Accentnykterhet – Accent http://www.accentmagasin.se Sveriges största tidning om droger och nykterhet Fri, 24 May 2019 13:00:30 +0000 sv-SE hourly 1 Kristina Sperkova: ”Jag fastnar inte i problemen”http://www.accentmagasin.se/nykterhet/kristina-sperkova-jag-fastnar-inte-problemen/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/kristina-sperkova-jag-fastnar-inte-problemen/#respond Fri, 24 May 2019 13:00:30 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1655206 En stabil uppväxt gav Kristina Sperkova trygghet. Den hjälper henne när hon som ordförande för IOGT International talar i FN. Att arbeta med alkoholfrågor ger henne hopp. ]]>

En stabil uppväxt gav Kristina Sperkova trygghet. Den hjälper henne när hon som ordförande för IOGT International talar i FN. Att arbeta med alkoholfrågor ger henne hopp.

Tvättmaskinen går varm i Gustavsberg utanför Stockholm. Det blir mycket tvätt mellan Kristina Sperkovas alla resor som ordförande för IOGT International. Här i lägenheten där hon bor med sin sambo Maik har hon också sin arbetsplats, och det finns gott om utrymme när familjen kommer från Slovakien och hälsar på.

– De klagar alltid över att de inte ser mycket av mig, men de följer vad jag gör och är intresserade. Jag åker väldigt gärna till Slovakien, vi nystartar IOGT där nu, säger hon.

Som 10-åring ville Kristina Sperkova bli skådespelare. Hon bestämde då att hålla sig borta från alkohol.

– Jag brydde mig väldigt mycket om mitt framtida rykte, det skulle inte finnas något att gräva fram om mig när jag blev känd, skattar hon.

Sedan tog handbollen över, hon tränade varje dag på elitnivå och för det krävdes god fysik.

– Jag ville inte ha något som hin­drade mig.

Vid den här tiden var hennes pappa med och drog igång IOGT i Slovakien. Han brukade alltid gå till fots överallt, men en dag tog han spårvagnen till ett möte. Där fanns en annons om att starta IOGT.

– ”Kom om ni vill vara med” stod det. Pappa var för en hälsosam livsstil så han gick dit.

Mamman ville inte ha alkohol i hemmet så det passade henne också. Kristinas Sperkovas pappa som var specialpedagog fick ansvar för ungdoms­verksamheten.

Foto: Viktor Gårdsäter.

– Jag fick inte vara med eftersom han var min pappa. Jag tyckte det var orättvist, men så hoppade någon av och jag kom med på en kurs och sedan på mitt första internationella läger.

Fram till dess hade Kristina Sperkova valt bort alkohol av omsorg om den egna kroppen, nu blev hon medveten om att hon ville bidra till samhället, och hon såg att det fanns solidaritetsskäl att inte stödja alkoholindustrin. Allt eftersom lärde hon sig mer om industrins metoder och alkoholens skador.

– I ett förebyggande program skulle vi hålla utbildning för eleverna på skolorna. De brukade fråga om vi själva använde alkohol, och det var skönt att säga nej, jag gillade att stå för det jag pratade om.

Det som är bra med alkoholpolitik är att det finns åtgärder som fungerar. Vi vet att till exempel alkoholskatter funkar. Det ger mig hopp.

Att hon kan vara ärlig med sig själv och sina värderingar har betydelse idag också, och gör att hon gillar att jobba med alkoholfrågor.

– Det som är bra med alkoholpolitik är att det finns åtgärder som fungerar. Det ger mig hopp. Vi vet att till exempel alkoholskatter funkar. Det ger mig en känsla av att jag kan göra någonting. Även om det är på lång sikt, säger hon.

Kristina Sperkova utstrålar positivitet, även när hon är allvarlig. Hon tror att det till stor del handlar om en stabil uppväxt.

– Min familj har inte skyddat mig från olika upplevelser, jag fick lösa situationer själv, men de har funnits bredvid mig när det varit jobbigt. Ett dåligt betyg någon gång eller en olycklig förälskelse, det var ingenting i jämförelse med hur några andra kamrater hade det.

Som barn ogillade hon att miss­lyckas, när hon gjorde det grät hon av frustration.

– På sommarlägret fick jag diplom den enda dagen jag inte grät. Om jag behövde gråta, då fick jag göra det, men mina föräldrar lärde mig att hantera saker med lite distans och vara rädd om mina nerver. Nu fastnar jag inte i ett problem. Det dyker upp, jag tar det, sedan är det över.

Men hon kan även idag gråta när hon blir frustrerad eller arg, rösten kan staka sig lite om hon är upprörd när hon håller tal.

– Om en läkare berättar om leverskador som leder till döden, då kan jag se det framför mig. Att sedan höra någon skoja om alkohol, då måste jag fortsätta hitta mina kanaler för att påverka, fortsätta arbeta för lagstiftning som räddar liv.

– Att prata i FN, inför många, är ett ansvar, då har jag möjlighet att påverka, den kommer inte varje dag. Då tänker jag att jag förberett mig tidigare i livet genom att tävla och uppträda, säger Kristina Sperkova.

Foto: Viktor Gårdsäter.

När Kristina Sperkova byter miljö, byter hon också sinnesstämning. Men allt detta flygande som jobbet innebär, hur känns det när klimatfrågan är så brännande?

– Det påverkar mig väldigt mycket. Jag är vegan på grund av klimatet och för att jag älskar djur. Jag har bestämtatt inte flyga på semestern, bara i jobbet. Men personliga möten behövs. Jag försöker vara effektiv i mitt resande. Vi får se hur länge jag klarar det mentalt, säger hon.

Kanske vill hon ha hund igen. Dante, cockerspanieln som hon haft i 15 år gick bort för ett år sedan. Han fungerande som en återhållande faktor
för resandet, hon ville gärna vara där han var.

Sambon Maik, som är från Tyskland, jobbar också i organisationen. De får mycket tid tillsammans på det sättet och förstår varandras arbete.

– Vi är inte rotade i Sverige, men det är vårt gemensamma hem, ingen av oss har någon fördel eller nackdel av att vi bor här. När vi är i Sverige pratar vi svenska, utomlands engelska. Svenskan tog över min tyska, det måste jag göra någonting åt, skrattar hon.

Jag sätter inte upp mål för mig själv. Jag fångar upp trender, anpassar mig till situationen och vad som är möjligt.

Det var i Sverige de träffades. Båda kom hit som volontärer för den internationella ungdomsorganisationen som fanns inom IOGT tidigare. Kristina Sperkova tog då en paus i sin femåriga utbildning till psykolog. Hon erbjöds jobb i IOGT International och tackade
ja, men åkte först hem och tog sin examen. De kunskaperna hjälper henne inom alla livets områden, inte minst i arbetet att leda en internationell styrelse. Hon träffar hela tiden människor från olika kulturer och behöver kunna lyssna för att förstå.

– Jag sätter inte upp mål för mig själv. Jag fångar upp trender, anpassar mig till situationen och vad som är möjligt. Blev det inte som tänkt var det antagligen för att något annat var mer angeläget.

– Det är väldigt viktigt att prata om ett positivt liv utan alkohol. Vad alkoholfria val kan innebära för ekonomi och personliga relationer. Människor har det i sig, men en del har gett upp sina värderingar. Då är det bra om någon annan tar upp frågorna.

Foto: Viktor Gårdsäter.

Kristina Sperkova gör ingen stor grej av sin nykterhet, men försöker inte heller inte gömma sina värderingar.

– Det finns en moralism där människor dömer sig själva genom någon annan. Jag vill skapa trygghet och genom mitt beteende ge möjlighet för andra att också välja att avstå. Jag är den som beställer dryck först. Samtidigt är jag inte bara nykterist, hittar vi andra gemensamma nämnare blir det mycket lättare.

Hon berättar om en återträff med gymnasieklassen. Några sa ”men ta ett glas i alla fall”.

– Jag sa nej. De försökte och så gick vi vidare. De berättade hur bra det var att jag inte försökte få dem nyktra. Men de såg inte dubbelmoralen i sitt eget beteende, när de ville övertala mig.


Följ Kristina Sperkovas blogg

 

IOGT International

• IOGT International samlar över hundra organisationer från hela världen, med över 100 000 enskilda medlemmar.

• Många eldsjälar i fattiga länder saknar pengar, då kan IOGT International stötta i att försöka hitta finansiering.

• Efter en process som tagit flera år, har IOGT International blivit officiell partner till Världshälsoorganisa­tionen, WHO. Det ökar möjligheten att vara rösten på FN-nivå för en alkoholpolitik som bidrar till global hälsa och utveckling.

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/kristina-sperkova-jag-fastnar-inte-problemen/feed/ 0
Fika för alla – även i framtiden?http://www.accentmagasin.se/nykterhet/fika-alla-aven-framtiden/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/fika-alla-aven-framtiden/#respond Fri, 24 May 2019 10:23:05 +0000 Ulrica Ambjörn http://www.accentmagasin.se/?p=1655185 Boken Manifest för bättre kaffe är lustläsning för kaffenördar – och lyfter samtidigt viktiga framtidsfrågor.]]>

Boken Manifest för bättre kaffe är lustläsning för kaffenördar – och lyfter samtidigt viktiga framtidsfrågor.

På 160 välmatade sidor får läsaren lära sig om allt från världsmarknadsprisets utveckling och produktionsvillkor i kaffets ursprungsländer, till hur kaffe ska hanteras, rostas och drickas för att smaka som bäst.

För medlemmar i en kaffeälskande organisation som IOGT-NTO är detta förstås ovärderlig kunskap. Till exempel att hälften av världens kaffeodlingar på grund av klimatförändringar beräknas bli obrukbara inom en nära framtid. Och att världsmarknadspriset på kaffe inte på långt när täcker produktionskostnaderna. Detta enligt Joanna Alm för att vi i väst lärt oss dricka alldeles för billigt och dåligt framställt, industriellt kaffe. Bokens budskap är att det är mer än hög tid att vi börjar betala kaffets verkliga kostnad.

Joanna Alm. Foto: Christian Gustavsson

Till hjälp för den som tycker att ”kaffetåren den bästa är, av alla jordiska drycker”, och vill vara en god konsument, finns listat 12 steg till bättre kaffe. Inte bara råvarorna utan även utrustningen, bland annat olika slags kaffekvarnar, filter och bryggare, avhandlas. Här finns också recept och tips på allt från iskaffe till ”kontorskaffe.” För den hugade kan det bli såväl en påtår som en tretår. Manifest för bättre kaffe (Natur & kultur) är något så ovanligt som en snygg coffee-table-book med ett viktigt ärende.

Joanna Alm är Sverigemästare i kafferostning, och har även fått internationella utmärkelser. Fotografen Christian Gustavsson har tagit de bedövande vackra bilderna.

Fotnot: Den så kallade  Kaffevisan skrevs på tidigt 1800-tal av skribenten och textförfattaren Mauritz Cramaers.

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/fika-alla-aven-framtiden/feed/ 0
Håkan Engblad vill hjälpa andra med beroendehttp://www.accentmagasin.se/nykterhet/iogt-nto-medlemmen-hakan-engblad-vill-hjalpa-andra-med-beroende/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/iogt-nto-medlemmen-hakan-engblad-vill-hjalpa-andra-med-beroende/#respond Tue, 21 May 2019 11:39:58 +0000 Eva Ekeroth http://www.accentmagasin.se/?p=1654992 Kamratstödet Språngbrädan i Krokom har funnits i sex år och fortsätter att växa. Håkan Engblad var med från starten.]]>

Kamratstödet Språngbrädan i Krokom har funnits i sex år och fortsätter att växa. Håkan Engblad var med från starten.

Hur kom du i kontakt med IOGT-NTO?

– Jag tyckte att det behövdes en mötesplats i Krokom för personer som kämpade mot beroende. Socialförvaltningen tipsade om IOGT-NTO-föreningen Räddningsplankan i Östersund. De hjälpte oss att komma igång. Nu är det sex år sedan vi bildade Språngbrädan. Vi har hunnit bli trettio-fyrtio medlemmar. Bara de senaste fjorton dagarna har vi fått in sex nya medlemmar. Från början var vi bara några gamla uvar, men sedan hittade vi Saara Koponen från Tandsbyn som nu är ordförande. Hon är framåt!

Vad gör ni för aktiviteter?

– Vi hade ett stort Vit jul-arrangemang med uppträdande för ungdomar. Nu följer vi upp det och planerar regelbundna aktiviteter för unga. Exakt vad det ska bli vet vi inte än. Det beror på vad de vill ha. Vi samarbetar också med kyrkan och deras verksamhet Handkraft, som ordnar träffar för personer som av olika orsaker hamnat lite utanför samhället. Vi fixar fika och material och hjälper till vid träffarna. I utbyte får vi använda kyrkans lokaler. Ibland ordnar vi resor och utflykter. En Ikea-resa och en revyresa med middag har vi nyligen genomfört. Närmast planerar vi en bowlingresa. På torsdag ska vi också börja en studiecirkel i vegetarisk matlagning och bakning.

Vad betyder verksamheten för dig?

– Väldigt mycket. Jag känner glädje och trevligt kamratskap, som ett helt nytt liv.

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/iogt-nto-medlemmen-hakan-engblad-vill-hjalpa-andra-med-beroende/feed/ 0
Stopp för ändring av IOGT-NTO:s medlemslöftehttp://www.accentmagasin.se/nykterhet/stopp-andring-av-iogt-ntos-medlemslofte/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/stopp-andring-av-iogt-ntos-medlemslofte/#respond Tue, 14 May 2019 11:47:08 +0000 Eva Ekeroth http://www.accentmagasin.se/?p=1655043 IOGT-NTO:s förbundsstyrelse vill ha nya formuleringar i medlemslöftet, bland annat en sänkning av alkoholprocenten. Förslaget möter dock motstånd i övriga IOGT-NTO-rörelsen.]]>

IOGT-NTO:s förbundsstyrelse vill ha nya formuleringar i medlemslöftet, bland annat en sänkning av alkoholprocenten. Förslaget möter dock motstånd i övriga IOGT-NTO-rörelsen.

Vid snart sagt varje kongress har medlemslöftet varit uppe till diskussion, särskilt den del som rör vilken alkoholstyrka som är den högsta medlemmarna tillåts att dricka under löftet.

Till årets kongress har IOGT-NTO:s förbundsstyrelse fått i uppdrag att ta fram ett konkret förslag, vilket de också gjort. Nu ser dock förslaget ut att stoppas av IOGT-NTO:s juniorförbund, Junis, och Ungdomens nykterhetsförbund, UNF.

För oss blir det jätterörigt om förbunden ska ha olika löften.

– För oss blir det jätterörigt om förbunden ska ha olika löften. För barnen i Junis spelar det ingen roll, men vi kräver ju att våra ledare är medlemmar i något av de andra förbunden och då blir det väldigt konstigt om man ska ha olika löften beroende på om man är över eller under 25, och tillhör IOGT-NTO eller UNF, säger Mona Örjes, förbundsordförande för Junis.

– Vi tycker att det är problematiskt om våra medlemmar ska behöva avge ett annat löfte när de går över till IOGT-NTO. Det är medlemslöftet som binder ihop oss ideologiskt. I nuläget anser därför inte vår förbundsstyrelse att vi kan ha olika löften, säger Isabelle Benfalk, förbundsordförande för UNF.

 

Att det är möjligt för Junis och UNF att blockera förslaget beror på att stadgeändringar som rör de andra förbunden inom IOGT-NTO-rörelsen ska beslutas genom samstämmiga kongressbeslut hos alla förbund som berörs. Till sådana ändringar hör beslutet om medlemslöftet.

Men formuleringen i stadgarna är otydlig och IOGT-NTO har valt att göra en annan tolkning än de övriga förbunden:

”Löftet måste innehålla max 2,25 volymprocent samt våra grundsatser och program.”

Det är en formulering som antingen kan tolkas som att alla förbundens löften måste innehålla formuleringen ”max 2,25 volymprocent” eller som att de måste innehålla en angiven volymprocent som inte får överstiga 2,25.

