Fyra av tio medlemmar vill skärpa medlemslöftet
Ritualmöte och avläggande av nykterhetslöfte enligt den gamla modellen – från Folknykterhetens dag på Skansen. I dag skriver den nye medlemmen under löftet vid värvningstillfället eller direkt på IOGT-NTO:s hemsida. Foto: Eva Ekeroth

Fyra av tio medlemmar vill skärpa medlemslöftet

Att leva helnyktert är en viktig del av IOGT-NTO:s medlemslöfte. En färsk undersökning visar att fyra av tio medlemmar vill se en skärpning av procentsatsen i löftet.
Av: Eva Ekeroth

– Medlemslöftet är centralt. Det tillhör vår identitet, både organisationens och den individuella medlemmens. Det är vår kärnfråga som vi jobbar med hela tiden. Det är det som gör att nya grupper söker sig till oss, att vi delar deras nykterhet. Det finns många demokratiska och solidariska föreningar, men få har nykterheten också, säger Johnny Mostacero, IOGT-NTO:s ordförande.

I dag lovar medlemmen att inte använda alkoholdrycker med högre alkoholhalt än 2,25 volymprocent. Men nivån för vad som ska räknas som alkoholfritt är ifrågasatt, och till IOGT-NTO:s kongress 2015 kom två motioner om att sänka gränsen.

– Vi tycker att den gamla gränsen är föråldrad. Förr kunde man inte framställa lågalkoholhaltiga drycker med så låga procenttal som 0,5. Det kan man nu. Systembolaget har sin gräns för alkoholfritt vid 0,5 procent och då ska väl inte IOGT-NTO vara sämre, säger Olle Bolmelind, ledamot i styrelsen för Logen Ljungby och en av motionärerna.

Det finns många demokratiska och solidariska föreningar, men få har nykterheten också

Rose-Marie Arnviken Litbo från Kalmar skrev den andra motionen.

– Nykterhet är en dikotomi, du är antingen det ena eller det andra. Det går inte att säga att man är för nykterhet och sedan samtidigt säga att det går bra att dricka vissa mängder alkohol, säger hon.

Kongressen 2015 beslutade att medlems-löftets formulering ska utredas till kongressen 2017, men enighet kan bli svårt att uppnå. En telefonundersökning som Accent gjort visar att det är jämnt mellan de som vill sänka och de som vill behålla dagens procentsats.

Fyra av tio medlemmar, 43 procent, tycker att medlemslöftet ska behållas som det är i dag. Nästan lika många, 42 procent, anser att gränsen för vad man lovar att inte dricka, ska sänkas. 25 procent av de tillfrågade anser att gränsen ska vara noll. Något färre, 17 procent, anser att gränsen ska sänkas, men inte till noll. En av tjugo, 5 procent, tycker att löftet ska tas bort helt, och 9 procent valde svarsalternativet ”vet ej”.

IOGT-NTO:s ordförande Johnny Mostacero är nöjd med det starka stödet för medlemslöftet. Och på Accents fråga svarar han att han personligen tycker att den nuvarande formuleringen fungerar utmärkt.

– I de flesta IOGT-NTO-sammanhang är det ändå noll som gäller. Jag är ofta inbjuden till sammankomster där det är lite festligt. Då förekommer sällan lättöl eller alkoholfritt vin. Om man vill vara solidarisk med dem som är beroende är det ju inte bara alkoholhalten som kan trigga. Det handlar också om vilken typ av dryck man serverar. Även en alkoholfri öl smakar öl, och flaskan är likadan som den som innehåller alkohol, säger Johnny Mostacero.

graf

Under maj 2016 intervjuades 242 medlemmar via telefon av Bring på uppdrag av Accent.

Den som bryter mot nykterhetslöftet kan enligt stadgarna uteslutas. Beslut om detta fattas av styrelsen i medlemmens förening, eller av förbundsstyrelsen efter samråd med föreningen, eller med medlemmens distrikt. Enligt IOGT-NTO:s medlemsservice händer det väldigt sällan att någon blir utesluten.

– Ofta finns det en beroendeproblematik bakom när personer bryter mot löftet. Om någon tar ett återfall så handlar det i första hand om att få personen tillbaka på banan igen, inte om att utesluta den som medlem, säger Johnny Mostacero.

Hur ett eventuellt införande av ett nytt löfte ska genomföras är inte glasklart.

– Hur ska man hantera dem som redan är medlemmar. Ska de avge ett nytt löfte eller ska det gälla olika regler för nya och gamla medlemmar? undrar Bertil Lindberg, grundare av Nykterhetshistoriska sällskapet.

Det tycker dock inte Olle Bolmelind är något problem.

– Det nya löftet gäller från och med att vi ändrar. Sänker vi gränsen så gäller det för alla som blev medlemmar efter det. Vill de äldre medlemmarna leva efter det nya löftet så kan de göra det. Det är inget stort problem, säger han, och gör en jämförelse:

– Jag tog körkort på den tiden då man automatiskt fick körkort för motorcykel också. Det får inte de som tar körkort i dag, men det är ingen som har tagit ifrån mig min rätt att köra motorcykel.

Inte heller Rose-Marie Arnviken Litbo anser att det är något stort problem, men hon tycker att ett nytt löfte ska gälla alla.

– Är det verkligen någon som omedelbart skulle lämna IOGT-NTO om de inte längre fick dricka sin lättöl? Jag tror knappast att det är ett större problem än när man ändrar andra paragrafer i stadgarna. Frågan blir väl då kanske när man förnyar medlemslöftet? Är det när man betalar sin avgift? Då löser det sig vid nästa inbetalning, säger hon.

En del praktiska frågor återstår dock. 

– Vi har ju samma löfte som de övriga förbunden i IOGT-NTO-rörelsen. Vi kan knappast ha ett eget löfte som avviker från deras. Men det är kongressen som beslutar, det kongressen kommer fram till får vi förhålla oss till, säger Johnny Mostacero.

Till kongressen 2017 ska utredaren Per-Åke Lundin vara klar med sin utredning. Hans uppgift är dock inte att komma med ett förslag utan att ställa ett antal frågor som behöver diskuteras. Till kongressen 2019 ska det vara färdigdiskuterat och beslut kunna fattas. Om inte kongressen 2017 beslutar något annat, förstås.

Stridigheter bakom dagens gräns

Medlemslöftet verkar ha vållat större bekymmer för medlemmarna i svenska IOGT-NTO än för medlemmar i andra länder.

Olof Bergström, som grundade den första IOGT-logen Klippan i Sverige 1879, ville ha en absolutistisk organisation. Trots det utförliga nykterhetslöftet att inte ”… tillverka, köpa, sälja, begagna, bjuda, förskaffa, eller låta förskaffa åt andra, sprithaltiga eller jästa drycker …” uppstod oklarhet om vilka drycker som egentligen avsågs. Orsaken var sannolikt den vana att konsumera svaga maltdrycker som svenskarna hade redan då. Både så kallad iskällardricka och svagdricka var vanligt förekommande drycker som också kunde serveras vid möten i rörelsen. Svagdrickan kunde innehålla upp till två volymprocent alkohol och iskällardrickan upp till fyra.

– Problemet var att det var drycker man bryggde hemma och alkoholhalten var därför svår att kontrollera, säger Bertil Lindberg.

Efter interna stridigheter, där man bland annat tog forskningen till hjälp, lyckades de olika falangerna slutligen enas om en gräns på två volymprocent. Så småningom, oklart när, har gränsen anpassats efter alkohollagen som säger att alkoholskatt ska betalas för drycker som innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol.

Dela artikeln:
0