Junis rapport: nio av tio kommuner erbjuder stöd till barn till missbrukare
Catharina Sandberg visar rapporten. Foto: Maria Zaitzewsky Rundgren

Junis rapport: nio av tio kommuner erbjuder stöd till barn till missbrukare

Fler barn till missbrukare får hjälp i sin hemkommun. Det visar Junis årliga kommunrapport som släpps i dag. Men rapporten visar att det också finns skillnader mellan kommunerna.
Av: Maria Zaitzewsky Rundgren

I dag släpps Junis årliga rapport om kommunernas stöd till barn som växer upp i familjer med missbruk; ”Fullständiga rättigheter”. Rapporten bygger på 2014 års verksamhet och i år ligger fokus bland annat på hur kommunerna jobbar med barn som lever i en missbruksmiljö.

– De vi ser är att standarden på verksamheten är hög i dag, vilket är positivt. Men vi ser också att det ofta är först när barnen får problem som de får hjälp. Vi skulle önska att insatserna kom tidigare, innan det har gått så långt. Vi kan också konstatera att det gäller att bo i ”rätt” kommun för att få stöd. Av de 212 kommuner som svarade på Junis enkät kan 90 procent erbjuda stöd till barn. Men det finns också 22 kommuner som inte erbjuder någon stödverksamhet alls. Det är allvarligt, säger Catharina Sandberg, ordförande för Junis.

Rapporten visar dock en positiv trend för stödverksamhet. 2012 fick 2000 barn stöd och hjälp i sin kommun. 2013 var siffran 2800 barn – och i år 4 955 barn.

– Enkäten i år är identisk med den vi skickade förra året. Då, liksom i år, frågade vi inte enbart efter stödgrupper utan om kommunen har någon typ av stödverksamhet. Det kan handla om stödsamtal, läger eller familjeverksamhet. Så årets höga siffra tror vi kan bero på att kommunerna ”höftar” lite när de svarar och inte enbart på att de erbjuder mer verksamhet, säger Catharina Sandberg.

Hon menar att det verkar råda en viss osäkerhet i frågan. En del kommuner för ingen statistik eller registrerar inte de som deltar.

– Det finns i dag kommuner som inte driver stödverksamhet i egen regi, utan lägger ut det på privata aktörer. Här kan man fråga sig om dessa kommuner verkligen tar sitt ansvar? Utan någon form av rapportering och uppföljning är det svårt att veta om hjälpen når fram, säger Catharina Sandberg.

 

En annan fråga som Junis rapport lyfter upp är antalet barn som lever i missbruk. En siffra som ofta används är 200 000 barn – eller 385 000 barn som lever i en miljö med riskbruk. Men stämmer dessa siffror utifrån dagens forskning?

– Enligt en undersökning från Karolinska Institutet har 7,8 procent av alla barn födda mellan 1987 och 1989 haft minst en förälder som har vårdats för missbruk eller psykisk sjukdom. Det ger en fingervisning om hur många barn som har vuxit upp med svårt missbruk. För när en förälder får vård har det gått långt. Hur många är det inte då som har levt med föräldrar som missbrukat och mått dåligt men inte har sökt eller fått vård? säger Catharina Sandberg.

CAN menar att minst 100 000 barn i Sverige lever med föräldrar som har ett så långtgående missbruk att de måste ha vård.

– Man kan fråga sig om antalet är så viktigt. Och ja, det är det. Siffror sätter dagordningen och resurser skapas utifrån dem. Därför är det viktigt för oss som organisation att ta fram fakta, för att kunna förändra, säger Catharina Sandberg.

Dela artikeln:
0