IOGT-NTO har valt en mycket fri tolkning, genom att inte ha med någon siffra alls i det nya förslaget till löfte, utan istället ange max 0,5 volymprocent i ett förtydligande. Den tolkningen accepterar inte Junis och UNF som tolkar stadgarna på det förstnämnda sättet.

Det är inte förrän nu vi förstått att IOGT-NTO verkligen vill ändra löftet.

Att inte Junis eller UNF sagt ifrån tidigare beror enligt Mona Örjes på att de inte fått en officiell fråga.

– Jag fick en muntlig fråga direkt efter förra kongressen och då svarade jag att det inte fanns något intresse hos våra medlemmar att ändra löftet. Och det kvarstår, säger hon.

Isabelle Benfalk menar att det är en miss i kommunikationen.

– Det var otydligt för oss vad utredningsuppdraget innebar för IOGT-NTO:s förbundsstyrelse. Eftersom vi inte förstod vidden av det så frågade vi inte, och IOGT-NTO förklarade inte eftersom de inte förstod att vi inte förstod. Det är inte förrän nu vi förstått att IOGT-NTO verkligen vill ändra löftet, säger hon.

 

Nu när det finns ett skarpt förslag kommer dock saken i ett annat läge.

– Jag förstår om IOGT-NTO är besvikna på att vi inte agerat tidigare, men vi tycker att UNF och IOGT-NTO bör ha samma löfte. Är IOGT-NTO verkligen angelägna om att ändra löftet så är vi beredda att gå in i processen, säger Mona Örjes.

Isabelle Benfalk instämmer.

– Vi vill få vara med i processen och få en reell chans att påverka. Nu är det ju för sent. Det vi kan göra nu är att ställa en fråga till kongressen och hoppas att även vår förbundsstyrelse får i uppdrag att utreda saken, säger hon.

Det finns mycket att ta ställning till och en del frågor kvar att lösa.

Mona Örjes anser att det finns mycket att ta ställning till och en del frågor kvar att lösa.

–  Löftesändringen innehåller ju flera delar. Det är inte bara promillegränsen att ta ställning till. Vad gör vi till exempel med de medlemmar som redan avgivit det nuvarande löftet?

Hon hoppas därför att IOGT-NTO:s kongress ger förbundsstyrelsen ett förnyat uppdrag.

– Förbundsstyrelsen har ju genomfört sitt uppdrag från förra kongressen, men jag hoppas att de får fortsätta. Då får de ju också lite extra tid att fundera på de frågor som ännu inte är helt lösta.

I UNF är medlemslöftet en kall fråga.

Någon garanti för att förbunden kan enas i en kommande utredning kan förstås ingen av ordförandena ge.

– I UNF är medlemslöftet en kall fråga. Det har inte varit uppe på kongressen på mycket länge. Men det är möjligt att vi ändrar ståndpunkt, och accepterar att vi har olika löften om vi får lite mer tid på oss, säger Isabelle Benfalk.

– Och det kan förstås fortfarande bli så att vi säger nej, säger Mona Örjes.

NSF har redan ett löfte med en annan lydelse.

Karin Wester. Foto: Caroline Spångberg.

För Nykterhetsrörelsens scoutförbund, NSF, är frågan inte lika problematisk.

– Vi ser helst att vi har en gemensam procentsats i alla fyra förbunden, men NSF har redan ett löfte med en liten annan lydelse så för oss är det inte lika dramatiskt, säger förbundsordförande Karin Wester.

NSF har dessutom mer tid att agera.

– Vi har vårt förbundsmöte i oktober. Då vet vi hur de andra förbundens kongresser beslutat och kan agera efter det. Men att ändra löftet är inget som är angeläget för våra medlemmar.

 

Karin Wester anser inte heller att NSF påverkas på samma sätt som de övriga.

– Hos oss är man ju medlem oavsett ålder. Vi har inte samma problem som Junis, att ledarna är medlemmar i andra organisationer, eller som UNF att man går över till IOGT-NTO efter 25.

Helt oproblematiskt är det dock inte.

– Många är dubbelanslutna. Jag tror inte att vi kommer att tappa några medlemmar, möjligen kan några välja att lämna IOGT-NTO om deras löfte innebär att man inte får dricka 2,25 procent, men det är ju inte så dramatiskt egentligen, säger Karin Wester.

De kommer fem i tolv och säger något som ställer vårt arbete på ända.

Johnny Mostacero, ordförande för IOGT-NTO. Foto: Nathalie C. Andersson

IOGT-NTO:s ordförande Johnny Mostacero är irriterad över den uppkomna situationen och delar inte synen att de andra förbunden inte fått en officiell förfrågan.

– Jag och dåvarande generalsekreteraren, Peter Moilanen, tog upp frågan i Riksstyrelsen, som är rörelsens gemensamma organ för beslut som rör alla. Då är det tydligt nog. Nu kommer de fem i tolv och säger något som ställer vårt arbete på ända, säger han.

 Så vad händer nu på kongressen?

– Vi kan ju inte gå fram med ett förslag om ändrat löfte för IOGT-NTO i nuläget. Istället kommer vi att lägga fram ett gemensamt förslag, till alla förbundens kongresser, om en ny utredning där alla förbunden ingår. Något skarpt förslag blir det alltså inte förrän till kongressen i Jönköping 2021, säger Johnny Mostacero.

 

Bakgrund:

Till kongressen i Lund 2015 kom flera motioner om att sänka procentsatsen i löftet, som för närvarande är 2,25 volymprocent alkohol. Kongressen uppdrog åt förbundsstyrelsen att utreda frågan.

Uppdraget gick vidare till Per-Åke Lundin som presenterade resultatet av sin utredning vid kongressen i Karlstad 2017. En provomröstning gjordes bland ledamöterna vilken visade att majoriteten, 54 procent, fortfarande vill ha en procentsats angiven i löftet. Av dem som ville behålla procentsatsen ville flest, 23 procent, sänka till 0,5, medan 12 procent ville behålla dagens nivå och 10 procent önskade en sänkning till 0,0 procent.

Förbundsstyrelsen fick därefter i uppdrag att till kongressen i Örnsköldsvik återkomma med ett skarpt förslag. Det nya förslaget har medlemmarna kunnat ta ställning till i en webbenkät. Resultatet av den tyder på att förslaget skulle kunna gå igenom, under förutsättning att de som besvarat enkäten är representativa för medlemmarna.

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/stopp-andring-av-iogt-ntos-medlemslofte/feed/ 0
Marknadstörningsavgift för IOGT-NTO:s lotteri betydligt lägre än KO yrkathttp://www.accentmagasin.se/nykterhet/miljonlotteriet-doms-till-boter/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/miljonlotteriet-doms-till-boter/#respond Mon, 13 May 2019 10:28:03 +0000 Jens Wingren http://www.accentmagasin.se/?p=1654029 Patent- och marknadsdomstolen dömer IOGT-NTO:s lotteri till en halv miljon kronor i marknadsstörningsavgift. En betydligt lägre avgift än de 10 miljoner som Konsumentombudsmannen, KO yrkat. KO är missnöjda med domen.]]>

Patent- och marknadsdomstolen dömer IOGT-NTO:s lotteri till en halv miljon kronor i marknadsstörningsavgift. En betydligt lägre avgift än de 10 miljoner som Konsumentombudsmannen yrkat. KO är missnöjda med domen.

Sammanlagt blir det en summa på 710 645 kronor som IOGT-NTO kommer behöva betala efter dagens dom. Då är inte IOGT-NTO:s egna rättegångskostnader inräknade. Linda Fröström är IOGT-NTO:s förbundsjurist:

– Vi tycker att domstolen har ett bra resonemang i domen där man förtydligar det som varit oklart innan. Det är helt klart fel som begåtts i de här de här samtalen och det ska vi ta ansvar för, säger hon.

I konsumentombudsmannens ursprungliga stämningsansökan yrkade man på 10 miljoner kronor i så kallad sanktionsavgift för den marknadsstörning som bristerna i Miljonlotteriets telefonförsäljning inneburit. Att dagens dom lägger den summan på en mycket lägre nivå tycker Linda Fröström bekräftar det IOGT-NTO argumenterat för hela tiden, nämligen att konsumentombudsmannens yrkande varit oproportionerligt.

Linda Fröström. Foto: Jens Wingren

– De har inte kunnat ta fram bevisning för att vi brutit mot lagen i den omfattning som skulle göra en avgift på tio miljoner berättigad. Vi har vidtagit flera åtgärder för att försäkra oss om att det här inte ska hända igen. Vi vill ju hålla en bra linje och ska se till att det här inte ska upprepas. Storleken visar på att det här är en liten fråga i förhållande till andra överträdelser, säger hon.

 

Kommer ni att överklaga domen?

– Vi har inte diskuterat hur vi ska agera och vi vet heller inte om Konsumentombudsmannen kommer att överklaga. Vi kommer att samråda med våra advokater imorgon. Sen måste ju såklart även IOGT-NTO:s och Miljonlotteriets styrelser vara inblandade i den typen av beslut.

Laura Luna. Foto: Jens Wingren.

Laura Luna, pressansvarig på IOGT-NTO tror inte att sanktionsavgiften kommer leda till några större problem.

– Hur det här påverkar budgeten blir ju en fråga för förbundsstyrelsen och den nya generalsekreteraren. Men vi har haft en del sparade medel. Det här kommer i vilket fall inte att drabba de andra förbunden som får pengar från Miljonlotteriet, utan det är kostnader som IOGT-NTO tar.

IOGT-NTO har nu ordnat en hemsida med frågor och svar om domen och processen kring Miljonlotteriet.

– Det är viktigt att vi kommunicerar ut till vår personal och våra medlemmar, de har rätt att få veta vad som hänt, säger Laura Luna.

Jonatan Hjort, vd för Miljonlotteriet. Foto: Nathalie C. Andersson

Jonatan Hjort, vd för Miljonlotteriet blickar mest framåt mot det förändringsarbete som redan pågår på lotteriet.

– Vårt fokus är vår nya strategi och en del i den är att jobba med nöjda kunder. Det är vårt fokus och vi är ganska bra på det. Det är en väldigt skillnad nu jämfört med 2017, när de här sakerna skedde, säger han.

Telefonförsäljningen menar han har varit på väg ut sedan tidigare.

– Strategin är densamma som tidigare. Vi ska bort från den här försäljningskanalen och det beror egentligen inte på den här domen utan att kanalen som sådan inte uppfattas så positivt hos kunderna som vi vill att de ska uppfatta oss, säger Jonatan Hjort.

Pär Magnusson är processråd på konsumentombudsmannen och tog över stämningen av Miljonlotteriet för två veckor sedan. Han är inte nöjd med avgiften på en halv miljon.

– Vi är lite tveksamma till hur domstolen resonerade. De ser det som en fråga om enstaka felaktigheter av allvarligare karaktär, medan vi gör bedömningen att det här inte bara var några enstaka felaktiga samtal. De gav uttryck för något större, säger han.

Inte heller konsumentombudsmannen vet i nuläget om man kommer överklaga domen eller inte.

– Det vore dumdristigt av mig att säga något åt ena eller andra hållet. Men det är ju en stor skillnad mellan yrkandet på tio miljoner som vi gjorde och det utdömda beloppet, säger Pär Magnusson.

Varför är det viktigt att IOGT-NTO får en hög straffsumma?

– Det är viktigt att det upprätthålls respekt för marknadsföringslagstiftningen. Dömer man ut för låga belopp finns risken att andra aktörer ser det som allt för lindriga påföljder.

Utöver straffbeloppet kvarstår de vitesförelägganden som upprättades tillfälligt i början av 2018. Dessa beslut innebär att Miljonlotteriet kan komma att dömas till dryga böter om man missköter sin försäljning av lottprenumerationer via telefon. Ett vite på tre miljoner kan bli aktuellt om Miljonlotteriet skulle göra sig skyldiga till något av följande:

1. Om betalning krävs för lotter som konsumenten inte beställt.

2. Om telefonförsäljaren ger sken av att konsumenten har, eller kommer att vinna något, när det inte finns en garanterad vinst, eller om möjligheten att vinna kräver ett abonnemang.

3. Om telefonförsäljaren ger sken av att kunden är särskilt utvald eller bor i ett område med extra stor vinstchans.

4. Om telefonförsäljaren inte tydliggör att det rör sig om ett säljsamtal.

5. Om konsumenten inte i början av samtalet informeras att syftet med samtalet är att sälja lotter.

6. Om konsumenten inte tydligt informeras om att erbjudandet enbart kan fås genom en prenumeration.

7. Om konsumenten inte tydligt informeras om vilka vinster som betalas ut som varor och vilka som betalas ut som kontanter.

 

Detta har hänt

Miljonlotteriet stämdes av konsumentombudsmannen, KO, i december 2017 efter att flera klagomål hade kommit in angående lotteriets telefonförsäljning. Klagomålen kom in under våren och sommaren 2017 och handlade om fall där försäljaren varit otydlig med vad man kan vinna genom Miljonlotteriet och antytt att kunden varit speciellt utvald och mer eller mindre var garanterad vinst. Flera klagomål handlade också om att man fått hem lotter utan att ha gått med på att teckna en prenumeration.

Miljonlotteriet gjorde under hösten 2017 ändringar i sina rutiner kring telefonförsäljningen och avslutade samarbetet med ett av de telefonförsäljningsföretag som man tidigare anlitat. Det var dock inte något som fick KO att dra tillbaka sin stämning eftersom de incidenter som stämningen rörde redan inträffat.

I januari 2018 beslutade Patent- och marknadsdomstolen om ett interimistiskt beslut som innebar att Miljonlotteriet skulle få betala dryga böter om man bröt mot ett antal bestämmelser i sin marknadsföring. Beslutet har nu permanentats av Patent- och marknadsdomstolen. Miljonlotteriet menade då att man följer branschpraxis i sin telefonförsäljning.

Miljonlotteriets ekonomi har länge varit beroende av de kunder som köper lotter via prenumeration och det främsta sättet som nya prenumeranter värvas har under de senaste åren varit telefonförsäljning.

Under 2018 sjönk även Miljonlotteriets omsättning med 23,7 procent till 225 miljoner kronor. Avkastningen blev därför mindre och IOGT-NTO har därför fått skära kraftigt i budgeten för 2019. Nedgången i försäljningen kan delvis ha att göra med att Miljonlotteriet fick mycket dålig publicitet i anslutning till stämningen. Men från lotteriets ledning menar man också att det generellt har blivit svårare att sälja lotter via telefon. I en intervju med Accent under hösten 2018 resonerade Miljonlotteriets nya vd Jonatan Hjort att telefonförsäljningen av lotter kanske inte är hållbar på sikt.

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/miljonlotteriet-doms-till-boter/feed/ 0
Partypatrullen kollar alkoholfritt utbudhttp://www.accentmagasin.se/politik/partypatrullen-kollar-alkoholfritt-utbud/ http://www.accentmagasin.se/politik/partypatrullen-kollar-alkoholfritt-utbud/#respond Fri, 10 May 2019 08:21:46 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1654862 IOGT-NTO Östergötlands Partypatruller tar tempen på det alkoholfria utbudet på restauranger och barer i Linköping. Nu har initiativet blivit IQ-certifierat, liksom Sober bar.]]>

IOGT-NTO Östergötlands Partypatruller tar tempen på det alkoholfria utbudet på restauranger och barer i Linköping. Nu har initiativet blivit IQ-certifierat, liksom Sober bar.

Oannonserade besöker partypatrullerna restauranger och barer för att granska det alkoholfria utbudet. De beställer ofta både mat och dryck, diskuterar sedan sortiment och bemötande. Därefter betygsätter de och utvärderar, för att sedan lämna över sina reflektioner till restaurangen.

