Accent har tittat närmare på vilka frågor som kan komma att bli mest omdiskuterade under sommarens kongress.
Pierre Andersson har gått igenom förbundsstyrelsens förslag och bett förbundsordförande Anna Carlstedt kommentera. En sammanställning av de intressantaste motionerna kommer när motionstiden har gått ut.
1. En ny värdegrund
Vad handlar det om?
Till kongressen läggs ett förslag om att ersätta dagens grundsatser och program med en värdegrund. Denna så kallade ”portalparagraf” beskriver organisationens grundläggande syfte och uppdrag. Precis som grundsatser och program föreslås värdegrunden att bli rörelsegemensam (förutom en organisationsspecifik del på slutet), så samma förslag läggs fram till de övriga förbundens kongresser.
Bakgrund?
En av anledningarna till att förändringarna görs är det rådslagsarbete som genomfördes inom IOGT-NTO kring grundläggande värderingar för ett par år sedan. En av synpunkterna som ofta lyftes var att grundsatserna är bra men att ordvalet känns onödigt krångligt eller omodernt.
Vilka är de viktigaste skillnaderna?
De exakta formuleringarna är i skrivande stund inte klara, men i princip handlar det om att ta bort program-delen och formulera grundsatserna i ett modernare språkbruk. I det utkast Accent har tagit del av skriver man bland annat att ”Vi kämpar för en solidarisk och demokratisk värld där alkohol och andra droger inte hindrar människor att leva ett fritt och rikt liv.” Man listar också tre ”bärande idéer”: demokrati, solidaritet och nykterhet.
Vilken kritik kan förslaget komma att möta?
Eftersom det handlar om en så grundläggande fråga som organisationens uppdrag och ideologi kommer varje ord att vägas på guldvåg och det är inte svårt att tänka sig att det blir långa diskussioner om de exakta formuleringarna. Något större motstånd mot förändringen i sig finns troligen inte.
Anna Carlstedts kommentar:
– Det här är ett väldigt viktigt dokument och det ska bli spännande att se om kongressen är redo att göra den här förändringen. Men egentligen är det inga stora förändringar förutom språket, det visar sig att våra grundsatser står sig väldigt bra. Jag tror att det kommer att gå igenom.
2. Resursutredningen
Vad handlar det om?
Främst om nya principer för fördelningen av ekonomiskt stöd till distrikten, men också om gemensamma riktlinjer och gemensam kontoplan för den ekonomiska redovisningen.
Bakgrund?
Under kongressen i Göteborg 2009 var frågan om hur mycket pengar som skulle fördelas till distrikten en het fråga. Debatten då landade i ett beslut att höja det fasta stödet från 250 kronor per medlem och år till 350 kronor. Kongressen beslutade också att tillsätta en utredning där förbundsstyrelsen tillsammans med distrikten skulle utreda fördelningen av resurser och återkomma med förslag.
Vilka är de viktigaste delarna i förslaget?
Den så kallade 350-kronan, som tidigare har varit ett generellt stöd till distrikten, delas upp i en fast del som öronmärks för anställning av distriktskonsulenter. Distrikt med över 800 medlemmar får 300 000 kronor i konsulentstöd och de mindre distrikten 150 000 kronor. Det rörliga stödet blir 150 kronor per medlem.
De riktade stöd som distrikt och föreningar har kunnat söka (utöver de 350 kronorna per medlem) föreslås blir kvar enligt samma modell som tidigare.
I utredningen ser man ett behov av att den ekonomiska redovisningen blir mer lika mellan distrikten. Därför föreslår man att gemensamma principer och en gemensam kontoplan tas fram. Man vill också se över möjligheten att centralisera löne- och ekonomiadministration för de distrikt som så önskar.
Vilken kritik kan förslaget komma att möta?
Utredningen har förankrat förslagen ganska väl i diskussioner med företrädare för distrikten, men det finns kritiska synpunkter på framför allt öronmärkningen av pengar till anställd personal. Dels handlar det om principen om självbestämmandet i distrikten och dels handlar det om huruvida organisationen verkligen bör ha så mycket anställd personal.
Anna Carlstedts kommentar:
– I diskussionerna med distrikten har vi sett att en anställd resurs i form av en distriktskonsulent är viktigt. Sen behöver det inte se likadant ut på alla ställen, man kan tänka sig att man delar en tjänst med andra förbund inom rörelsen eller med ett annat distrikt.
3. Förbundsstyrelsens rösträtt på kongresserna
Vad handlar det om?
Idag har såväl distriktens ombud som ledamöterna i förbundsstyrelsen rösträtt på kongresserna. Frågan är om kongressen nu kommer att ta bort förbundsstyrelsens rösträtt.
Bakgrund?
Frågan diskuterades på förra kongressen. Då slogs förbundsstyrelsen för att behålla sin rösträtt, men beslutet blev ändå att avskaffa den. Beslutet togs dock med enkel majoritet, och eftersom det är en stadgefråga måste det bekräftas på årets kongress.
Nytt är att den nuvarande förbundsstyrelsen bytt inställning i frågan vill nu själva lyfta bort sin rösträtt ur stadgarna.
Hur ser det ut i andra organisationer?
Det är blandat. I exempelvis Röda Korset och Rädda Barnen har förbundsstyrelsen rösträtt på kongresserna. Inom Miljöpartiet och Socialdemokraterna har man det inte.
