Margareta Winberg: Det är en slapp inställning till alkohol

Av: Pierre Andersson

Marareta Winberg deltar i IOGT-NTO:s kongress som mötesordförande och invigningstalare. Här pratar hon om den restriktiva alkoholpolitikens fall och IOGT-NTO:s roll i samhället.

Joanna Wågström

 .

Dela artikeln:
0
  • Jimmy Blondin

    Winberg har rätt i att det är en helt annan tidsanda. Ett citat från boken ”Narkotika – Om problem och politik” kan bla belysa detta: ”Vi kan fråga oss om nykterhetspolitikerna med folkrörelserötter håller på att ersättas av akademiskt utbildade doktorer i vita rockar”

    Det säger en hel del om den nya tidens sätt att se på alkohol- och droger och i synnerhet på vården. I dag så skriver Jens Lunnergård i tidningen Dagen http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=267023
    följande: ”Det var mycket Bejerots förtjänst att Sverige anslöt sig till vår nuvarande restriktiva narkotikapolitik, som varit så framgångsrik”.
    Att Bejerot och sedermera RNS och Svenska Carnegieinstitutet haft ett stort inflytande på narkotikapolitiken kan jag hålla med Lunnergård om. Men om den varit framgångsrik vet vi inte. Inget politiskt parti har varit och är villig att utvärdera vad det 40- åriga ”kriget mot narkotikan” inneburit för enskilda eller grupper. Argumentet håller inte det behöver först prövas mot verkligheten.

    Jag menar i motsats till många andra att sprututbyte kan vara en del av en modern narkotikapolitik som både är restriktiv i fråga om legalisering men också human och hälsofrämjande. Men för att nå dit behöver vi en prioritet för den totala vården och det är här problemet finns. Den främsta bristen är enligt missbruksutredningen låg politisk prioritet eller ointresse om man så vill. Resultatet blir att 1 av 5 får vård, det leder till ökad stigmatisering och diskriminering av missbrukare, men också ökade problem i framtiden om vi inte prioriterar.

    Jag hävdar att Sverige saknar en socialpolitik med en ide och vision och att vi har mycket att lära av tex England och Skottland där det i dag växer fram nya begrepp och ett samhällsansvar för att hjälpa folk till tillfrisknande.

    Det som är unikt där är att det inte slutar med ett mål av drogfrihet utan hur människor också ska kunna bibehålla drogfriheten och bli en del av samhället. Där är inte Sverige på långa vägar.

    Vi behöver en mer omfattande debatt om framtidens politik och inte en fragmentiserad debatt om sk kontroversiella frågor, som sprututbyte och underhållsbehandling som för vissa blir liktydigt med ett förändrat huvudmannaskap. Betänkandet från missbruksutredningen är en lämplig utgångspunkt.

    Jag menar att organisationer som IOGT-NTO behövs även i framtiden i ett mer sk narcissistiskt drivet samhälle, om ni tillåter benämningen. Den behövs som en motkraft men framförallt behöver vi ta till oss mer av rörelser som i USA och Europa som handlar om många olika vägar till TILLFRISKNANDE. Sverige behöver en rörelse av så att säga ”advokater” som bevakar och intervenerar då myndigheter inte tar sitt ansvar för att stödja integration till samhället. IOGT-NTO måste också i denna tidsanda öppna sig för andra ideer och tankar och bjuda in till debatt och samtal. Inte som i dag en relativt sluten organisation utan influenser från andra ideer.

    Jag rekommenderar att läsa mer om detta här:
    http://www.magnuscallmyr.se/20
    samt detta engelska (översatt) gästinlägg här:
    http://www.magnuscallmyr.se/20