–Vi försöker att presentera allt på ett positivt och lättsamt sätt, inte genom att vara gnälliga och klagande. Men grundsyftet är allvarligt; att verkligen påverka och få till ett större utbud av alkoholfria drycker, säger Jan-Ove Ragnarsson, distriktsordförande IOGT-NTO Östergötland.

Partypatrullerna är öppna för den som än vill hjälpa till, men hittills har de varit ungefär tio personer som gått ut ihop i olika konstellationer. Idén kom till 2016. Sedan dess säger Jan-Ove Ragnarsson att de har hunnit betygsätta cirka fem-tio ställen per år, framförallt i Linköping. Men nu vill partypatrullerna öka takten.

– Vi laddar om för att växla upp.  Exempelvis planerar vi att genomföra mer systematiska undersökningar, där vi skickar ut enkäter till restauranger och synar menyer på webben. Eller så kan man göra barrundor, där man betar av fem eller tio barer på en kväll. Vi vill helt enkelt jobba på bredare front, säger han.

IOGT-NTO:s partypatrull på uppdrag. Foto: Jan-Ove Ragnarsson

Uppväxlingen beror dels på att tiden är mogen, och dels på att de nyligen blivit uppmärksammade av Systembolagets fristående dotterbolag; IQ. Att bli ett IQ-certifierat projekt innebär att partypatrullerna blir en del av deras idébank, där IQ samlar konkreta initiativ i Sverige som förebygger eller minskar problem kopplat till alkohol.

– De spårade upp oss, vilket vi tycker var fränt. Detsamma gäller även Soberbar, en alkoholfri bar vi har arrangerat på festivaler i Östergötland. Att bli uppmärksammade på det sättet har varit jättekul och vi är stolta, säger Jan-Ove Ragnarsson.

Bemötandet på restauranger och barer i Linköping har varierat kraftigt när partypatrullerna har efterfrågat alkoholfritt.

– Det är hela skalan, från inget alternativ alls, till en restaurang som hade sju-åtta sorters alkoholfria öl. Det var ändå ganska imponerande, säger Jan-Ove Ragnarsson.

På ett ställe hade en restaurang till och med profilerat sig med alkoholfritt utbud på skyltar utanför lokalen. I ett annat fall lämnade partypatrullen restaurangen utan att beställa, eftersom att inga vettiga dryckesalternativ kunde erbjudas.

– Ofta blir bartenders inspirerade, ibland blir det stora suckar. Det handlar ju inte om att det inte finns ingredienser, allt finns redan i en bar för att kunna göra alkoholfria, kreativa och roliga drinkar. Mycket handlar om rätt bemötande och att bartendern har fantasi samt att också alkoholfria drinkar profileras på drinkmenyn, säger Jan-Ove Ragnarsson.

Han tror att besöken haft positiv effekt och de har till och med sett exempel på när alkoholfria drinkar dykt upp på menyn efter deras besök.

Hittills har inget uteställe fått högsta betyg – en trea, men Jan-Ove Ragnarsson tror att det kommer så småningom, eftersom allt fler efterfrågar alkoholfritt och det dessutom finns ett allt större sortiment att köpa in. Han menar att IOGT-NTO:s medlemmar kan spela en viktig roll i att driva utvecklingen framåt. Därför har partypatrullen ordnat en facebooksida och informationsmaterial för att fler ska kunna vara med – från hela landet.

– Medlemmar i IOGT-NTO skulle kunna bidra till denna enkla insats, genom att några gånger om året sätta betyg med lite ringar på ett papper. Det vore ett spännande sätt att vidga engagemanget inom organisationen. Om många gjorde det, skulle vi kunna få stort genomslag – dessutom har vi väldigt roligt samtidigt som vi gör skillnad.

]]>
http://www.accentmagasin.se/politik/partypatrullen-kollar-alkoholfritt-utbud/feed/ 0
Kamratstödjare prisas för sitt engagemanghttp://www.accentmagasin.se/nykterhet/kamratstodjare-prisas-sitt-engagemang/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/kamratstodjare-prisas-sitt-engagemang/#respond Tue, 07 May 2019 10:29:57 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1654927 Göran Mårtensson, IOGT-NTO:s kamratstöd i Norrköping, får Årets livsstilspris för sitt engagemang. Nu gör besparingar att han flyttar och startar ett nytt kamratstöd i Skåne.]]>

Göran Mårtensson, IOGT-NTO:s kamratstöd i Norrköping, får Årets livsstilspris för sitt engagemang. Nu gör besparingar att han flyttar och startar ett nytt kamratstöd i Skåne.

Utmärkelsen, som varje år delas ut av Östergötland läns nykterhetsförbund, får han för sina insatser för människor i Norrköping genom sitt engagemang för IOGT-NTO:s kamratstöd.

– Det är en ära. Egentligen behöver jag inte ha någon belöning för arbetet, men det visar att jag är uppskattad för det jag gör. Det värmde i hjärtat när jag tog emot priset, det måste betyda att vi gör något rätt, säger Göran Mårtensson.

Motiveringen till priset lyder: ”För sitt enorma engagemang för kamratstödet i Norrköping, men även för sitt sätt att motivera andra, sprida glädje och på så sätt aktivt verka för en nykter livsstil”.

Göran Mårtensson tilldelades ett diplom samt 3 000 kronor. Pengarna ska han investera i en ny mobiltelefon.

– Jag tänkte investera i mig själv, för en mobil behöver jag verkligen. Jag får ta emot många samtal i arbetet med kamratstödet, säger han.

Han tror att utmärkelsen går till honom för att de arbetat så hårt med kamratstödet: bland annat genomförs AA-, ACA- och CA-möten*, symöten och billig mat erbjuds den som saknar pengar. Dessutom har kamratstödet erbjudit praktikplatser till personer som haft svårt att komma in på arbetsmarknaden, vilket senare lett till att de fått jobb på andra ställen.

– Det har varit en framgångssaga. När jag började för fem år sedan kom 20 personer i snitt i veckan. Förra året var det 300 i snitt per vecka, säger Göran Mårtensson.

Innan hans engagemang inom IOGT-NTO startade, berättar Göran Mårtensson att han var spel- och alkoholberoende. Men det förändrades för drygt ett decennium sedan.

– Ingen ska ha det som jag har haft det. Jag har ljugit hela mitt liv, förutom de senaste tio åren. Nu säger jag alltid sanningen och är hård men rättvis. Jag brinner för detta.

Genom att vara aktiv på Facebook med kamratstödet, har det blivit ett forum där allt som händer i föreningen delas. När Göran Mårtensson postar nås drygt tusen personer av vad som händer i kamratstödet.

– Vi försökte hitta på något nytt, och det har verkligen gett resultat, säger han.

Men den sista juni är hans arbete till ända i Norrköping. Trots hans uppskattade arbete, finns det inte tillräckligt med pengar för hans anställning när Arbetsförmedlingen inte längre kan bidra med en lika stor del av hans lön.

– Det känns vemodigt. Men jag har fått ett erbjudande om att starta en förening i Skåne, ett IOGT-NTO-kamratstöd som legat på is. Så nu börjar jag om på noll. Det känns bra att de verkligen tror på mitt arbete och vill ha mig där. Jag tycker att kamratstödet är det viktigaste vi har i IOGT-NTO, vi kan verkligen göra skillnad så att de här människorna har någonstans att ta vägen.

* Anonyma alkoholister, Adult Children of Alcoholists, Cocain anonymuos

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/kamratstodjare-prisas-sitt-engagemang/feed/ 0
Halv sju hos IOGT-NTOhttp://www.accentmagasin.se/nykterhet/halv-sju-hos-iogt-nto/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/halv-sju-hos-iogt-nto/#respond Fri, 03 May 2019 11:55:58 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1654836 IOGT-NTO Lund startar middagsklubb med inspiration från tv-programmet ”Halv åtta hos mig” – men med integration i fokus.]]>

IOGT-NTO Lund startar middagsklubb med inspiration från tv-programmet ”Halv åtta hos mig” – men med integration i fokus.

Sexton personer samlades i början av april för den allra första middagen inom konceptet ”Halv sju hos oss”, en slags spinn-off på det kända tv-programmet som sänts på TV4 – fast utan kamerorna förstås. På menyn första kvällen: grekisk linssoppa toppad med fetaost, tzatsiki och bröd med cheesecake till efterrätt.

Alexandra Green Tetschet, teamchef för syd, IOGT-NTO, stod för maten på den inledande träffen, och är också den som är initiativtagare till middagsträffarna.
– Jag hade en tanke om att genomföra konceptet privat, men presenterade idén för IOGT-NTO Lund som nappade direkt och tyckte att det lät kul! Så nu träffas åtta olika nationaliteter på middag en söndag i månaden, säger hon.

Inför varje träff kommer det vara två personer åt gången som står för rätterna. Under första kvällen lät Alexandra Green Tetschet deltagarna intervjua varandra två och två för att sedan presentera varandra för resten av gruppen. Hon berättade även kort om IOGT-NTO.
– Första gången överträffade alla förväntningar – det var jättelyckat! Vi var eld och lågor efteråt. Det var en varm, härlig och tillåtande atmosfär med både skratt och allvar där alla lyssnade på alla, säger hon.

Deltagarna kommer från Sverige, Frankrike, Somalia, Kurdistan, Palestina, Irak, Marocko och Kosovo. Därmed kommer det också att serveras maträtter från dessa länder under träffarna. Tanken är också att man får lägga upp kvällen och presentera sitt forna hemland som man vill – är det någon som vill dansa eller genomföra någon aktivitet får man göra det. Alexandra Green Tetschet valde inledningsvis att bjuda på grekisk mat då att hon bott i Grekland i två år.

Vid nästa träff, i juni, blir det palestinskt tema. Gruppen har ett kort uppehåll under våren på grund av högtiden ramadan, och sedan en paus i juli. Men i höst fortsätter middagsträffarna varje månad fram till februari nästa år.

Deltagarna som är med på middagarna har förutom olika hemländer olika bakgrund. Alexandra Green Tetschet poängterar vikten av att få till en bra mix av personer:
– Integration är så mycket mer än nationalitet. Det handlar om att mötas från olika världar, och träffa personer som man annars kanske inte umgås med.

En förhoppning med träffarna är också att öka kännedomen om IOGT-NTO och arbetet inom organisationen.
– Jag vill att andra ska se att IOGT-NTO gör många olika saker, och att vi skapar nya typer av mötesplatser, samtidigt som våra andra mötesplatser finns kvar. På ”Halv sju hos oss” är majoriteten nya medlemmar i åldern 25 till 40 år – generationsväxling är ett viktigt mål som vi aktivt jobbar med. Målet är att förutom att bidra till integration öka kännedomen om IOGT-NTO och bli en snackis på stan. Vi vill att många som kanske inte känner till oss sedan tidigare ska känna att ”det där vill jag också vara med på!”, säger Alexandra Green Tetschet

Träffarna har blivit en studiecirkel som samordnas med Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, NBV. Deltar gör också medlemmar från Lunds tre föreningar IOGT-NTO Lund, Nyktra Studenter Lund och IOGT-NTO Somalisk kultur- och fritidsförening.

Alexandra Green Tetschet handlar inför Halv sju hos oss. Foto: privat.

Alexandra Green Tetschet hoppas att initiativet kommer att spridas, att fler föreningar tar efter. Middagsklubben har redan uppmärksammats i lokalmedia, trots att gruppen bara setts en gång.
– Det är viktigt att prata om integration på ett sätt där det inte bara framställs som en utmaning och problem utan även som något positivt och som en möjlighet. I detta sammanhang maxar vi allt de positiva, vi njuter av god mat från främmande länder och varandras sällskap. Man lär sig massor, säger hon.
– Detta är något av det roligaste jag har gjort! Alla människor har fördomar, det har även jag. Det är viktigt att vi är nyfikna och öppna för lära känna varandra – detta är ett kul sätt. Det är fint att se vad som händer när man möts över gränserna.

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/halv-sju-hos-iogt-nto/feed/ 0
Hon blir IOGT-NTO:s nya generalsekreterarehttp://www.accentmagasin.se/nykterhet/hon-blir-iogt-ntos-nya-generalsekreterare/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/hon-blir-iogt-ntos-nya-generalsekreterare/#respond Thu, 02 May 2019 10:46:33 +0000 Eva Ekeroth http://www.accentmagasin.se/?p=1654861 Kim Reenaas har stor vana av förändringsarbete från Elsäkerhetsverket. Nu ska hon leda arbetet med att föra IOGT-NTO in i framtiden.]]>

Kim Reenaas har stor vana av förändringsarbete från Elsäkerhetsverket. Nu ska hon leda arbetet med att föra IOGT-NTO in i framtiden.

Den 1 september tillträder Kim Reenaas tjänsten som generalsekreterare för IOGT-NTO. Hon arbetar för närvarande som avdelningschef på Elsäkerhetsverket. Hon tyckte att uppdraget som generalsekreterare för IOGT-NTO kändes som skräddarsytt för henne.

– Jag var inte alls ute och sökte jobb, men när jag råkade se annonsen kände jag mig kallad. Det var en beskrivning som stämde väl in på mig. IOGT-NTO har en gedigen struktur, och har ett kulturarbete framför sig som lockar. Ju mer jag har satt mig in i organisationen desto mer känner jag att det är här jag hör hemma. IOGT-NTO har en ”affärsidé” i världsklass och behovet av IOGT-NTO:s insatser verkar bara öka.

 

Det är här jag hör hemma. IOGT-NTO har en ”affärsidé” i världsklass och behovet av IOGT-NTO:s insatser verkar bara öka.

 

Sedan 2010 är Kim Reenaas medlem i organisationen.

– Jag är en av de där tysta medlemmarna. När jag väl upptäckte IOGT-NTO var det en självklarhet att bli medlem, även om jag varit nykter längre än så.

Kim Reenaas blir den första kvinnliga generalsekreteraren.

– Det känns alltid bra att vara första kvinnan, men det var inget jag tänkte på innan någon sa det till mig. Annars tycker jag att IOGT-NTO gör ett imponerande jämställdhetsarbete och ligger långt framme.

 

Vi har ett uppdrag som ligger så väl i tiden. Behovet av solidaritet och demokrati har väl aldrig varit större än nu?

 

Elsäkerhetsverket där du jobbar har utsetts till Sveriges modernaste myndighet. Kommer IOGT-NTO att bli Sveriges modernaste organisation nu?

– På ett sätt tycker jag redan att IOGT-NTO är det. Vi har ett uppdrag som ligger så väl i tiden. Vi måste bara hitta vilka aktiviter vi vill genomföra och hur vi ska kommunicera dem. Behovet av solidaritet och demokrati har väl aldrig varit större än nu?

Vad är det bästa med IOGT-NTO?

– Allt engagemang som finns ute i landet. Även om alla inte alltid är överens så finns ett stort engagemang för organisationen. Sedan gillar jag hur man jobbar med helheten, att såväl nykter gemenskap som social verksamhet och politiskt påverkan finns med och att man visar att de hör ihop. Liksom hur man kopplar ihop nykterhet med solidaritet och demokrati.

Vad kan du tillföra?

– Synen på förändring, att det inte alltid behöver vara så dramatiskt. Förändring sker ständigt och behöver inte innebära att vi ska förändras, utan att vi anpassar oss och utnyttjar våra styrkor. Vad kan vi använda oss av? Vad stärker organisationen? Och jag gillar att jobba hårt.

Har du någon erfarenhet från andra ideella organisationer?

– Jag är medlem i några, men har inte varit särskilt aktiv eller haft några ideella uppdrag, säger hon.

Du bor i Kristinehamn. Kommer du att pendla eller flytta?

– Jag kommer att veckopendla, åtminstone till en början. Sedan får vi se.

Vad gör du helst på fritiden?

– Jobbar! Fast det får man visst inte säga.

Nej, det godtas inte.

– När jag inte jobbar är jag helst ute i naturen och orienterar med en grupp barn där mina egna barn ingår. Men jag går gärna ut och promenerar utan karta och kompass också.

Kim är en person med precis de egenskaper vi sökte.

