Maria Hampusgård, genuspedagog och medlem, har genomfört mätningarna på kongresserna i Lund 2015, Karlstad 2017 samt nu i Örnsköldsvik 2019. För att få godkänt anger hon att talartiden ska hålla sig inom 40-60 procents fördelning, enligt SCB riktlinjer. Eftersom de manliga ombuden är fler, 55 jämfört med 40, är det rimligt att männen talar mer.
– Jag är mycket nöjd med jämställdheten vid årets kongress och med utvecklingen som varit, säger hon.
Hon upplever att genusmätningen numera är ett accepterat inslag i kongressen.
– Extra glad är jag över att det i år inte kom några tramskommentarer från talarstolen angående jämställdhetsmätningen. I Lund var det gliringar och män som försökte påstå att de var kvinna i just den frågan, eller att deras inlägg inte borde räknas. I Karlstad förekom sexistiska kommentarer mot män från kvinnor som hävdade att kvinnor är bättre på att prata kort och koncist än män.
Den enda kommentar hon fick i år kom från en man som ansåg att all begränsning av talartiden är fel.
– Men han pekade inte ut jämställdhetstanken som felaktig, det var nog mer två-minuters regeln som han reagerade på. Vid sidan av hade jag en yngre man som kom fram och var lite bekymrad över skuldkänslan han fick för att gå upp och tala och undrade om det begränsade fler män. Mycket kloka funderingar som jag försökte besvara och delvis lyfta i mina presentationer.
Däremot är det inte lika jämställt om man ser till vissa av de enskilda frågorna.
– Stadgefrågorna utmärkte sig. Där talade de kvinnliga ombuden i 34 sekunder jämfört med männens dryga 12 minuter. Det jämnades dock ut av förbundsstyrelsen där en kvinna var ansvarig för frågan.
Fortfarande verkar det alltså som om olika frågor engagerar män respektive kvinnor.
– Men flera förutfattade meningar om vilka som skulle tala mest i olika frågor kom i år på skam. Vi har alla olika kompetenser och behöver varandra. Det gäller ju på individnivå och har egentligen inget med kön att göra.
Läs mer om jämställdhet vid tidigare kongresser: Lund 2015 och Karlstad 2017