Nykterhet

Fest för alla?

Antalet alkoholfria miljöer har minskat drastiskt i Sverige de senaste 20 åren. Alkoholen verkar leta sig in överallt. Vad blir kvar för den som vill slippa?

I lunchkön står några medelålders kvinnor och diskuterar om det inte vore dags att gå ut och ta en öl efter jobbet någon kväll. Mitt i planeringen säger plötsligt den ena kvinnan till sina arbetskamrater:

− Tänk om någon av oss hade föreslagit att vi skulle gå ut och dricka öl efter jobbet för tio – femton år sedan, då hade man ju trott att personen var alkoholist.

Det sammanfattar ganska bra den förändring som skett i Sverige sedan EU-inträdet. Alkohol var inget man drack på vardagar. Det hörde till helg och fest. Nu ingår alkohol i vardagen för många svenskar.

Antalet alkoholfria mötesplatser har minskat. Vid många idrottsevenemang säljs alkohol, på teatrar och i konsertlokaler dricker man vin i pausen. Inte ens alla biografer är fria från alkohol längre.

− I Stockholm har vi godtagit att en biograf kan anses som konsertlokal då den visar liveframträdanden av scenkonstkaraktär, men inte när den visar filmer eller inspelade konserter, säger Anders Häregård, chef för tillståndsenheten i Stockholms stad.

Att bad och alkohol inte hör ihop är nog en självklarhet för de flesta, men på Rosenlundsbadet i Jönköping har man nu fått tillstånd att servera alkohol i relaxavdelningen.

− Att de alkoholfria miljöerna blir färre och färre gör att de som inte kan, eller vill, vistas i miljöer där alkohol förekommer blir fråntagna det offentliga rummet, säger Lina Staav, ansvarig för förebyggande och socialt arbete på IOGT-NTO och projektledare för Folknykterhetens vecka.

Frikyrkorna har i de flesta fall givit upp tidigare krav på helnykterhet bland medlemmarna. I mitten av nittiotalet gav försäkringsbolaget Ansvar ut en rapport som visade att andelen helnyktra medlemmar i sju frikyrkosamfund hade minskat från 80 procent till 64 procent under den senaste 18-årsperioden. Allt talar för att minskningen har fortsatt.

− Men vi är ändå den största helnyktra sektorn i Sverige, säger Stanley Almqvist, kassör och informatör för föreningen Vita nykter, en organisation som arbetar för nykterhet i kyrka och samhälle.

Han påpekar också att frikyrkornas verksamhet i allmänhet är helnykter. Det är i det privata umgänget som många frikyrkomedlemmar valt bort helnykterheten.

Förr såg man sällan personer dricka alkohol i TV. Idag är det vardagsmat. I morgonprogrammen dricker de medverkande mousserande viner på fredagsmorgnarna och i serien Svenska dialektmysterier tycker Fredrik Lindström att han måste dricka sig berusad för att komma värmlänningarna, och därmed deras dialekt, in på livet.

I andra programtyper, där ”Big Brother” var föregångare, är själva poängen att deltagarna ska dricka sig så berusade att de beter sig omdömeslöst framför kameran. Det anses vara underhållande för oss tittare att se på när människor gör bort sig i TV.

Som enskilda företeelser har de här förändringarna kanske ingen betydelse för attityden till alkohol i samhället, men tillsammans ger de en bild av att det normala är att dricka alkohol i alla möjliga och omöjliga sammanhang.

I en studie som Accent skrivit om tidigare visade forskare vid Dartmouth Medical School att det finns ett samband mellan den tid tonåringar lägger på att se filmscener där alkohol dricks och sannolikheten för att den unge själv dels ska dricka alkohol och dels berusa sig. I studien ingick bara tonåringar, men det finns ingen anledning att tro att vuxna skulle vara vaccinerade mot sådan påverkan.

IOGT-NTO:s tema under Folknykterhetens vecka kretsar just kring bristen på alkoholfria miljöer.

– Nu vill vi ta det tillbaka genom att bjuda in till fest för alla under Folknykterhetens vecka, säger Lina Staav.

Mer från Accent