IOGT-NTO:s ordförande Johnny Mostacero är glad över rekryteringen.

– Kim är en person med precis de egenskaper vi sökte. Och så var det så skönt att vi alla var överens, både i arbetsutskottet, som skötte rekryteringen, och även med fackklubben, säger han.

Han påpekar att arbetet inte är över för att tjänsten är tillsatt.

– Bilden Kim har av IOGT-NTO har hon fått mestadels av Accent. Nu ligger ansvaret på oss andra att sätta in henne i organisationen och se till att hon får en bra start. Vi måste bygga en samsyn av att kansliet och alla anställda är vår gemensamma resurs. Vi vill alla att vår organisation ska utvecklas. Även om vi har lite olika förutsättningar har vi ett gemensamt mål.

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/hon-blir-iogt-ntos-nya-generalsekreterare/feed/ 0
Ungdomsorganisationer utbildar alkoholinformatörer tillsammanshttp://www.accentmagasin.se/nykterhet/ungdomsorganisationer-utbildar-alkoholinformatorer-tillsammans/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/ungdomsorganisationer-utbildar-alkoholinformatorer-tillsammans/#respond Mon, 29 Apr 2019 07:00:42 +0000 Eva Ekeroth http://www.accentmagasin.se/?p=1654841 En verktygslåda för att komma igång. Det ska den nya kursen ge unga som vill sprida kunskap om alkohol och narkotika, eller vill lära sig att ta en diskussion. ]]>

En verktygslåda för att komma igång. Det ska den nya kursen ge unga som vill sprida kunskap om alkohol och narkotika, eller vill lära sig att ta en diskussion.

Helgen 10-12 maj genomför Ungdomens nykterhetsförbund, UNF, och Sveriges blåbandsungdom, SBU, en gemensam utbildning för unga som vill sprida kunskap om alkohol och narkotika.

– Vi vill stärka unga och ge dem verktyg för att kunna sprida kunskap och ta en diskussion, säger Tjarls Metsmaa, verksamhetschef på Blå bandets ungdomsförbund.

Att de båda organisationerna anordnar en gemensam utbildning beror på att man har samma behov enligt Tjarls Metsmaa.

– UNF:s ordförande Isabelle Benfalk och vår ordförande Fredrik Berggren träffades på en konferens och började prata. De hade båda samma känsla av att det behövdes en sådan här utbildning, säger han.

Det är kul att förmedla sådant jag är intresserad av till andra.

Tjarls Metzmaa. Foto: Sveriges blåbands ungdom.

På kursen kommer föreläsningar att varvas med praktiska övningar.

– Det kommer både att handla om att få mer sakkunskap, men också om retorik, om att tala inför grupp, hur man gör snygga powerpoints och hur man säljer in till skolor och organisationer att de ska ta upp frågan. Det blir ett startkit för att komma igång. Utbildningen hålls på Tollare folkhögskola samtidigt som UNF:s distriktssamling så det är möjligt att det blir tillfälle att träna på dem, säger han.

Tjarls Metsmaa har själv hållit en del föreläsningar och rekommenderar det varmt.

– Jag gillar själv att föreläsa och hålla utbildningar. Det är kul att förmedla sådant jag är intresserad av till andra. Det är något vacker med kunskapsutbyte, säger han.

 

Han tror att kursen kan locka dem som vill engagera sig, men inte gillar att sitta i en styrelse.

– Det här blir ju ett mer direkt engagemang, säger han.

Det är inte för sent att anmäla sig. Anmälningstiden är förlängd till fredag den 3:e maj.

 

 

 

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/ungdomsorganisationer-utbildar-alkoholinformatorer-tillsammans/feed/ 0
Eldstorm över Valborghttp://www.accentmagasin.se/kultur/eldstorm-over-valborg/ http://www.accentmagasin.se/kultur/eldstorm-over-valborg/#respond Fri, 26 Apr 2019 10:26:46 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1654802 Stockholm Straight edge ordnar nykter valborgsfest, och försöker skapa nya traditioner – som motvikt till en annars alkoholcentrerad högtid.]]>

Stockholm Straight edge ordnar nykter valborgsfest, och försöker skapa nya traditioner – som motvikt till en annars alkoholcentrerad högtid.

Den nionde upplagan av Firestorm fest äger rum på Södergården i Stockholm tisdagen den 30:e april. Daniel Pilsäter, som är en av arrangörerna, säger att det är ett medvetet beslut att lägga musikfesten just på Valborgsmässoafton.
– Allt började med att det är en stor suparhelg för många unga, och vi ville skapa ett nyktert alternativ till det.

Tanken är att, likt tidigare år, ha en alkoholfri bar med olika läsksorter. Arrangemanget genomför Straight Edge Stockholm tillsammans med UNF, IOGT-NTO och NBV, och enligt Daniel Pilsäter finns det stor efterfrågan inom organisationerna att ordna event just på högtiderna. Även om det kan vara knepigt.
– På midsommar kan det vara svårt att få ihop folk, på julen har många andra grejer. Därför har Valborg blivit vår grej, och vi håller igång traditionen.

Än så länge har Daniel Pilsäter svårt att förutse hur många festdeltagare som dyker upp. Det kommit allt från 350 till 50 personer genom åren, beroende på vilka band som spelar och på vilken veckodag Valborg äger rum.

Årets band kommer från Sverige, Frankrike och Storbritannien och de spelar musik från genrerna screamo, power violence och hardcore.
– Det är hardcore punk och de kommer att piska ut låtarna under kvällen. Vi kommer att hålla ett högt tempo och hetsa mellan banden, säger Daniel Pilsäter.

Han blev själv engagerad i Stockholm Straight edge för drygt nio år sedan, då han spelade i ett av banden som uppträdde på festen.

Vad ser du mest fram emot?
– Helt ärligt – banden. Vi har bokat några av de bästa i Europa inom de subgenrerna just nu. Det kommer att bli svinfett, säger Daniel Pilsäter.

]]>
http://www.accentmagasin.se/kultur/eldstorm-over-valborg/feed/ 0
Hallå där Winnie Blom-Jensen!http://www.accentmagasin.se/nykterhet/halla-dar-winnie-blom-jensen/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/halla-dar-winnie-blom-jensen/#respond Wed, 24 Apr 2019 03:37:38 +0000 Eva Ekeroth http://www.accentmagasin.se/?p=1654810 ...som håller i en videoträff om Schyst resande i morgon kväll.]]>

...som håller i en videoträff om Schyst resande i morgon kväll.

Varför har ni valt just det temat?

– Schyst resande är en paraplyorganisation som IOGT-NTO är medlemmar i. I morgon kommer Joakim Medin att prata om sexturism i Thailand, som han tidigare har skrivit en rapport om. Nu har han precis kommit hem från en ny Thailandsresa och har mycket att berätta. Det kommer att bli en spännande kväll.

Vem kan delta i konferensen?

– Alla som vill. Enklast är det att bege sig till någon av våra videokonferensanläggningar. Det finns åtminstone en anläggning i varje distrikt. Kontakta ditt distrikt, eller verksamhetsutvecklaren på förbundet, för att få veta var de finns. I nödfall kan man koppla upp sig via sin egen dator om man har ett konto på Lifesize.

Varför bara i nödfall?

– En stor del av vitsen med de här träffarna är diskussionerna som uppstår efteråt, över fikat. Det här är tredje året vi kör och vissa gånger har det inte räckt med en kväll utan deltagarna har fortsatt med en studiecirkel.

Vad har ni haft för teman tidigare?

– Agenda 2030 har vi haft vid ett par tillfällen och så har Elin Lundgren, som sitter i ECPAT:s styrelse medverkat. Torsdagens tema blir en fortsättning på det. (ECPAT är en organisation som arbetar mot sexuella övergrepp på barn.)

Vilka teman planerar ni framöver?

– Vi har träffar två gånger per termin. Nästa tillfälle är sista torsdagen i augusti då vi får träffa Pierre Andersson som skrivit boken Världens baksmälla. Vi kommer också att prata om Världens barn eftersom insamlingsperioden närmar sig då. Sista torsdagen i oktober är temat Alkoholskatt och global hälsa med Kristina Sperkova, som är ordförande i IOGT international.

Mer information om videoträffarna kan du få av Winnie Blom-Jensen eller 0701-90 84 61.

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/halla-dar-winnie-blom-jensen/feed/ 0
Eva Dozzi får Fjärilspriset: ”Vi kämpar vidare”http://www.accentmagasin.se/nykterhet/eva-dozzi-far-fjarilspriset-vi-kampar-vidare/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/eva-dozzi-far-fjarilspriset-vi-kampar-vidare/#respond Wed, 17 Apr 2019 09:19:33 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1654710 Eva Dozzi tilldelas KSAN:s Fjärilspris 2019 efter hennes uppmärksammade kamp för dotterns rätt till beroendevård. Dessutom gör hennes insatser konkret skillnad – och når nu riksdagen. ]]>

Eva Dozzi tilldelas KSAN:s Fjärilspris 2019 efter hennes uppmärksammade kamp för dotterns rätt till beroendevård. Dessutom gör hennes insatser konkret skillnad – och når nu riksdagen.

Eva Dozzis 29-åriga dotter Sanne, som har lidit av svår ångest, anorexi och posttraumatiskt stressyndrom, hamnade mellan stolarna mellan psykiatrin och vården. SVT och Uppdrag granskning berättade om fallet i höstas, men också om Evas kamp för att dottern skulle få hjälp, (Programmet finns att se på Svt play). Bland annat kördes Sanne med 14 resor under 12 dagar till olika institutioner – ingen ville ta ansvar för vården.

Uppmärksamheten kring fallet och andra unga med drogberoende och psykisk ohälsa, ledde bland annat till att riksdagens socialutskott ordnade en utfrågning om bristande vårdinsatser vid samsjuklighet, och Eva Dozzi och andra anhöriga marscherade till socialministern som fick ta del av deras berättelser.

I förra veckan fick Eva Dozzi således ta emot Fjärilspriset av Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor, KSAN, för hennes arbete med att lyfta frågan till politikerna.

– Det känns otroligt hedrande, jag är väldigt glad och lite förvånad, för jag tyckte att tyckte deras motivering var så storstilad och jag tänkte ”det kan inte ha varit jag som gjort allt det där”. Men jag är rörd och glad. Det här är även Sannes pris lika mycket. För det är hon som har vågat blotta sig själv, det är modigt, säger Eva Dozzi, som också är författare och före detta journalist.

”Hon har med sin långsiktiga kamp för sitt barns hälsa synliggjort avsaknad av adekvat vård och hjälp som drabbat beroende med psykisk ohälsa. Hon har gett röst åt de svagaste, de mest utsatta barn som samhället lämnat vind för våg eller placerat på undermåliga statliga institutioner.”, lyder KSAN:s motivering.

Utmärkelsen delades ut under KSAN:s årsmöte och tilldelas varje år till en person som visat mod och engagemang i alkohol-, läkemedels- och drogfrågor utifrån ett kvinnoperspektiv.

– Jag är glad att jag genom priset kan visa för andra att det är möjligt att nå en förändring, säger Eva Dozzi.

Och nu kan det äntligen bli förändring – på riktigt. Efter manifestationerna, skickade Socialutskottet den 11 april ett förslag till riksdagen, om att uppmana regeringen att vårdansvaret för personer med psykisk ohälsa och beroendesjukdom bör samlas hos en huvudman. På så sätt skulle ansvarsfördelningen mellan kommun och region komma att skärpas. Förslagen om tillkännagivanden bygger på olika motioner från M, SD, C, KD och L.

– Det känns som en seger. Men jag tror inte att det löser alla problem. En ansvarig huvudman är bra, men vården för beroendesjuka måste fungera överhuvudtaget, vilket den inte gör idag. Det är ett steg på vägen, och det hade inte hänt utan programmet om Sanne, säger Eva Dozzi.

Men hon nämner också vårbudgeten som nyligen presenterades av regeringen, där 90 miljoner kronor tas från psykiatrin jämfört med föregående budget. Regeringen har hävdat att avdraget inte kommer att påverka verksamheten.

– Det är katastrofalt. Psykiatrin måste få mer resurser, inte minskade anslag. Det behövs fler vårdplatser – ja fler av allt, säger Eva Dozzi.

Nyligen visade SVT en uppföljning av programmet, för att visa hur Sanne mår idag. Eva berättar att allt inte är ”tipptopp”.

– Hon är ju fortfarande i behandling, och det är en tuff behandling. När hon kommer ut så har hon ingenstans att bo, så det här är ju inte slut. Det är betydligt bättre än tidigare, men det är en lång väg och det är svåra sjukdomar hon har. Jag kan bara hoppas att det går framåt. Jag ska åka och hälsa på henne imorgon, berättar Eva Dozzi.

Hennes kamp för bättre vård till dottern och alla andra slutar inte här.

– Vi kämpar vidare såklart. Nu är det inte bara jag, vi har börjat bli ganska många i vårt nätverk. En gång i månaden kommer vi att fortsätta med våra manifestationer. Politikerna ska inte få glömma frågan.

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/eva-dozzi-far-fjarilspriset-vi-kampar-vidare/feed/ 0
Nya tag i IOGT-NTO:s medlemsvärvninghttp://www.accentmagasin.se/nykterhet/nya-tag-iogt-ntos-medlemsvarvning/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/nya-tag-iogt-ntos-medlemsvarvning/#respond Tue, 16 Apr 2019 12:19:59 +0000 Jens Wingren http://www.accentmagasin.se/?p=1654674 Målet med IOGT-NTO:s medlemsvärvning för 2019 är att rekrytera 3 500 nya medlemmar. När en fjärdedel av året nu passerat har en femtedel av målet uppnåtts.]]>

Målet med IOGT-NTO:s medlemsvärvning för 2019 är att rekrytera 3 500 nya medlemmar. När en fjärdedel av året nu passerat har en femtedel av målet uppnåtts.

Lina Kurttila ansvarar för utbildning och rekrytering i IOGT-NTO och hon tycker att värvningen än så länge går bra.

– Jag tycker att det är en positiv siffra. Och vi har flera av årets värvningshöjdpunkter framför oss, som Folknykterhetens vecka, Världens barn Fika för alla-kampanjen, och Vit jul.

Men värvningsresultaten är inte helt jämt fördelad över landet.

– Det går ju bättre i vissa distrikt. Stockholm har utmärkt sig särskilt, säger hon.

I Stockholm har värvarna sökt sig till nya områden där IOGT-NTO inte varit närvarande i samma utsträckning, men där man också tror att det finns människor som redan är nyktra.

– De som vi värvar är oftast nyktra sedan innan. Så om var tionde svensk är nykter så betyder det att vi behöver fråga nio personer innan vi träffar en nykterist. Genom att söka sig till områden med högre andel nykterister ökar vi chansen att hitta nya medlemmar, säger Lina Kurttila.

 

IOGT-NTO har haft svårt att nå sina värvningsmål de senaste åren, samtidigt som många medlemmar lämnat organisationen. Vissa genom aktivt utträde medan andra avlidit eller plockas bort från medlemsregistret efter att inte ha betalt medlemsavgiften på två år. Den första april hade 687 nya medlemmar rekryterats samtidigt som 2412 strukits ur medlemsregistret sen årsskiftet.

– Det viktiga är ju att behålla de medlemmar vi rekryterar så det gäller att ha två tankar i huvet samtidigt. Det är ingenting som anställda i organisationen gör på egen hand utan precis som med värvningen så behöver anställda och ideellt engagerade göra detta tillsammans, säger Lina Kurttila.

 

Förra året blev värvningen lidande av omorganiseringar på engagemangsavdelningen och Lina Kurttila tror att man i år har bättre förutsättningar.

– Nu är teamen på plats och då kan vi jobba mer fokuserat med värvningen. Förra året så var det knappt tre distrikt som nådde målen. Jag tror att det är en högre andel som klarar målen i år.

Men det viktigaste är som sagt att få nya medlemmar att stanna i IOGT-NTO.