Vilken kritik kan förslaget komma att möta?
Nu när förbundsstyrelsen bytt åsikt sedan förra kongressen är det svårt att se att det skulle finnas några större invändningar mot förändringen.
Anna Carlstedts kommentar:
– Kongressen ska granska om vi i förbundsstyrelsen har lyckats med vårt uppdrag eller inte. Dessutom har vi i styrelsen ett informationsövertag när vi lägger fram förslag, så jag tycker att det är naturligt att vår rösträtt försvinner. Om det sedan tvingar oss att förankra våra förslag ute i distrikten ännu bättre i framtiden så är det ju bara bra.
4. Revidering av det förebyggande uppdraget
Vad handlar det om?
Sedan ett antal år har IOGT-NTO:s arbete delats upp i tre verksamhetsområden: förebyggande arbete, socialt arbete och alkohol- och narkotikapolitiskt arbete. Förslaget handlar om en ny definition av vad det förebyggande arbetet ska vara och innehålla.
Bakgrund?
I praktiken har IOGT-NTO:s förebyggande arbete förändrats de senaste åren och förslaget kan ses som ett sätt att genomföra förändringen även formellt i styrdokumenten.
Vilka är de viktigaste förändringarna?
Arbetet att ta fram och jobba med metoder för att minska riskkonsumtion av alkohol (exempelvis arbetet med Prime for Life) tonas ner och istället lyfter man fram det man kallar för ”främjande arbete”. Som exempel nämns alkoholfria miljöer, helnykterhet och Vit jul-liknande verksamhet. Man betonar också att den förebyggande verksamheten inte ska kräva anställd personal utan kunna genomföras av ideella krafter.
Vilken kritik kan förslaget komma att möta?
Svårt att bedöma. Troligen finns ett antal ombud som fortfarande tycker att det mer metodintensiva arbetet är viktigt, men det är svårt att säga hur många de är.
Anna Carlstedts kommentar:
– Vi har under åren provat oss fram och frågat oss vad vår roll är i det här. Vi ser det förebyggande arbetet som väldigt brett – nästan allt vi gör är ju förebyggande på ett eller annat sätt. Vi tror att det kan finnas andra än vi som kan göra hantverket med riskbruksprogram och så vidare, medan vi ofta är bättre på att driva på för politiska förändringar. Samtidigt är det viktigt för vår trovärdighet att vi har båda delarna.
5. Mål och verksamhetsinriktning för 2012-13
Vad handlar det om?
Den övergripande strategin som gäller fram till 2015 beslutades av förra kongressen och ligger fast. Det här är en konkretisering av vilka mål man ska fokusera på de kommande två åren.
Vilka är de viktigaste delarna i förslaget?
En nyhet är att förbundsstyrelsen föreslår betydligt färre mål under respektive rubrik. Detta för att prioriteringarna ska bli tydligare.
Värvningen av nya medlemmar är fortsatt högprioriterat men målet att värva ett visst antal medlemmar per år är borttaget. Istället är målet att man årligen ökar medlemstalet.
En annan förändring jämfört med tidigare är att ambitionerna när det gäller sociala företag skruvas upp. Nu är målet att sådana ska drivas i fler än hälften av distrikten innan perioden är slut.
Hela förslaget till Mål- och verksamhetsinriktning kan läsas på www.iogt.se.
Nytt för i år är att det man kallar för IOGT-NTO:s resurser eller ”noder” fått lämna egna skrivningar om hur de vill bidra till att förverkliga IOGT-NTO:s mål. Det handlar bland annat om folkhögskolorna, behandlingshemmet Dagöholm, NBV och Accent. Dessa skrivningar lämnas dock som bilaga och tas inte upp till beslut av kongressen.
Vilken kritik kan förslaget komma att möta?
Också här har förbundsstyrelsen gjort ett ganska gediget förankringsarbete ute i distrikten. I och med att den övergripande strategin ligger fast är det svårt att bedöma hur mycket debatt det kommer att blir kring det här förslaget. Möjligen kan invändningar komma mot att ambitionen i medlemsvärvningen är för låg när man ”bara” föreslår ett mål om att man ska nettoöka.
Anna Carlstedts kommentar:
– Det här med värvningen har varit en ganska smärtsam process. Vi hade stora framgångar kring 2005 men har också sett stora medlemstapp efter det. Försöket med att ha noll kronor i avgift under första året slog helt enkelt inte så väl ut. Just nu har vi däremot en väldigt hög kvalitet i vår värvning och betalningsfrekvensen börjar närma sig de 90 procent vi har haft historiskt. Vi vet att vi behöver ligga på omkring 3000-4000 nya medlemmar per år för att behålla samma antal, så därför har vi ändrat målsättningen.
– Att verksamheten kring sociala företag växer är jätteroligt. Det här är ett sätt att ekonomisera vår verksamhet samtidigt som vi gör bra insatser. Jag tror att det är stor skillnad på om exempelvis ett FAS 3-projekt drivs av oss eller av kommunen. Hos oss finns också medlemskapet och ett demokratibygge som ger ett mervärde.
– Processen bakom det här dokumentet har varit minst lika viktig som det färdiga resultatet. Vi har jobbat mycket närmare distrikten än tidigare. Och när vi bjuder in de så kallade noderna till samtal så leder det också till helt nya samarbeten och arbetssätt, vi bryter invanda cirklar.
Pierre Andersson