En dag var de bara där, tiggarna i Ronneby i Blekinge. Anders Stenberg såg tiggandet och tyckte det var märkligt att det inte hände någonting. Till slut fick han nog och tänkte att något måste göras.
Anders Stenberg är inte medlem i IOGT-NTO, men ändå var det just IOGT-NTO han kontaktade när han ville göra skillnad. I slutet av november 2014 hölls ett öppet möte i Gamla rådhuset i Ronneby. Sedan dess finns initiativet Nödhjälpen i Ronneby.
– Att jag drog igång Nödhjälpen var en reaktion på att jag såg tiggandet och märkte att det inte hände någonting. IOGT-NTO har varit med från starten, de har en mycket framträdande roll. Vi använder deras bankgiro till insamlingskontot, har möten i IOGT-NTO-lokalen. Och så har IOGT-NTO har upplåtit bostäder åt EU-migranterna till förmånliga villkor, säger Anders Stenberg.
Han vill inte kalla de personer som kommit till Ronneby för tiggare, utan använder konsekvent termen tiggande EU-migranter.
– De är människor som är utsatta och som drivs att komma hit och sitta och frysa för att tjäna ihop pengar. De kommer till Ronneby precis som till massor med andra ställen. I de flesta kommuner i Sverige har man satt igång någon typ av hjälpverksamhet, men det vilar helt på frivilligorganisationer, säger Anders Stenberg.
Nödhjälpen i Ronneby hjälper till på flera sätt.
– Vi ger den hjälp tiggande EU-migranter behöver, och vad behöver de? Jo, för det första så är det ju en varm bädd. De sov i bilar innan, och kylan och temperaturen kröp ner under vintern. Det akuta i de allra flesta fall är boendefrågan. De ska inte fara illa på nätterna i Ronneby.
Efter boendet räknar Anders Stenberg upp kläder och mat, råd och vägledning, hygien och telefon, och möjlighet att skicka hem pengar till barnen, som det viktigaste.
– Nästa steg är att visa på att de kan söka stöd hos socialtjänsten. Och det har vi gjort här, men har fått ett beslut som gav minsta möjliga, så det har vi överklagat till förvaltningsrätten.
I veckan ska Nödhjälpen ha ett möte med kommunens socialchefer.
– Målet är att få till ett samarbete mellan kommunen och frivilligorganisationer. Det tar sin tid. Vi väntar tålmodigt på kommunens insatser. För de är hittills obefintliga, och det förbryllar oss. Det är anmärkningsvärt att det är frivilligorganisationerna som ska bana väg, säger Anders Stenberg.
En annan åtgärd längs vägen har varit att se till att EU-migranterna slipper tigga. Tillsammans med initiativet ejtiggare.se från Göteborg får de sälja knappar för att tjäna pengar i stället.
– Vi tar steg efter steg när vi klarat det mest elementära. De lider inte nöd längre. Då kan vi ta nästa steg, och det är ju en hälsovådlig verksamhet att tigga i minusgrader, dessutom är det oerhört förnedrande för dem. Och då ger vi dem alternativt att som stolta människor sälja en knapp med symboliska texter och tjäna pengar på det. Det ger värdighet, självständighet. De står upp och har särskilda jackor. Det är första steget mot att de kan skaffa jobb, att människor erbjuder dem kortare och längre arbete.
Anders Stenberg har målet med Nödhjälpen tydligt för sig:
– Jag hoppas att vi kan hjälpa dessa människor på bästa sätt så länge de finns i vår kommun. Vi har också som en ambition att detta arbete ska påverka uppfattningar och värderingar i vårt samhälle. Att medborgarna ska se positivt och vidsynt på dessa människor. Vi har stött på människor med fördomar och aversioner mot vissa människor, men det utmärkande är en stor generositet.
Att IOGT-NTO skulle vara med och stödja projektet var självklart, enligt distriktskonsulent Arne Larsson.
– Det finns ju med i vår grundtanke med människors lika värde, det är det som gör att vi är med på det här. Vi vill hjälpa de här personerna precis som vi vill hjälpa personer med missbruksbakgrund, säger Arne Larsson.
Anders Stenberg tycker att det har fungerat bra att samarbeta med IOGT-NTO i projektet, att det ger ett mervärde att använda sig av befintliga organisationer.
– På kort tid har vi tillsammans utvecklat en hjälporganisation. Det är inte så svårt. När man är många tillsammans – då går det.