– Just nu tittar vi på möjligheten med någon form av digital introduktion i hur man kan odla sitt intresse genom rörelsen och vilken funktion medlemskapet fyller i det stora. Att när vi är många så hörs vi också bättre, att förmedla känslan av att göra skillnad.

 

I februari arrangerades också en värvarkonferens för att skapa mer sammanhang och samsyn mellan värvare.

– Vi vill inte att fokus enbart ska vara på nykterhet och därför hade vi workshops om demokrati och solidaritet och hur man hittar sina egna ord för det vi jobbar med, säger Lina Kurttila.

I värvargruppen finns flera som jobbat med värvning i många år och som har värdefull kunskap att dela med sig av.

– Så det är viktigt med erfarenhetsutbyte. Det är ett hantverk att värva som vem som helst kan lära sig. Men det finns olika sätt att göra det på, säger Lina Kurttila.

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/nya-tag-iogt-ntos-medlemsvarvning/feed/ 0
Hos Kärahär finns hjärterumhttp://www.accentmagasin.se/nykterhet/hos-karahar-finns-hjarterum/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/hos-karahar-finns-hjarterum/#respond Fri, 12 Apr 2019 12:32:32 +0000 Ulrica Ambjörn http://www.accentmagasin.se/?p=1654494 Kärahär är en öppen kulturverkstad för daglediga. Men framförallt skapas här gemenskap över stickningar och målarstafflier. ]]>

Kärahär är en öppen kulturverkstad för daglediga. Men framförallt skapas här gemenskap över stickningar och målarstafflier.

Ett öppet inbjudande rum, fyllt av en mångfald av färggranna textilier, garnnystan, keramik­tavlor och skulpturer i gips och pärlor. Det är det första besökaren ser genom de stora skyltfönstren ut mot den snöslaskiga gatan. I taket ovanför tillskärningsbordet hänger en mobil av saxar och örter, längst in står en disk med kaffekanna och fat med kanelbullar och frukt. Vid ett av borden sitter Maria Ekman och klipper till byxtyg till dotterns docka Hilma. Maria Ekman är sjukskriven och besöker ofta och gärna Kärahär.

– Det är viktigt för mig att komma ut och träffa folk, och det här är ett väldigt bra ställe för det, säger hon.

Hon säger att när hon första gången hörde ordet kulturprojekt så blev hon lite avskräckt.

– Men man behöver inte vara konstnärlig här. Det finns inga krav, utan man kan komma hit och bara ta en kaffe och prata. Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra först, men sedan såg jag någon annan sy sängkläder åt en docksäng och då blev jag inspirerad. Det behöver inte bli perfekt, säger Maria Ekman.

På andra sidan bordet sitter Sawsan Alatrash och pillar med en modell, en hel trädgård med hus och fantasiträd i lysande färger och pärlor.

– Jag är klar med min SFI (Svenska för invandrare) nu och vill inte sitta hemma, så jag är här varenda dag. Här kan jag öva på min svenska, träffa andra och lära mig många saker, säger hon.

Sawsan Alatrash är damfrisör, men specialiserad på vissa moment på en salong, så hennes utbildning och erfarenhet är inte gångbar i Sverige.

– Jag tycker om människor, och vill gärna jobba med människor i framtiden. Kanske som tolk, funderar hon.

Sawsan Alatrash besöker Kärahär dagligen. Hon har precis klarat av sin SFI-kurs, Svenska för invandrare, och vill öva så mycket som möjligt. Foto: Simone Syversson.

Susan Nikandish tillverkar små figurer i glada färger. Hon berättar att hon bakar muffins till försäljning och att hon tänker att den som köper tio muffins ska få en av hennes figurer på köpet. Hon brukar komma hit 2–3 gånger i veckan.

– Jag gick förbi här utanför i höstas och såg att de höll på med något intressant härinne. Jag gick in och de var väldigt välkomnande mot mig.

Blandningen av olika slags människor och kulturer tilltalar henne.

– Här lär jag känna andra, vi pratar och lär om varandra. Jag har mitt hjärta i Sverige nu. Sverige är ett bra land att lära känna sig själv i, här finns frihet att vara sig själv, säger hon.

Det viktiga är att Kärahär fortsätter att vara en öppen mötesplats.

Naja Brakat. Foto: Simone Syversson.

För den dagliga verksamheten hos Kärahär står Naja Brakat, ordförande i IOGT-NTO Kvinnor tillsammans, och Linda Henriksson, projektledare.

– Många som kommer hit har inte riktigt vågat pröva på innan, men upptäcker att här kan man göra som man vill. Det viktiga är gemenskapen, säger Naja Brakat.

Hon berättar att det finns planer på att öppna en kafeteria och på försäljning av de saker som tillverkas:

– Men vi vill ha det lite informellt. Det viktigaste är att Kärahär fortsätter att vara en öppen mötesplats. Att sammanföra människor som
inte skulle träffas annars, och som gillar att vara kreativa, är själva grundidén, säger Linda Henriksson.

– Det är fint att se människor, som kanske pratar olika språk, lära känna varandra och försöka förstå varandra, och hur de får idéer av varandra, säger hon.

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/hos-karahar-finns-hjarterum/feed/ 0
Ellen Bergström: ”Mina alkoholproblem ifrågasätts”http://www.accentmagasin.se/nykterhet/ellenbergstrom/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/ellenbergstrom/#respond Fri, 12 Apr 2019 09:46:15 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1654662 Ellen Bergström berättade offentligt om nykterheten och sitt alkoholberoende. Sedan dess har många varit stöttande – men flera personer har också ifrågasatt att hon har problem.]]>

Ellen Bergström berättade offentligt om nykterheten och sitt alkoholberoende. Sedan dess har många varit stöttande – men flera personer har också ifrågasatt att hon har problem.

”Nykter i 1 år. NYKTER I 1 ÅR!? Aldrig hade jag trott att jag skulle skriva den meningen, men det är sant. Jag är så jävla glad och stolt för det”.

Så skrev skådespelerskan Ellen Bergström nyligen på Instagram – och offentliggjorde problemet hon burit på i flera år. Nu beskriver hon kampen mot alkoholen för Accent – och om vad som hänt sedan hon berättade om beroendet för omvärlden.

– Några har skrivit att de är glada för att jag vågade berätta. Andra har varit upprörda, de anser att jag inte har rätt att säga att jag har ett alkoholproblem om jag inte ligger på parkbänken varje dag eller hänger på låset till Systembolaget. Jag tror att personer som skriver så själva mår dåligt av alkoholen, men inte vill erkänna det, säger Ellen Bergström.

Hon menar att det är problematiskt att börja mäta vem som har det värst.

– Det kommer alltid finnas någon som har det bättre, alltid någon som har det värre. Om jag upplever att jag har ett problem med alkoholen har jag rätt att söka hjälp, säger Ellen Bergström.

Hennes problem började för flera år sedan. Alkoholen blev ett sätt att fly från jobbiga saker, som egentligen bara förvärrades av drickandet. Det blev en ond cirkel som gjorde att hon presterade sämre och att hon frekvent tänkte på alkohol.

– Jag kände att alkoholen styrde mig, snarare än tvärtom. Ofta fick jag jättemycket ångest, trots att inget särskilt hänt – det var den där kemiska ångesten som man kan få när alkoholen lämnar kroppen, säger hon.

Personer i hennes omgivning vittnade om att Ellen blev personlighetsförändrad när hon drack. Samtidigt ursäktade många hennes beteende, menade att hon var ung och överdrev sina problem – hon var ju bara ute och festade som alla andra.

Men Ellen Bergström säger att hon ofta var inställd på att ta två öl, sedan blev det ändå tio. Och därefter vinglade hon hem, spydde och vaknade med den där ångesten igen. Om och om igen försökte hon vara nykter, men klarade det inte längre än någon månad innan hon föll tillbaka i gamla spår.

Nu har det alltså gått mer än ett år sedan den senaste droppen alkohol.

– Den här gången kände jag ”nu räcker det”. Men det var läskigt att bestämma sig såklart, säger hon.

Ellen Bergström säger att hennes pojkväns stöd varit avgörande – han bestämde sig nämligen för att vara nykter i solidaritet.

– Annars tror jag inte att jag hade varit nykter idag, eftersom att jag testat många gånger förr och hade normaliserat drickandet. I början var det jobbigt att avstå. När man sätter förbud för sig själv, tänker man extra mycket på det förbjudna. Jag saknade ruset och kände att jag ville dricka, särskilt när jag var stressad eller mådde dåligt, säger Ellen Bergström.

Hon har testat att gå på AA-möten (Anonyma alkoholister) då och då, vilket också hjälpt. Men där fick hennes fördomar en rejäl törn.

– Jag hade en bild av att det bara skulle vara äldre personer där, att jag skulle vara yngst, och att alla skulle se helt nedgångna ut. Men så var det inte. Det var flera unga som såg ut som vem som helst, som mig. Det var verkligen en ögonöppnare att alkoholproblem inte syns på utsidan.

Idag har hon inget sug efter alkohol och hon hoppas att det förblir så.

– Jag tror att det är viktigt att inte tänka för långt framåt, då får man lite panik. Men jag känner mig ganska lugn, jag har festat klart. Till och med nu när jag säger det känns det läskigt, för det har varit mitt sätt att fly, och man vet aldrig vad som händer i framtiden. Men jag hoppas och tror att jag fortsätter vara nykter.

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/ellenbergstrom/feed/ 0
Varumärkesstrid mellan UNF och franskt champagneföretaghttp://www.accentmagasin.se/politik/varumarkesstrid-mellan-unf-och-franskt-champagneforetag/ http://www.accentmagasin.se/politik/varumarkesstrid-mellan-unf-och-franskt-champagneforetag/#respond Thu, 11 Apr 2019 10:00:46 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1654624 UNF förlorade varumärkesstrid mot en fransk champagnetillverkare – åtminstone delvis.  "Ett tecken på att alkoholindustrin ser oss som ett hot", säger Samuel Somo, generalsekreterare.]]>

UNF förlorade varumärkesstrid mot en fransk champagnetillverkare – åtminstone delvis.  "Ett tecken på att alkoholindustrin ser oss som ett hot", säger Samuel Somo, generalsekreterare.

Inför julen 2017 lanserade Ungdomens nykterhetsförbund, UNF, Popbox – en låda med alkoholfria och unika läskedrycker utvalda av en läsksommelier. I samma veva valde de att registrera varumärket i en rad olika varumärkesklasser. Även klasser för produkter med alkohol.

– Så att alkoholindustrin inte kunde sno konceptet, säger Samuel Somo.

Patent- och registreringsverket, PRV, godkände inledningsvis registreringen av Popbox i de olika klasserna. Men snart stötte UNF på problem: det franska champagneföretaget Pommery tyckte att varumärket liknade deras egen champagne Pop och anmälde UNF till patentverket.

UNF invände till PRV att deras produkt heter Popbox och inte särskrivet pop box som Pommery menade i sin anmälan. Ungdomsförbundet menade också att visuella, fonetiska och associationsmässiga intryck från produkterna inte påminner om varandra i någon större utsträckning. Men Patent- och registreringsverket dömde till fransmännens fördel, men enbart i Pommerys varumärkesklass.

– Men Pommery var ute efter fler varumärkesklasser som Patentverket inte valde att upphäva. Där förlorade Pommery.  Vi kan därför fortsätta med Popbox på samma sätt som vi har gjort tidigare. Så länge vi inte använder Popbox i den varumärkesklass som är upphävd, säger Samuel Somo.

Popbox registrerades även i varumärkesklassen”Drinkar med låg alkoholhalt; vin med läskedryck”, en kategori där även Pommerys Pop är registerad. Därför anser PRV att det fanns en risk att produkterna blandades ihop.

– Vi valde ju att skydda Popbox i varumärkesklasser som även innehåller alkohol, men det finns ingen risk att vi kommer att börja sälja alkohol. Pommerys insats var därför ganska meningslös enligt mig, säger Samuel Somo.

Han hävdar att Pommerys varumärkesstrid är ett tecken på att att alkoholindustrin ser ett ungdomsförbund som UNF, och deras frågor, som ett hot.

– Att ett champagneföretag i Frankrike bemödat sig med att anlita jurister från Sverige som ska driva en invändning mot vår varumärkesregistrering, det är ett gott betyg för oss. Sen är det tragiskt att ett stort företag väljer att gå på en ungdomsorganisation.

]]>
http://www.accentmagasin.se/politik/varumarkesstrid-mellan-unf-och-franskt-champagneforetag/feed/ 0
Ny strategi ska ta Miljonlotteriet framåthttp://www.accentmagasin.se/nykterhet/ny-strategi-ska-ta-miljonlotteriet-framat/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/ny-strategi-ska-ta-miljonlotteriet-framat/#respond Wed, 10 Apr 2019 09:52:10 +0000 Jens Wingren http://www.accentmagasin.se/?p=1654567 Den avreglerade spelmarknaden innebär nya utmaningar. Men Miljonlotteriet har en strategi för att vända förra årets sviktande försäljningssiffror.]]>

Den avreglerade spelmarknaden innebär nya utmaningar. Men Miljonlotteriet har en strategi för att vända förra årets sviktande försäljningssiffror.

Vi befinner oss i en ny situation och på en ny marknad. Det finns nu över 100 licenstagare på den svenska spelmarknaden och det är tryck i de här frågorna, säger Jonatan Hjort, vd på Miljonlotteriet.

Den ekonomiska situationen för IOGT-NTO är pressande. Miljonlotteriet som länge varit den främsta inkomstkällan för rörelsen gick under 2018 inte med lika stor vinst som tidigare år. Till följd av det har stora nedskärningar fått göras inom IOGT-NTO och fler kan väntas framöver.

– Vi har lagt upp en ny strategi och jobbar på nya sätt med vår försäljning, säger Jonatan Hjort.

 

Framförallt handlar det om att trycka ännu mer på budskapet om vart Miljonlotteriets pengar tar vägen, att man som kund också är med och bidrar till något gott.

– Den första delen i vår nya strategi är att öppna en dialog med nuvarande kunder om vårt ändamål. Så tror vi oss på ett bättre sätt kunna attrahera de kunder som vill vara hos oss länge, säger Jonatan Hjort.

– Som marknaden förändras så finns det hundra andra att spela hos om man enbart är ute efter att vinna.

 

Den andra delen i strategin handlar om få kunderna att söka upp Miljonlotteriet istället för tvärt om. Miljonlotteriets telefonförsäljning av lottprenumerationer har kritiserats och är just nu föremål för en stämning från Konsumentombudsmannen.

– Vi ska gå från push-försäljning till pull-försäljning. Kunderna ska bli intresserade av det vi gör istället för att vi ringer upp och försöker sälja prenumerationer, säger Jonatan Hjort.

Detta innebär framförallt nya satsningar på digital marknadsföring.

– Vi tänker alla former av digital annonsering, till exempel på sociala medier och andra sammanhang, säger Jonatan Hjort.

 

Den tredje och sista strategipunkten är att Jonatan Hjort vill fortsätta utveckla samarbetet mellan Miljonlotteriet och den övriga IOGT-NTO-rörelsen.

– Vi måste samverka kring kompetenser och resurser som vi har för att klara av det vi ska göra, samtidigt som vi förblir kostnadseffektiva.

 

Domen i rättstvisten mellan Miljonlotteriet och Konsumtionsombudsmannen beräknas falla vilken dag som helst. I värsta fall kan IOGT-NTO och Miljonlotteriet bli tvungna att betala en straffavgift på flera miljoner kronor, samt rättegångskostnader.

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/ny-strategi-ska-ta-miljonlotteriet-framat/feed/ 0
Promenadprat i Helsingborghttp://www.accentmagasin.se/nykterhet/promenadprat-i-helsingborg/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/promenadprat-i-helsingborg/#respond Fri, 05 Apr 2019 11:32:07 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1654468 På måndagar sätter de på sig promenadskorna och startar diskussioner i skogen. IOGT-NTO Skåne och Blekinge utforskar nya sätt att umgås på med sina ”walk-n-talks”. ]]>

På måndagar sätter de på sig promenadskorna och startar diskussioner i skogen. IOGT-NTO Skåne och Blekinge utforskar nya sätt att umgås på med sina ”walk-n-talks”.

