Miljonlotteriet fyller 50 år – Accent berättar historien bakom framgången
Illustration: Magnus Frederiksen

Miljonlotteriet fyller 50 år – Accent berättar historien bakom framgången

Sedan starten 1964 har Miljonlotteriet gett ett överskott på närmare 2 miljarder kronor till IOGT-NTO-rörelsen. Utveckligen har varit fantastisk – men hur ser de kommande 50 åren ut?
Av: Maria Zaitzewsky Rundgren

Miljonlotteriet är en raket på lotterihimlen. Under en guldkantad period mellan 1997 och 2010 uppvisade lotteriet starkast tillväxt i branschen. Framgångar som IOGT-NTO-rörelsen har fått ta del av. Sedan millenieskiftet har Miljonlotteriet gett omkring 1,5 miljarder kronor i ­överskott.

Orsakerna stavas bland annat ett genuint engagemang för kunden och en konsekvent marknadsstrategi, enligt Ludwig Alholt, vd för Miljonlotteriet sedan 2006. Innan han blev vd arbetade han med marknadsfrågor på företaget.

 

Anna Carlstedt, förbundsordförande i IOGT-NTO, instämmer i att utvecklingen över tid har varit fenomenal – och mycket viktig för organisationen.

– Miljonlotteriet betyder enormt mycket för IOGT-NTO, intäkterna har varit helt avgörande för oss. Vi har kunnat vara självständiga gentemot staten och har kunnat göra det vi vill för våra medlemmar. Det är en viktig aspekt!

Utan Miljonlotteriet hade organisationen sannolikt sett helt annorlunda ut.

– Vi hade kanske varit en liten, politisk organisation med ett fåtal anställda och inte den breda folkrörelse vi är i dag. En folkrörelse som har resurser att satsa på bra verksamhet, som kan påverka och som kan ha många anställda, vilket ger kontinuitet, säger Anna Carlstedt.

 

De senaste åren har den fenomenala utvecklingen avstannat och första halvåret i år har Miljonlotteriet minskat sin omsättning med 15 procent jämfört med förra året. Anledningen är hårdnande konkurrens från både utländska onlinebolag och andra prenumerationslotterier samt förändrade konsumentbeteenden: färre spelar om pengar medan fler spelar underhållningsspel i mobilen.

Ludwig Alholt medger att läget är tufft för Miljonlotteriet. Men det är snarare så att den ökade konkurrensen har fått Miljonlotteriet att spotta i nävarna och gnugga geniknölarna.

– Nu måste vi bli ännu vassare, kreativare och bättre på det vi gör. Det handlar bland annat om att jobba ännu närmare kunden och om att skapa spännande digitala spel, det är där framtiden ligger.

 

Planen är också att i ännu högre grad lyfta fram ändamålet – den verksamhet som överskottet går till – i marknadsföringen.

– Vi har fått väldigt bra respons på vår marknadsföring av ändamålet. Kunderna tycker att det är positivt och viktigt att våra pengar går till ideell verksamhet och det ska vi värna om och utnyttja till vår fördel.

Men att konkurrensen har ökat innebär inte att det inte finns tillväxt. Över tid har de digitala kanalerna vuxit och det är framför allt här som tillväxten kommer att ske i framtiden.

– Vi ser att kunderna efterfrågar såväl fysiska som digitala lotter, men efterfrågan på digitala lotter ökar mest. Tanken är att kunderna själva ska ha möjlighet att bestämma. Ibland kan en fysisk skraplott vara bäst och roligast att samlas kring. Men ibland passar en digital lott bättre, säger Ludwig Alholt.

 

 

Miljonlotteriet står för tre fjärdedelar av IOGT-NTO:s intäkter. Något som gör organisationen sårbar om lotteriet skulle minska i framtiden.

– Vi tittar också på andra inkomstkällor, som exempelvis utbyggt socialt företagande, så att vi inte blir så totalt beroende av Miljonlotteriet, säger Anna Carlstedt. Lotteriet har en svår situation, men också spännande. Jag litar mycket på Ludwig Alholt och hans kapacitet.
Anna Carlstedt fortsätter:

– Ludwig hade kunnat tjäna massor på exempelvis nätpoker, men har valt att arbeta med spelansvar. Miljonlotteriet tackar nej till nittio procent av alla nya lotter och väljer att hålla sig till långsamma spel som inte triggar igång spelberoende. Det är viktigt för oss. Vi vill inte öka intäkterna till vilket pris som helst, säger Anna Carlstedt.

 

Hon är övertygad om att Miljonlotteriet kommer att hitta sätt att ta sig ur krisen. Och hon får medhåll av Ludwig Alholt.

– Jag tror att vi har alla förutsättningar att ta Miljonlotteriet in i framtiden. Vi känner oss väldigt trygga i det. Nu gläder vi oss åt gångna 50 fantastiska år och ser fram emot nästkommande 50. Jag tror att vi då kommer att vara ännu mer framgångsrika än i dag och finnas på en stor internationell arena. Jag tror att vi kan bli dubbelt så stora. Och jag är helt övertygad om Miljonlotteriet kommer att fira 100-årsjubiluem. Då hoppas jag kunna närvara!

 

miljonlotteriet_arkiv

Stig Kroon tar det första spadtaget till Miljonlotteriets fastighet i Mölnlycke. Foto: Arkivbild

Stig Kroon var engagerad – och egensinnig

Ann Gustafsson arbetade på Miljonlotteriet i 34 år, de sista åren som lotteriföreståndare. Så här berättar hon om hur det var i början:

”När jag började var det ett litet företag med få anställda. Tre anställda skötte administrationen och Stig Kroon, grundaren av Miljonlotteriet, hanterade ensam marknadsföringen. Allt gjordes i huset – vinsterna paketerades, adresserades och skickades ut. Jag trivdes direkt och tyckte det var roligt att vara på ett företag i utveckling.

Stig Kroon var i högsta grad närvarande. Han var en sann entreprenör, som var först med allt nytt. Exempelvis var vi tidigt datoriserade, redan i början på 1980-talet. Han hade en stark personlighet och var glad och omtänksam. Han brydde sig om alla anställda och engagerade sig också om det handlade om privata saker.”

Dela artikeln:
0