Vid en priscermoni på Skansen tilldelades Kristina Strömberg, 72, från Sollefteå priset som årets Soberhjälte. Prisutdelare var IOGT-NTOs ordförande Anna Carlstedt.
Enligt juryn fick Kristina Strömberg priset för att hon ”med engagemang och glädje personifierar IOGT-NTO-rörelsen. I föreningarna i Sollefteå bidrar Kristina till en stark ideologisk folkrörelseverksamhet. Som långvarig ledare inom Junis har hon skolat många unga medlemmar genom åren och har på ett föredömligt sätt kopplat samman deras föräldrar med IOGT-NTO:s verksamhet. Kristina välkomnar alltid nya medlemmar till vår gemenskap och håller folkbildningens fana högt genom flertalet studiecirklar. Genom politikerträffar och föreläsningskvällar personifierar Kristina Strömberg samtliga våra kärnvärden: Nykterhet, Gemenskap och Påverkan. En inspiration för hela rörelsen och hela det organiserade Sverige.”
Kristina Strömberg har ingen aning om vem som nominerat henne.
− Jag blev överraskad och väldigt rörd. När Anna ringde och berättade att jag fått priset ställdes allt på ända. Vi var mitt uppe i planeringen av familjedagen vi skulle ha i Sollefteå i dag. Jag skulle stå för ansiktsmålningen, säger hon.
Kristina Strömberg är ordförande i 175 Sollefteå, men framförallt är det Junisverksamheten som tar Kristina Strömbergs tid.
− Vi startade 178 Orren 1980. Från början var det tio – tolv barn. Nu kommer mellan 25 och 27 barn varje vecka. Vi skulle behöva fler ledare, säger hon.
Kristina Strömberg är född i Mölnlycke. Hennes föräldrar var aktiva i 1505 Mimer, så det var självklart för henne att också engagera sig i nykterhetsrörelsen. Efter flickskolan gick hon ett år på Wendelsbergs folkhögskola.
− Det är det bästa jag gjort. Jag lärde mig mer där på ett år än jag lärt mig på sju år i flickskola, säger hon.
Hon utbildade sig till socionom på Socialinstitutet i Göteborg. På Wendelsberg träffade hon sin blivande make, Olle, och de flyttade till Sollefteå där hon arbetade som kurator och personalkonsulent på kommunen i 24 år innan hon gick i pension.
Paret har två söner, Per som har flyttat till Norge, och Bo, som bor i Stockholm. De är inte aktiva i nykterhetsrörelsen, men fram till mars i år har Bo varit revisor i Alkoholpolitiskt forum.
Det hon ser som mest bekymmersamt i nykterhetsarbetet är hur vi ska engagera dem som är i medelåldern, helst under femtio.
− Barnen får vi med oss, men deras föräldrar är svårare att nå, säger hon.
Det hon tycker är mest positivt nu är bemötandet från utomstående.
− När vi är ute och delar ut flygblad är folk mycket mer positiva nu än tidigare. Jag gillar också de här positiva kampanjerna. ”Fest för alla” och ”Stor och liten” är ämnen som man får väldigt positiva diskussioner kring när man möter folk utanför rörelsen, säger hon.
Prispengarna, 25 000 kronor, visste hon inte att hon skulle få så hon har inte hunnit tänka ut vad hon ska göra med dem.
− Men jag tror nog att jag ska köpa mig en ordentlig stol att ha framför datorn. Jag sitter med i Junis hemsideskommitté, så det blir en del timmar framför datorn och jag har ingen bra stol där, säger denna aktiva hjälte.
Eva Ekeroth