Valendona Dobra, verksamhetsutvecklare på IOGT-NTO Region Syd, säger att idén kläcktes helt spontant.

– Vi pratar hela tiden om folkhälsa. Det här är ett sätt att kombinera socialt umgänge, friluftsliv, motion och frisk luft, samtidigt som vi använder oss av NBV-material. Vi hörde också att det fanns ett intresse för dessa typer av aktiviteter, säger hon.

 

Sedan ett par veckor tillbaka ses de varje måndag klockan fem för eftermiddagspromenader längs stigarna i Pålsjö skog i Helsingborg. Gruppen går en utstakad slinga som är fem kilometer lång, några hänger på i endast två kilometer – allt efter egen förmåga, tid och energi. Under promenaden använder de sig även av diskussionskort från Nykterhetsrörelsens, NBV, en kortlek som kallas för ”Idétid”.

– På korten står frågor, och utifrån dem diskuterar vi. Det handlar om allt från föreningsliv, till demokrati och nykterhet, säger Valendona Dobra.

– Men man måste inte alltid utgå från korten. Om det är något särskilt som en person vill dela med sig av går det bra; vare sig det handlar om vädret, något som hänt på hemmaplan eller ute i världen, eller om han eller hon vill lätta på hjärtat med personliga saker. Det beror helt på gruppen.

 

I steget: Valendona Dobra, Tobias Bengtsson, Sara Rehnstrand och Liselott Rehnstrand på pratpromenad. Foto: Valendona Dobra.

Valendona Dobra uppmanar andra distrikt att också testa walk-n-talks, eftersom det är en enkel verksamhet där minimal planering behövs.

– Du kan till och med hitta på diskussionsfrågorna själv. Man kan köra en walk-n-talk som studiecirkel, och kanske hinner man till och med genomföra aktiviteten på trettio minuter under lunchen på kurshelgen eller under utbildningsdagen.

Walk-n-talken är gratis och deltagarna uppmanas att ta med sig andra, både medlemmar och icke-medlemmar. Planen är att köra på oavsett väder på obestämd tid.

– Det är inga höga trösklar för att vara med. Kom som du är! Ett tips är dock att bära sköna skor.

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/promenadprat-i-helsingborg/feed/ 0
Yolanda Bohm: ”Nykterheten har räddat mig många gånger”http://www.accentmagasin.se/nykterhet/yolanda-bohm-nykterheten-har-raddat-mig-manga-ganger/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/yolanda-bohm-nykterheten-har-raddat-mig-manga-ganger/#respond Thu, 28 Mar 2019 11:22:39 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1654445 Redan på högstadiet gjorde Yolanda Bohm valet att vara nykter. Ett val som grundade sig i att hon inte ville fuska med sina känslor.]]>

Redan på högstadiet gjorde Yolanda Bohm valet att vara nykter. Ett val som grundade sig i att hon inte ville fuska med sina känslor.

”Hon är bra”, säger den unga tjejen i kafékassan och ser förtjust ut när hon förstår att jag väntar på spoken wordartisten, poeten och transaktivisten Yolanda Aurora Bohm. Kommer hon med i det populära tv-­programmet På spåret i par med poeten Bob Hansson får också en äldre publik lära känna henne.

– Vi provfilmade, det var Bob som frågade om jag ville testa. Men vi förlorade med 8–24. så jag tror inte det blir något, säger Yolanda Bohm när hon beställt och satt sig tillrätta.

För ett drygt halvår sedan sa hon upp sig från arbetet som konstlärare på en folkhögskola för att på heltid frilansa med att snacka från en scen. Som konferencier, föreläsare eller som spoken wordartist. Det är en scenkonstform som gränsar till teater. Yolanda Bohm läser egna texter och rappar – fast utan musik.

Hon har också gett ut sin första bok, Ikon, med poesi om allt från kolonialism till döden och kroppen. Och kärlek.

– Den har nästan fått för positivt bemötande, bara en dålig recension, konstaterar hon.

En del av dikterna handlar om hur det kan vara att leva som transperson. Men det finns igenkänning även för andra som ser sig som kvinnor och vet vad sexism och patriarkala strukturer kan innebära.

Yolanda Bohm vill skapa opinion runt transpersoners levnadsvillkor och rättigheter.

Yolanda Bohm. Foto: David Magnusson.

– Folk ska inte ha makt över min öppenhet. Men det handlar inte om att jag ska bli känd, det jag driver kommer från min community och behövs för att världen ska bli lite bättre. Jag mår tillräckligt bra för att stiga fram, då har jag också ett ansvar att göra det.

För den som avviker från normer runt kön och identitet finns en stor utsatthet.

– Mest våldsutsatta av alla grupper i samhället är icke-vita transkvinnor. Livslängden hos transpersoner i världen är låg på grund av mord, överfall, suicid och dåliga operationer.

Jag är uppvuxen med hip-hop, det finns paralleller mellan antik poesi och hip-hop. Som poeter har vi kontakt med en konstform som funnits i 5 000 år. Vi står på giganters axlar.

Många mår dåligt på grund av samhällets värderingar och den diskriminering de möter. Brist på stöd och hjälp, kanske både i det egna nätverket och inom vården bidrar till psykisk ohälsa. Bland unga transpersoner uppger en majoritet att de har haft självmordstankar.

Hur öppen Yolanda Bohm själv är bedömer hon utifrån sammanhanget, om det känns säkert eller inte.

– Jag gillar att dansa, men går jag ut måste jag ha en medvetenhet kring det som händer. Om någon raggar på mig kan det finnas olika skäl till det, en del kan innebära fara.

Att hon alltid är nykter är bra för säkerheten.

– Min nykterhet har räddat mig i många situationer.

Yolanda Bohm började aldrig dricka i högstadiet, trots att många runt omkring henne i Skogås, i Stockholms kranskommun Huddinge, gjorde det, och det fanns en hets runt alkohol. Ett av skälen att hon bestämde sig för att vara nykter var att hon mådde dåligt.

– Då såg jag det som en stolthet att reda ut mina känslor utan fusk. Samtidigt fanns en rädsla att jag skulle kunna fastna i alkohol. Jag är en beroendepersonlighet, när jag väl gillar någonting fastnar jag lätt. Jag spelade mycket tv-spel, jag åt mycket. Jag visste att jag flydde in i saker, i en slags eskapism.

I släkthistorian finns krigstrauman och erfarenhet av flykt från Chile.

– Dessutom ville jag inte riskera att göra min mamma ledsen genom att dricka. 

Det var ont om pengar under uppväxten, om Yolanda Bohm fick 100 kronor ville hon inte lägga dem på alkohol.

– Sedan fanns det en politisk övertygelse redan där och då, jag hade koll på reklam riktad mot barn och sådana saker. Men kanske just den anledningen är en efterhandskonstruktion, funderar hon.

När Yolanda Bohm pluggade till fritidsledare i en klass där många drack blev det ändå så att hon också gjorde det under en period.

– Redan i min gymnasieklass drack och missbrukade många. Då var jag nykter av vana, nu hade jag inget svar längre på varför jag inte drack. Efter ett halvår kom jag på att ”jag är ju nykterist för att det är bra för mig”.

Då slutade hon tvärt.

– Jag har alltid varit lite för mycket, aldrig behövt dricka för att bli modig, det är jag redan. Det handlar om adhd, impulsivitet och dumdristighet.

 

Jag blir arg när Pridefestivaler är sponsrade av alkoholföretag som uppmanar folk att festa bort sin sorg med alkohol.

 

”Bara tanter och transor bär pärlhalsband.” Så avslutas Yolanda Bohms dikt 5 år av pärlor.
Foto: David Magnusson.

Hon jobbade som fritidsledare i fem år i Skogås och Huddinge. Då ingår att prata med unga om alkohol och droger.

– Att bemöta ungdomar när man själv har rätt att dricka, och de kanske till och med sett dig full på stan, kan vara svårt. Jag fick en annan trovärdighet i deras ögon.

Nykterheten valde hon på högstadiet och vegan blev Yolanda Bohm i 20-års­åldern. Idag är båda valen lika självklara. Så bokreleasen för Ikon var förstås en nykter tillställning. Något som chockade uthyrarna av lokalen. Själva hyran var nämligen att garantera en viss försäljning i baren.

– ”Va? Alkoholfria alternativ. Vi har saft och öl”, sa de. Då var det tur att rapparen Petter har samma bokförlag som jag och dessutom tagit fram två egna fantastiska alkoholfria alternativ. Jag blev chockad, och glad, att han visste vem jag var och att han ville sponsra mig med alkoholfritt bubbel.

Att boksläppet skulle vara nyktert handlade om tillgänglighet säger Yolanda Bohm; Alkoholnormen utesluter människor av flera olika skäl, till exempel ålder och religion, och den skapar otrygghet och våld.

– Jag blir arg när Pridefestivaler är sponsrade av alkoholföretag som uppmanar folk att festa bort sin sorg med alkohol. Hbtq-personer har överlag högre missbruk och högre riskbruk. Det är idiotiskt att bidra till att öka konsumtionen i en grupp som redan lider. Om företagen verkligen vore intresserade av att stötta oss skulle de bara ge oss pengarna, säger hon.

Det som sker i hbtq-världen är i mycket en upprepning av det som sker i det omgivande samhället.

– Det finns en stor missbrukskultur bland transpersoner, partykultur bland bögar och hemmadrickande bland flator, säger Yolanda Bohm, som ibland funderar på vad alkohol och droger skulle kunna göra med hennes konstnärskap:

– Men jag tycker om smaken av alkohol, jag har aldrig blivit bakis, är eskapistiskt lagd och har en beroendepersonlighet. Allt det tillsammans säger mig att jag inte ska dricka.

 

Yolanda om trans och språk

• När vi pratar om omvärlden bestämmer vi också hur den ser ut. Därför är det helt enkelt en grundläggande anständighet att använda rätt pronomen som han, hon och/eller hen för den person det gäller.

• En transperson identifierar sig inte alls eller delvis inte, med det kön hen har fått sig tilldelat vid födseln. Könskorrigering och transition är bra termer att använda när någon sedan anpassar sin juridiska status och sin kropp.

• Det är lätt att fixeringen hos media på intima detaljer tar fokus från det som är viktigt att prata om. Som hur många transpersoner som övervägt att ta sitt liv, och hur många som faktiskt tar sitt liv, 33 procent.

• Könsidentitet och sexuell läggning är två olika saker. En transperson kan alltså vara homosexuell eller hetero.

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/yolanda-bohm-nykterheten-har-raddat-mig-manga-ganger/feed/ 0
Hundratals firade in våren i Växjöhttp://www.accentmagasin.se/nykterhet/hundratals-firade-varen-vaxjo/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/hundratals-firade-varen-vaxjo/#respond Tue, 26 Mar 2019 11:07:53 +0000 Jens Wingren http://www.accentmagasin.se/?p=1654441 IOGT-NTO-huset på Vattentorget fylldes av mat och musik i fredags när Sverigehazarernas förening och IOGT-NTO Dacke tillsammans firade in år 1398.]]>

IOGT-NTO-huset på Vattentorget fylldes av mat och musik i fredags när Sverigehazarernas förening och IOGT-NTO Dacke tillsammans firade in år 1398.

I stora salen soundcheckar Rauf Sarshos sin dambora, ett tvåsträngat instrument som liknar en luta, medan ett tåg flyger förbi utanför fönstren. Klockan är strax efter fem och ännu har inte många dykt upp till årets Nouruz-firande i IOGT-NTO-huset i Växjö.

– Ber man afghaner att komma klockan fem så kommer de minst en timme senare, säger Hussein Najafi som arrangerar nyårsfirandet.

Nouruz är en högtid med rötter långt tillbaka i historien. Ibland kallas det för persiskt nyår, men det är en högtid som firas av många folkslag från Kurdistan i väst till Pakistan i öst. Nyårsfirandet sammanfaller med vårdagjämningen.

– Nouruz är en persisk högtid kopplad till jordens fruktbarhet. Dagen efter Nouruz är dagen då bonden sår sina frön, säger Hussein Najafi.

 

Han är klädd i en silverblänkande kostym och far fram och tillbaka mellan de uppställda borden. I lokalens ena hörn står det traditionella Nouruz-bordet uppdukat med rosa duk och glasskålar.

– Skålarna innehåller olika saker som representerar något inför det nya året. De röda äpplena representerar till exempel en god skörd, säger Hussein Najafi.

Bland de andra sakerna på bordet finns vitlök, sumak, ättika, målade ägg, en spegel och en skål med tre guldfiskar i. Det är fiskarna som enligt traditionen ska visa när det nya året inträder genom att stanna upp för en kort stund. Men när det nya året inträder mer exakt bestäms främst av solens rörelser.

 

Nouruzfesten är ett samarbete mellan Sverigehazarernas förening och IOGT-NTO Dacke och Hussein Najafi är medlem i båda föreningarna. I höstas hade Dacke ungefär fem medlemmar som var hazarer. Men efter en gemensam resa till Stockholm för att demonstrera för hazarers rättigheter i november började nya medlemmar strömma till Dacke. Idag är uppskattningsvis ett trettiotal afghanska hazarer medlemmar i IOGT-NTO Dacke.

– Vi var uppe med flera föreningar och demonstrerade utanför amerikanska ambassaden, säger Lena Johansson, medlem i IOGT-NTO Visol, och visar upp bilder från demonstrationen.

Visol är ytterligare en av ett tiotal föreningar som är aktiva i IOGT-NTO-huset på Vattentorget i Växjö. Och då är inte de externa hyresgästerna inräknade. Verksamhetsutvecklaren Hugo Hermansson visar runt bland lokalerna som hyrs ut till lokala kyrkor, partier och till och med till universitetet. Anslagstavlorna utanför caféer på bottenvåningen är fulla med affischer för utställningar, berättarkvällar, konserter, spelkvällar och språkcaféer. Just språkcaféerna, som genomförs varannan vecka, har varit populära bland de medlemmar som känner att de behöver öva mer på svenska.

 

Klockan har passerat sex och hög musik strömmar ut i lokalen medan besökarna fortsätter droppa in i stadig takt. I ett hörn har ett gäng unga killar redan dragit igång kvällens dans. På scenen står konferencieren Ruyinn Froghi och hälsar besökarna välkomna på dari. Själv hade han inte hört talas om IOGT-NTO förrän vid ett planeringsmöte förra veckan.

– Nu funderar jag på att gå med i Dacke och vill gärna veta mer om deras aktiviteter, säger han.

Det här är andra gången som Nouruz firas i IOGT-NTO-huset. Men det här är första gången som en IOGT-NTO-förening står som medarrangör.

– Vi i Sverigehazarerna upptäckte IOGT-NTO någon gång 2017 och året efter firade vi nationaldagen tillsammans, säger Hussein Najafi.

Samarbetet mellan organisationerna spelar en viktig roll för integrationen i Växjö.

– Genom att arbeta med IOGT-NTO kan vi lära oss av varandra om traditioner, vad vi äter för mat på olika högtider. Det är viktigt för de som är nyanlända, säger Hussein Najafi.

De flesta afghaner som kommer till Sverige tillhör folkgruppen hazarer. Hazarerna är en minoritet som legat i konflikt med majoritetsbefolknigen, pashtuner, under hundratals år. Hazarerna är shiiter och har inte behandlats väl av afghanistans sunni-talibaner.

– Vi blir systematiskt diskriminerade av makten och inom utbildningssystemet, säger Hassan Najafi.

 

När Rauf Sarshos kliver upp på scenen med sin dambora är klockan halv åtta och salen börjar bli full. Fler bord och stolar får hastigt bäras in samtidigt som unga män bär in grytor och ugnsformar till köket. Lena Johansson påpekar att det bara får vistas 200 personer i lokalen. Den gränsen har, om inte passerats, så åtminstone tangerats.

