fick gå där i utbyte mot att jag jobbade. När de skulle bygga ett nytt skolhus, fick jag tillverka tegelstenar och gräva.
Men mormor drack. Varje gång hon hade druckit sig berusad kom hon hem och slog de två kusinerna.
– När hon var nykter var hon kärleksfull, men när hon druckit blev hon som ett retat lejon. Hon slog oss med allt hon kom åt, ibland tvingade hon oss att dricka alkohol. Vi var små, vi hade inget att sätta emot, och hon hotade att slå oss ännu mer eller att vi inte skulle få sova i huset, om vi inte drack. Jag vet inte varför hon gjorde så, kanske var det för att hon inte ville att vi skulle vara nyktra när hon inte var det.
Ivans dröm var att få fullfölja skolan. Men trots att han arbetade och sparade pengar så att det skulle räcka både till skolavgiften och till hushållet, nådde han inte ända fram.
– När jag skulle betala registreringsavgiften för min examen var det för mycket pengar, jag hade inte en chans att spara ihop den summan. Jag tvingades avbryta mina studier, och jag grät. Jag ville så gärna gå i skolan, men jag fick inte.
Istället för skolan i byn, kom en släkting från Kampala och lockade med livet i storstaden.
– Hon sa att hon skulle ta hand om mig, ge mig ett jobb och låta mig gå tillbaka till skolan. Jag blev jätteglad, men efter några veckor i Kampala började jag förstå att det inte fanns någon skola, bara jobb.
Ivan återvände till byn, men när han inte såg någon framtid där heller, gick han än en gång med på att återvända till Kampala och sin släkting. Han var då 16 år.
– Jag blev gatuförsäljare och gick omkring och sålde glödlampor och annat smått. Ibland sålde jag inget. Ibland åt jag inget. Förra året, när jag sålde videofilmer, träffade jag en dam från UYDEL, hon sa att de hjälpte barn som tvingades att arbeta. När jag berättade för min släkting att jag skulle börja här för att lära mig ett yrke, blev hon arg och slängde ut mig. Nu bor jag hos vänner. Min släkting har rest iväg. Jag förstår inte varför hon hatar mig, när det enda jag vill är att gå i skolan.
På UYDEL går omkring 250 barn och ungdomar mellan 10 och 24 år. Könsfördelningen är relativt jämn, och omkring 70 av dem bor på skolan. En av de vanligaste anledningarna till att ungdomar kommer till UYDEL är problem och utsatthet som kan relateras till alkohol.
– Men efter min erfarenhet av alkohol och vad den gjorde med mormor, tänker jag inte dricka mer. Mormor var en bra människa när hon inte drack, men alkoholen förändrade henne totalt, säger Ivan.
Det är inte öl, vin och ”vanlig” sprit som är det stora problemet bland fattiga i Kampala. Alkoholen som dricks i den trångbodda slummen och i byarna på landsbygden, görs av hemodlade råvaror som bananer, ananas, hirs, apelsiner och druvor.
Dricker man hembryggd alkohol kan man bli berusad på motsvarande två kronor eller mindre. Det berättar Adrian Kalemeera, socialarbetare på UYDEL.
Han har arbetat på organisationen sedan 2004, och han tycker att alkoholkonsumtionen har ökat.
– Det blir mer och mer vanligt att unga dricker, till och med barn. Vi träffar ibland sjuåringar som är beroende, säger Adrian Kalemeera.
Många av ungdomarna som Accent träffar hos UYDEL har en historia bakom sig där alkoholen kan kopplas till våld och/eller sexuella övergrepp. Majoriteten av dem har växt upp i slummen. Några har varit gatubarn.
Hos UYDEL får de en chans till nystart.
Tre gånger i veckan har centret vanlig skolundervisning, och därutöver får alla ungdomar som är över 14 år en grundutbildning i olika yrken, exempelvis frisör, svetsare, snickare och skräddare.
– Efter utbildningen hjälper vi dem att hitta en praktik- eller lärlingsplats. Därefter får de ett intyg på sina kunskaper, och några av dem får hjälp med att starta eget. Vi försöker hålla kontakt med alla via mobiltelefon och följer dem i två år efter att de har slutat hos oss, säger Adrian Kalemeera.
De flesta ungdomarna är hos UYDEL i mellan åtta månader och ett år. UYDEL erbjuder även rådgivning och psykoterapeutiskt stöd, en sköterska finns också på centret.
Förutom ungdomsprogrammet anordnas lördagsföreläsningar som är öppna för alla.
– Då brukar vi engagera personer som ungdomar kan tycka är intressanta att lyssna på, en kändis eller kanske ett gatubarn som lyckats i livet. Vi diskuterar allt möjligt, livskunskap, kärlek, droger, företagande och hälsa, säger Adrian Kalemeera som vill poängtera ett par mål med rehabiliteringsprogrammet.
– Vi vill att ungdomarna ska ändra sitt beteende först och främst. Sedan vill vi att de lär sig ett yrke och hur man överlever i vardagen. Vi vill att de ska kunna ha en hygglig inkomst utan att utsätta sig för risker.
När Accent besöker UYDEL, håller man just på att planera en stor anti-alkohol-kampanj, som bland annat finansierats med svenska medel.
– Vi ska ha massiv affischering, vi ska tala om alkohol i radion och vi planerar att genomföra en demonstration och marschera till parlamentet. Där tänker vi lämna över en petition som kräver att man slutar sälja alkohol i portionsförpackningar.
Det finns i princip ingen reglering för alkoholförsäljning i landet, berättar Adrian Kalemeera. Vilket självklart bidrar till problemen.
– Det finns inga bestämmelser för var alkohol får säljas, när det får säljas eller av vem. Det enda som finns är en lag om att man inte får sälja till minderåriga, men den lagen efterföljs inte. Jag ser alkoholen som ett växande problem, och regeringen är väldigt svag i den här frågan, säger Adrian Kalemeera.
***
Fakta Världens Barn
Samarbetet med UYDEL i Uganda är IOGT-NTO-rörelsens profilprojekt i Världens Barn för tredje året i rad. I år lyfter man särskilt fram problemen för de barn som utsätts för alkohol i hemmet.
Riksinsamlingen genomförs under hösten med kulmen den 9-10 oktober. Årets tema är hälsa, utbildning och framtid. IOGT-NTO-rörelsen är en av 17 deltagande organisationer.