När föreningen går i konkurs

Av: Pierre Andersson

Nicklas Kartengren var med och startade den hyllade föreningen Centro i Göteborg. Några år senare var konkursen ett faktum. ”Jag vill att andra ska veta hur det fungerar”, säger han till Accent. Foto: Marc Femenia

För några år sedan hyllades IOGT-NTO-föreningen Centro för sin framgångsrika verksamhet. När föreningen senare gick i konkurs stod den tidigare ordföranden Nicklas Kartengren ensam, anmäld för bokföringsbrott och med betalningskrav på hundratusentals kronor. ”IOGT-NTO måste ha en bättre apparat för det här”, säger han i dag.

För några år sedan var IOGT Centro i Göteborg en förebild. Verksamheten lyftes fram som ett framgångsrikt exempel och en modern IOGT-NTO-förening. Allt startade 2005 och inom några år hade man växt till en förening med många medlemmar, fyra anställda och en verksamhet som omsatte över en miljon kronor om året.

–Vår förening hade mer verksamhet än många distrikt, säger Nicklas Kartengren, eldsjälen bakom föreningen. Vi ordnade kurser, hade ett fotbollslag och körde en nattklubb. I princip all verksamhet utfördes av medlemmar med tidigare missbruksproblem.

För två år sedan tog det stopp. Nicklas Kartengren, eldsjälen bakom föreningen, lämnade och en ny styrelse valdes på årsmötet våren 2008. Ganska omgående upptäckte den nya styrelsen att föreningen hade stora skatteskulder och bestämde sig för att lämna in en konkursansökan.

–Vi låg efter med skatten, men det berodde mest på att vi inte fått ut de lönebidrag vi hade rätt till, säger Nicklas Kartengren. Jag tror att det hade gått ungefär jämnt ut och att man kunde ha klarat det utan konkurs, men den nya styrelsen fick nog lite panik. Vilket jag har full förståelse för.

Det som följde var en mardröm för såväl Nicklas som för den nya styrelsen. Konkursförvaltaren menade att bokföringsbrott hade begåtts och krävde såväl Nicklas som den nya styrelsen på hundratusentals kronor i uteblivna skatter.

–Konkursförvaltaren var en advokat utan någon speciell kompetens när det gäller ideella föreningar, säger Nicklas Kartengren. Jag tyckte att han hade en dålig förståelse för hur en förening fungerar.

Under ärendets gång polisanmäldes Nicklas Kartengren för brott mot bokföringslagen. När han sökte juridisk hjälp hos IOGT-NTO-förbundet fick han nej, trots att den nya ordföranden fick hjälp av organisationens förbundsjurist.-

–Jag vet inte vad som låg bakom det beslutet. Jag var rädd. Kommunikationen från konkursförvaltaren var dålig och jag fick bara veta att jag var polisanmäld. Jag fick också vet att det såg allvarligt ut och att jag borde skaffa professionell hjälp.

Stefan Bergh, generalsekreterare på IOGT-NTO, förklarar varför man valde att hjälpa en medlem men inte en annan i situationen som uppkommit:
–Vi upplevde att Nicklas Kartengren i sin roll som ordförande i Centro brustit i sitt ansvar gentemot föreningen och de anställda. Helt ovetandes om föreningens situation gick unga, engagerade personer in i föreningen och fick plötsligt ta ansvar för de problem som den tidigare styrelsen orsakat. Eftersom förbundet har begränsade resurser prioriterade vi att hjälpa de som hamnat i en svår situation men inte själva orsakat denna.

Nicklas håller med om att han inte skött allt som han borde.

–Det var mycket verksamhet och till slut satt jag ensam som ordförande, arbetsledare och ansvarig för ekonomin, samtidigt som jag jobbade. Men det är klart att jag har slarvat, jag tar ansvar för det.

Något åtal blev det aldrig. En förening lyder bara under bokföringslagen om man bedriver näringsverksamhet, och det gjorde aldrig Centro enligt åklagaren.

–Ärendet lades ned och konkursförvaltaren bad om ursäkt för det där efteråt, säger Nicklas Kartengren. Men även om det gick bra så är jag ledsen och besviken över att jag inte fick någon hjälp med det här. När det gick bra var alla stolta och ville visa upp oss, men när det senare gick åt skogen ville man inte ens ta i det med tång.

Nicklas Kartengren tror att kunskapen ute i föreningarnas styrelser om vad som gäller när något går snett är dålig.

–Jag vill att andra ska veta hur det fungerar, säger han. Som styrelseledamot har du ett personligt ansvar och kan bli skyldig att betala till exempel föreningens skatteskulder. Och det här med bokföringslagen: om en förening tar inträde på arrangemang regelbundet kan det mycket väl räknas som näringsverksamhet och då gäller helt andra lagar och regler.

–Om vi nu ska gå in i socialt företagande måste vi ha en bättre apparat för det här. Riksidrottsförbundet erbjuder föreningar hjälp med exempelvis lönehantering till en fjärdedel av priset det kostar att få samma hjälp via IOGT-NTO. Jag tycker att det stödet måste kunna ges till föreningar som ger sig in i det här.

Pierre Andersson

Dela artikeln:
0