– Vi har fått be folk vända i dörren eller vänta utanför, säger Setare Hoseini som är sekreterare i Sverigehazarernas förening.

Musiken och stämningen skruvas ner en aning medan maten serveras för att sedan dra igång igen med ökad intensitet. Arrangörerna försöker omorganisera stolar och bord för att göra plats för det dansgolv som uppstått framför scenen. Men något tolvslag, i traditionell svensk mening, blir det inte ikväll. Tekniskt sett stannade guldfiskarna för år 1398:s inträde redan i torsdags.

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/hundratals-firade-varen-vaxjo/feed/ 0
Norrlandsdistrikten välkomnar FS-besluthttp://www.accentmagasin.se/nykterhet/norrlandsdistrikten-valkomnar-fs-beslut/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/norrlandsdistrikten-valkomnar-fs-beslut/#respond Fri, 22 Mar 2019 05:38:34 +0000 Eva Ekeroth http://www.accentmagasin.se/?p=1654385 Efter protester drog förbundsstyrelsen tillbaka sitt förslag om att göra hela Norrland till ett distrikt. Så när som på Hallands placering är nu förslaget detsamma som det i utredningen.]]>

Efter protester drog förbundsstyrelsen tillbaka sitt förslag om att göra hela Norrland till ett distrikt. Så när som på Hallands placering är nu förslaget detsamma som det i utredningen.

– Det var det här vi önskade och utgick från att det skulle bli efter Erik Wagners remissrunda. Det blir mer hanterbart och känns mer praktiskt genomförbart med två distrikt i Norrland, säger Annika Nilsson, vice ordförande för Jämtlands distriktsstyrelse.

IOGT-NTO:s kongress i Karlstad 2017 satte som mål att skapa färre och starkare distrikt. Uppdraget att utreda hur många distrikt och vilken sammansättning de skulle ha gick till Erik Wagner. Hans förslag, som lämnades i juni förra året, innebar att landet skulle delas in i åtta distrikt, varav Norrlands fyra distrikt slogs ihop till två.

 

I november förra året kom förbundsstyrelsens förslag som endast innehöll sju distrikt. Skillnaderna jämfört med Erik Wagners förslag var att Norrland skulle bli ett distrikt samt att Halland skulle tillhöra Syd (Skåne och Blekinge) istället för Väst (Göteborg och Bohus, Älvsborg, Skaraborg). I onsdags kunde dock Accent rapportera om att förbundsstyrelsen nu beslutat att ändra sitt förslag till distriktsindelning.

Annika Nilsson ser fram emot att återuppta diskussionerna med Västernorrland.

– Vi hade ju börjat jobba med Västernorrland, men när förbundsstyrelsens förslag kom upp fick vi lägga det arbetet åt sidan och fokusera på det nya förslaget. Nu känns det skönt att kunna gå vidare i den påbörjade processen, säger hon.

 

Börje Tjärnström, ordförande i Västernorrland, är också nöjd.

– Det är glädjande att de lyssnar på oss i verksamheten. Vi är positiva till en organisationsförändring, men tycker att vi som jobbar i distrikten ska få ta ansvar för hur det ska gå till, säger han.

Han tror inte att det är någon stor fråga för medlemmarna, men anser att ett för stort distrikt är en fara för demokratin.

– Jag tror inte det är jätteviktigt för de enskilda medlemmarna hur vi drar de geografiska gränserna, men för alla som är aktiva i distriktet har det ju stor betydelse. Då blir det en demokratifråga. Även om den moderna tekniken gått framåt så blir det en annan nivå på diskussionerna runt ett bord med fika. På distansmöten är det färre som kommer till tals och fler som sitter tysta, säger Börje Tjärnström.

 

Även Maria Gripenhoftner, ordförande i Västerbotten, är nöjd och tacksam över att förbundsstyrelsen varit lyhörda för de norrländska argumenten.

– Det känns stort att vi lyckades ändra det här. Jag är glad att det inte gått prestige i förslagen. Det visar på mod och lyhördhet från förbundsstyrelsen. Det ska de ha en eloge för. Sedan finns det en del att ta tag i nu. Våra diskussioner med Norrbotten har ju stannat av, säger hon.

Västerbotten har inte lyckats få några kandidater till distriktsstyrelsen.

– Det var oklart vilket uppdraget var, om vi skulle jobba mot ett eller två distrikt, eller omfattningen på uppdraget. Det senaste året har varit så tufft att ingen var beredd att fortsätta arbetet. Nu är ju förutsättningarna andra så vi får se hur det löser sig på distriktsårsmötet. Men några har redan tackat ja till andra uppdrag, så det är inte säkert att de finns tillgängliga när vi ska välja ny styrelse.

Hon är optimistisk vad gäller engagemanget.

– Det var väldigt stort intresse för att bli utsedd till ombud på kongressen. Engagemanget finns under rätt omständigheter. Jag är övertygad om att vi alla kommer att fortsätta vara engagerade på något sätt, även om det kanske inte är i en styrelse.

 

Peter Bergström, ordförande i Norrbotten, delar de övrigas åsikter.

– Det är glädjande att förbundsstyrelsen tog sitt förnuft till fånga. Det blir ju svårt att genomföra en förändring som ingen av oss som är verksamma här är intresserade av. Vi måste ju vilja göra jobbet, säger han.

Om det är viktigt att alla distrikt har lika många medlemmar så förstår han att man vill se Norrland som ett distrikt. Men han tycker också att det är orättvist att jämföra Norrland med andra delar av landet.

– Vi har faktiskt inte haft någon utvecklingskonsulent här de senaste tre åren, och i Västernorrland har de inte ens en distriktskonsulent. Under de förutsättningarna är det orättvist att jämföra oss. Och även om vi inte är så många till antalet så har vi en rätt stor procentuell andel av befolkningen som medlemmar.

Han tycker ändå att det kommit något gott ur processen.

– Norrlandsdistrikten har svetsats samman. Även om vi tappat värdefull tid genom att vi fått ägna flera månader åt det här senaste förslaget så har vi ju fått igång en ordentlig dialog som jag tror att vi kommer att ha nytta av i det svåra arbete vi har framför oss.

 

Från Halland, som placerats i Syd i det ena och Väst i det andra förslaget, har det inte hörts just någonting alls. Förklaringen är att meningarna där går isär.

– Vi har ingen enhetlig åsikt i frågan. De som bor i norra delen vill tillhöra Väst och de som bor i södra delarna tycker att Syd är det naturliga att höra till, förklarar distriktets ordförande Totte Ljunggren.

Sedan beror det också på vilket område man är engagerad inom.

– Vi har ju Kuggavik tillsammans med Väst och i NBV hör vi till Syd. Brukar man samarbeta med Väst tycker man förstås att det är dit vi borde höra.

För Totte Ljunggrens egen del spelar det ingen större roll, men han tror dock mest på Syd.

– Jag tycker att det varit alldeles för mycket diskussioner om hur distrikten ska se ut, och för lite diskussion om vilken verksamhet vi ska bedriva. Men ska distrikten vara ungefär jämnstora, så är det ju naturligt att vi hör till Syd. Det blir ju ett väldigt litet distrikt annars.

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/norrlandsdistrikten-valkomnar-fs-beslut/feed/ 0
Junis breddar rekryteringenhttp://www.accentmagasin.se/nykterhet/junis-breddar-rekryteringen/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/junis-breddar-rekryteringen/#respond Thu, 21 Mar 2019 11:04:24 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1654263 Junis vill dubblera sitt medlemsantal till år 2021. Utvecklingen har stått still länge, men nya rekryteringsmetoder kommer att ge resultat, säger förbundsordförande Mona Örjes.]]>

Junis vill dubblera sitt medlemsantal till år 2021. Utvecklingen har stått still länge, men nya rekryteringsmetoder kommer att ge resultat, säger förbundsordförande Mona Örjes.

IOGT-NTO-rörelsen minskar i antalet medlemmar, samtidigt verkade IOGT-NTO:s juniorförbund, Junis, gå emot den trenden sommaren 2018. Då kunde man rapportera 13 000 medlemmar i verksamheten, vilket innebar en ökning – så ser det inte ut längre.

– Det beror på hur man räknar. Vi gör bedömningen att vi står still på antal medlemmar, men i nuläget har antalet bekräftade medlemmar minskat, säger Mona Örjes.

 

Så hur går det ihop? Just nu har Junis cirka 10 000 bekräftade medlemmar, vilket innebär att de har betalat in medlemsavgiften och skrivit under att de är medlemmar.

– Men vi vet att vi har en del ledare som brukar skicka in bekräftelserna och som inte har gjort det. Så det är troligt att vi har fler barn i verksamheten just nu, än som är bekräftade medlemmar. Därför uppskattar vi att det är drygt 12 000 medlemmar egentligen, säger Mona Örjes.

Siffran kan jämföras med år 2017, då man också hade nära 12 000 medlemmar och därför står medlemsutvecklingen still. Men Mona Örjes tror och hoppas att den siffran ska fördubblas fram till år 2021.

– Vi håller på med stora förändringar och sade för två år sedan att vi inom en femårsperiod ville göra positiv skillnad för dubbelt så många barn, säger hon.

 

Junis, som riktar sig till barn upp till 15 år, har också satt upp som mål att öka antalet öppna aktiviteter för allmänheten. Men för att kunna ta emot fler barn, tror Mona Örjes att de framförallt måste öka takten i ledarrekryteringen, vilket de gör på olika vis:

– Ett sätt är att jobba bättre med äldre junisar. Efter 15-årsåldern går de över till att bli ledare. Vi vill bli bättre på att göra den övergången successivt och stegvis ge äldre barn mer ansvar, så att de stannar kvar, säger hon.

 

Junis har också börjat vända sig till folkhögskolor och utbildningar för bland annat lärare och socionomer – yrken där studenter redan har ett intresse av att jobba med barn. Enligt Mona Örjes upplever många studenter att de får för lite information om exempelvis barn i familjer med missbruk. Där menar hon att Junis kan föreläsa och samtidigt rekrytera inom den målgruppen.

– Vi har precis haft en första sådan träff på en folkhögskola med blivande fritidsledare. Det var superkul! De senaste åren har vi försökt rekrytera ungdomar i gymnasiesålder, och många har varit fantastiska, men de stannar inte kvar så länge hos oss, säger hon.

Omställningen i hur Junis rekryterar har tagit tid, men nu hoppas Mona Öres att de snart ska få utdelning för sin satsning.

– Det har inte gått åt rätt håll ännu, nu gör vi saker som vi borde ha gjort långt tidigare. I slutet av det här året är jag övertygad om att det har gett resultat.

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/junis-breddar-rekryteringen/feed/ 0
Nya bud i Expedition 50 – FS föreslår två norrlandsdistrikthttp://www.accentmagasin.se/politik/nya-bud-expedition-50-fs-foreslar-tva-norrlandsdistrikt/ http://www.accentmagasin.se/politik/nya-bud-expedition-50-fs-foreslar-tva-norrlandsdistrikt/#respond Wed, 20 Mar 2019 06:01:48 +0000 Ulrica Ambjörn http://www.accentmagasin.se/?p=1654345 Den heta debatten om sammanslagning av IOGT-NTO:s norrlandsdistrikt har lett till att förbundsstyrelsen ändrat sitt förslag. De föreslår nu att de fyra norrlandsdistrikten blir två, och inte ett enda.]]>

Den heta debatten om sammanslagning av IOGT-NTO:s norrlandsdistrikt har lett till att förbundsstyrelsen ändrat sitt förslag. De föreslår nu att de fyra norrlandsdistrikten blir två, och inte ett enda.

Beslutet togs vid förbundsstyrelsens, FS, sammanträde i helgen och innebär att det förslag som presenteras för kongressen i juni går i linje med utredaren Erik Wagners förslag: IOGT-NTO:s nuvarande 23 distrikt blir 8, vilket innebär att Norr- och Västerbotten bildar ett distrikt och Jämtland och Västernorrland bildar ett.

I ett mejl från förbundsordförande Johnny Mostacero och vice ordförande Andrine Winther, betonar de att FS fortfarande står fast vid att det bästa för IOGT-NTO som helhet är att bilda ett distrikt av de fyra nordligaste:

”Expedition 50 och vår fortsatta resa tillsammans är dock ett arbete som kräver dialog, att vi har en förmåga att lyssna på varandra och ha tillit till att det vi gör är det bästa för helheten. Vi har under hösten och fram till förbundsstyrelsens möte den gångna helgen samtalat, lyssnat in och vänt och vridit på perspektiv och förutsättningar.”

 

I november beslutade FS att lägga fram ett förslag till kongressen om sju distrikt. Sedan dess har de distrikt som föreslås gå samman träffats och diskuterat hur sammanslagningen ska gå till. Kritik har vid flera tillfällen, som Accent tidigare rapporterat, förts fram, inte minst från de nordligaste distrikten. Träffar och samtal har också förts mellan förbundets två ordförande och representanter från de fyra nordligaste distrikten.

Resultatet av processen är alltså att FS beslutat att ändra sitt förslag: ”Utifrån dessa samtal så har förbundsstyrelsen beslutat sig för att lägga fram ett förslag om åtta distrikt. Med undantag av att Norrbotten och Västerbotten föreslås bli ett distrikt och att Jämtland och Västernorrland föreslås bilda ett så är allt annat lika med förbundsstyrelsens tidigare förslag från november.”

 

I mejlet konstateras att om IOGT-NTO ska bli en stark och blomstrande organisation behövs mer tillit och förtroende inom organisationen: ”En viktig del i att bygga tillit är att lyssna och mötas. Inte minst viktigt när åsikter står långt ifrån varandra. Det är det förbundsstyrelsen gjort när vi nu efter samtal och inlyssning ändrar det förslag på distriktsindelning som vi kommer lägga fram till kongressen.

FS hänvisar till sin målbild, att skapa jämnstarka distrikt: ”Vår övertygelse är som sagts tidigare att de fyra nordligaste distrikten blir starkare som ett gemensamt. Om detta stämmer eller inte låter vi den kommande kongressperioden utgöra svaret på, och tillsammans får vi utvärdera resultatet av hela sammanslagningen till kongressen i Jönköping 2021.”

]]>
http://www.accentmagasin.se/politik/nya-bud-expedition-50-fs-foreslar-tva-norrlandsdistrikt/feed/ 0
Alkoholfri öl slår lättölhttp://www.accentmagasin.se/nykterhet/alkoholfri-ol-slar-lattol/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/alkoholfri-ol-slar-lattol/#respond Mon, 18 Mar 2019 06:11:18 +0000 Ulrica Ambjörn http://www.accentmagasin.se/?p=1654239 2018 sålde alkoholfri öl mest av alla dryckeskategorier i Sverige, och blev också året då alkoholfri öl sålde mer än lättöl.]]>

2018 sålde alkoholfri öl mest av alla dryckeskategorier i Sverige, och blev också året då alkoholfri öl sålde mer än lättöl.

Detta enligt bryggeribranschens försäljningsstatistik. Alkoholfri öl ökade med 41 procent medan lättöl minskade med 6 procent. Sveriges bryggerier menar att ökningen av alkoholfri öl är en långsiktig trend och pekar på att försäljningen den senaste femårsperioden nästan femdubblats.

 

– Vi ser en omställning i attityder till alkohol. Det finns nu ett brett utbud av alkoholfri öl med hög kvalitet och bra smak, vilket gör det både lätt och gott att välja alkoholfritt.  Satsningen på det alkoholfria utbudet kommer bara att fortsätta öka, säger Anna-Karin Fondberg, VD för Sveriges bryggerier, i ett pressmeddelande.

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/alkoholfri-ol-slar-lattol/feed/ 0
”Vi vill sprida hopp, skratt och glädje till utsatta barn”http://www.accentmagasin.se/nykterhet/vill-sprida-hopp-skratt-och-gladje-till-utsatta-barn/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/vill-sprida-hopp-skratt-och-gladje-till-utsatta-barn/#respond Fri, 15 Mar 2019 11:56:39 +0000 Jens Wingren http://www.accentmagasin.se/?p=1654159 IOGT-NTO-medlemmen Ann Hageus har länge jobbat med ideellt arbete. Men när hon hittade Clowner utan gränser fick hon äntligen kombinera sitt ideella engagemang med sin passion för cirkus.]]>

IOGT-NTO-medlemmen Ann Hageus har länge jobbat med ideellt arbete. Men när hon hittade Clowner utan gränser fick hon äntligen kombinera sitt ideella engagemang med sin passion för cirkus.

Hon är nyss hemkommen från Rwanda men har redan siktet satt på Bangladesh om några veckor. Det blir Ann Hageus sjätte resa med Clowner utan gränser.

– Jag var där förra året också, och så har vi varit i Rumänien och träffat romska barn också, säger hon.

Ivern går inte att missta i Ann Hageus röst när hon berättar om Clowner utan gränser. Organisationen har funnits i över 20 år och jobbar främst med barn i flyktingläger runt om i världen. Men man har också projekt i Indiens red-light-distrikt där barn lever med sina prostituerade mödrar, barn som råkat ut för naturkatastrofer eller som växer upp i fängelser tillsammans med sina föräldrar.

– Vi utbildar barn och hjälparbetare på plats i akrobatik, jonglering, teater, allt som man kan göra med kroppen egentligen.

 

Rwanda är ett relativt litet land med flera flyktingläger fulla av människor från Burundi och Kongo Kinshasa. Många av lägren har stått på samma plats i över 20 år och står ut i det annars kulliga och gröna landskapet. Lägren kan rymma upp till 60 000 invånare och runt 40 procent av flyktingarna är barn.

Clowner utan gränser har en artistpool av 300 personer som är redo att resa ut i världen för organisationens räkning. Under besöket i Rwanda var de två svenska clowner och en turnéledare som åkte runt tillsammans med fem lokala akrobater.

– När vi kom i lägren fick de här akrobaterna nästan agera livvakter. Alla är så nyfikna och vissa har kanske inte sett en vit person tidigare, säger Ann Hageus.

De svåra humanitära situationerna som arbetet konfronterar henne med har inte verkat avskräckande.

– Nog kan det vara hemskt i ett flyktingläger men det hemska är ju ofta det vi får se på tv här hemma. När vi är där nere möter vi inte barnen som offer. Det är precis som när sjukhusclowner jobbar – de möter inte ett sjukt barn utan det friska i barnet.

I ett av lägren lyckades de arrangera en workshop med enbart flickor. De tackade nej till en manlig tolk och använde sig istället av kroppsspråk.

Foto: Clowner utan gränser.

Ann Hageus intresse för cirkus sträcker sig tillbaka till när hon gick en cirkusskola i Paris efter gymnasiet. Men i slutändan blev hon kiropraktor och det var först för tio år sedan som hon hittade tillbaka till cirkusen.

– Jag hade jobbat en del ideellt bland annat med ECPAT och andra utvecklingsfrågor. Så Clowner utan gränser var en perfekt kombination för mig, säger hon.

Sedan förra våren är hon även medlem i IOGT-NTO.

– Det skedde av en tillfällighet i Leksand förra våren när jag var där och jobbade. Utanför mataffären stod det två representanter från den lokala föreningen som lyckades få mig och min vän att bli medlemmar.

 

Sen hon blev medlem har hon börjat fundera allt mer på normerna kring alkohol som vi omges av.

– Nu ser jag på ett annat sätt när mina vänner dricker av ovana även fast det inte hade behövts. Över jul och nyår brukar det ju alltid bli lite extra alkohol och det har varit skönt att hoppa över det.

Men än så länge har engagemanget i IOGT-NTO inte sugit in henne i ideellt arbete på en lokal nivå.

– Nej, jag har varit inne och tittat på hemsidan men inte hunnit än så länge. Mitt engagemang i Clowner utan gränser tar upp det mesta av min tid.

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/vill-sprida-hopp-skratt-och-gladje-till-utsatta-barn/feed/ 0
5 av 10 i IOGT-NTO är aktivahttp://www.accentmagasin.se/politik/5-av-10-iogt-nto-ar-aktiva/ http://www.accentmagasin.se/politik/5-av-10-iogt-nto-ar-aktiva/#respond Thu, 14 Mar 2019 11:36:49 +0000 Ulrica Ambjörn http://www.accentmagasin.se/?p=1654231 Alkoholpolitiskt arbete, motverka alkoholnormen samt narkotikapolitiskt arbete. Det är de områden som medlemmarna i IOGT-NTO tycker att organisationen ska prioritera.]]>

Alkoholpolitiskt arbete, motverka alkoholnormen samt narkotikapolitiskt arbete. Det är de områden som medlemmarna i IOGT-NTO i gemen tycker att organisationen ska prioritera.

Därefter kommer social verksamhet, nyktra fester och att modernisera IOGT-NTO tätt efter varandra. Betydligt längre ned på medlemmarnas önskelista kommer områdena medlemsvärvning, internationellt arbete samt att utveckla insamlingsarbetet. Det visar en medlemsundersökning genomförd av Kantor Sifo.

Också de som definieras som ”mycket aktiva” medlemmar (hit räknas medlemmar med styrelse/förtroendeuppdrag, och/eller är anställda av IOGT-NTO) sätter alkoholpolitiskt arbete och att motverka alkoholnormen främst. Men för dem kommer sedan nyktra fester, modernisera IOGT-NTO, social verksamhet och medlemsvärvning snäppet före narkotikapolitiskt arbete.

 

Varannan medlem gör något mer än att ”bara” vara medlem, exempelvis har ett förtroendeuppdrag, gör punktinsatser, är ledare för barn- eller ungdomsverksamhet, skänker pengar, deltar regelbundet i verksamhet i sin förening, eller deltar i samtal och debatter på nätet. Det ideella arbetet i IOGT-NTO utgör 75 procent av de timmar som läggs ned av ideella och anställda totalt. Det ideella arbetet som utförs i organisationen motsvarar 322 heltidstjänster.

 

Undersökningen visar tydligt att det huvudsakliga skälet för att vara medlem är ideologiskt, ändamålet och ställningstagandet för nykterhet är viktigast. Nio av tio medlemmar uppger också att deras inställning till IOGT-NTO är ganska eller mycket positiv. Dock har sju procent upplevt sig illa eller otrevligt bemötta i organisationen under det senaste året. Med illa bemött menas exempelvis kommentarer om utseende, härkomst och/eller ålder. Med otrevligt bemött menas till exempel hur ett nytt förslag eller idé mottagits, samt samtalsklimatet. I gruppen mycket aktiva är motsvarande siffra 18 procent.

Om undersökningen: Totalt intervjuades 897 medlemmar i IOGT-NTO under perioden 22 oktober – 26 november 2018. Undersökningen genomfördes av Kantor Sifo på uppdrag av IOGT-NTO.

]]>
http://www.accentmagasin.se/politik/5-av-10-iogt-nto-ar-aktiva/feed/ 0
NSF har tappat var tredje medlem: Satsar på rekryteringhttp://www.accentmagasin.se/nykterhet/nsf2018/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/nsf2018/#respond Mon, 11 Mar 2019 11:52:09 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1654179 Nykterhetsrörelsens scoutförbund, NSF, har tappat 35 procent av sina medlemmar det senaste decenniet. Därför är rekrytering nu en av NSF:s viktigaste frågor, enligt ordförande Karin Wester. ]]>

Nykterhetsrörelsens scoutförbund, NSF, har tappat 35 procent av sina medlemmar det senaste decenniet. Därför är rekrytering nu en av NSF:s viktigaste frågor, enligt ordförande Karin Wester. 

– Tyvärr har vi haft en medlemsminskning de senaste åren. Exakt vad det beror på är svårt att säga. Men i ett par år har vi fokuserat på att bygga upp verksamheten och inte satsat lika mycket på rekrytering. Det märks av, säger Karin Wester, NSF:s ordförande.

När medlemssiffrorna summeras för 2018 landar siffran på 4 107 medlemmar i scoutförbundet, en minskning med 360 personer jämfört med året innan.

– Det är ett stort tapp för oss som organisation. Även om det är en tråkig nyhet så finns det trots allt enskilda kårer där utvecklingen är positiv och antalet medlemmar ökar, säger Karin Wester.

En del av medlemstappet mellan 2017 och 2018 menar hon beror på bytet till nytt medlemsregister, som är uppbyggt så att man måste flytta över alla medlemmar år för år. Registret är därför mer aktuellt och inaktiva medlemmar släpar inte kvar i statistiken som de gjorde tidigare.

 

Vi måste lista ut hur vi hakar på friluftstrenden som råder i samhället just nu. Det har vi hittills inte lyckats med.

 

Tio år tillbaka i tiden hade NSF 6 390 medlemmar, vilket innebär att 35 procent har fallit bort sedan 2009. Samtidigt har antalet medlemmar totalt i riksorganisationen Scouterna ökat de senaste åren. Men det är en utveckling som NSF inte har tagit rygg på.

Karin Wester. Foto: Caroline Spångberg.

– Vi måste lista ut hur vi hakar på friluftstrenden som råder i samhället just nu. Det har vi hittills inte lyckats med, säger Karin Wester.

För att förändra den nedåtgående medlemsspiralen tror Karin Wester att rekryteringen måste uppmärksammas i större skala i hela förbundet.

– Ända ner i våra kårer. Vi måste bli bättre på att hjälpas åt att sprida vad som är så bra med NSF och sprida vår särskilda nisch. Vi måste också bli bättre på att fortsätta engagera scouterna så att de stannar kvar längre upp i åldrarna.

Hon vill också att de ska hitta balansen mellan scouterna och IOGT-NTO-rörelsen, för att på så sätt lista ut hur de bäst profilerar sig.

– Det tror jag är en av nycklarna till att lyckas. Vi har två ben att stå på och måste ta det bästa från båda världar och göra till vårt.

 

Ledarrekrytering är särskilt viktig för att framtidens medlemskurva ska peka uppåt. Enligt Karin Wester måste de hitta nya sätt för att fler vuxna som kan tänka sig att engagera sig ideellt som scoutledare.

– Det råder ledarbrist i vissa kårer. När vi genomförde kårenkäter förra året var det många som uttryckte att de behöver fler ledare för att klara av att ens utöka verksamheten.

Ekonomin och rörelsens inkomstkällor är en annan viktig fråga i förbundet, vilket garanterat dyker upp på NSF:s förbundsmöte i Älmhult 11-13:e oktober. Det är ett bra tag kvar, men redan nu har styrelsen påbörjat sin process med att ta fram arbetsplan och olika förslag.

– Framåt slutet av sommaren ser vi tydligare vad för frågor som vuxit fram till förbundsmötet. Men vi kommer bland annat att prata om vårt förbundsläger som äger rum år 2020, då vi uppmärksammar 50-årsjubileumet av sammanslagningen mellan IOGT och NTO, då NSF bildades, säger Karin Wester.

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/nsf2018/feed/ 0
Succè för kulturluncher i Hallingeberghttp://www.accentmagasin.se/nykterhet/succe-kulturluncher-hallingeberg/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/succe-kulturluncher-hallingeberg/#respond Fri, 08 Mar 2019 14:37:57 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1653986 Luncher med en dos kultur gör succé i Hallingeberg utanför Västervik. "Det brukar vara ett så härligt sorl att det knappt går att få tyst på alla", säger föreningens sekreterare Gerd Brodin.]]>

Luncher med en dos kultur gör succé i Hallingeberg utanför Västervik. "Det brukar vara ett så härligt sorl att det knappt går att få tyst på alla", säger föreningens sekreterare Gerd Brodin.

Hallå Gerd Brodin, sekreterare IOGT-NTO-föreningen i Hallingeberg.

Vad händer hos er?

– Vi har ett populärt samverkansprojekt som har hållit på i tre års tid, vilket vi kallar för ”KulTur”. Det innebär att vi ses en tisdag i månaden och äter lunch ihop, och efter maten är det alltid en gästföreläsare eller musik. Vi har exempelvis haft den välkända naturfotografen Stefan Oscarsson som visade bilder från Svalbard här. Det var så vackert! Och Stina Gunnarsson som föreläser om bland annat kläder sydda av cellulosa, alltså trä, vilket inte är så vanligt.

Hur väljer ni teman?

– Det ska helt enkelt vara något intressant och socialt. Vi har haft författare, konstnärer och silversmeder och det är uppskattade föreläsningar varje gång. Senast var vi hela 62 personer som närvarade och folk åker fyra mil, ända från Västervik för att vara med. Vi väljer ut vilka sorters arrangemang och föreläsningar i samarbete med Lions, hembygdsföreningen och folkhögskolan i Gamleby.

Är de här luncherna viktiga?

– Jätteviktiga, för många behöver bara komma ut och ses. Vi har långa avstånd här på landsbygden, så det här blir en träffpunkt för människor som inte träffar varandra dagligen. Många är pensionärer som är mer eller mindre ensamma. Det brukar vara gemytlig stämning på luncherna och ett så härligt sorl att det knappt går att få tyst på alla!

Vad gör ni annars?

– KulTur-luncherna fortsätter även i höst. Men det blir också vår sedvanliga sommardans i mitten på juli. Vi har en fin gammal dansbana på IOGT-NTO-lokalens tomt, en gammal genuin från början av 1900-talet. Då brukar det bli massa trevlig motionsdans och fika.

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/succe-kulturluncher-hallingeberg/feed/ 0
Dåligt bemötande ställs på sin spetshttp://www.accentmagasin.se/politik/daligt-bemotande-stalls-pa-sin-spets/ http://www.accentmagasin.se/politik/daligt-bemotande-stalls-pa-sin-spets/#respond Thu, 07 Mar 2019 11:22:28 +0000 Ulrica Ambjörn http://www.accentmagasin.se/?p=1654165 Nära var femte medlem som är ”mycket aktiv” har det senaste året känt sig otrevligt eller illa bemött i IOGT-NTO. För Lina Bobergs del innebär det att hon överväger att lämna sitt uppdrag i förbundsstyrelsen.]]>

Nära var femte medlem som är ”mycket aktiv” har det senaste året känt sig otrevligt eller illa bemött i IOGT-NTO. För Lina Bobergs del innebär det att hon överväger att lämna sitt uppdrag i förbundsstyrelsen.

 Valberedningen som nu arbetar för att presentera ett förslag till förbundsstyrelse till kongressen i juni har svårt att få ihop kandidater. Åsa Hagelstedt, som sitter i valberedningen för förbundsstyrelsen för tredje kongressen i rad, upplever att det är betydligt trögare än tidigare år, och att arbetsklimatet spelar in.

– Jag har inte varit med om det här tidigare och jag är verkligen bekymrad, säger hon och fortsätter:

– Det finns förstås många olika skäl till att man inte vill kandidera. Flera i den sittande styrelsen kliver av, medan andra funderar. Av de 25 som nominerats efter att vi efterfrågat namn i rörelsens facebookgrupp är det – efter att vi talat med hälften – en person som är intresserad av att kandidera, säger hon.

IOGT-NTO:s senaste medlemsundersökning* visar att 18 procent av de medlemmar som definieras som ”mycket aktiva” (hit räknas de som utövar styrelse/förtroendearbete och/eller anställda i IOGT-NTO, cirka 20 procent av medlemskåren) det senaste året upplevt sig otrevligt eller illa bemötta internt i organisationen. Med illa bemött menas exempelvis kommentarer om utseende, härkomst och/eller ålder. Med otrevligt bemött menas till exempel hur ett nytt förslag eller idé mottagits, samt samtalsklimatet. Bland hela gruppen medlemmar i undersökningen är motsvarande siffra 7 procent.

Men måste man inte vara beredd på att få mothugg och kritik som förtroendevald?

 – Det kan finnas skäl att vara kritisk, men det är fråga om tonen och hur man kritiserar. Istället för att ta sakliga diskussioner går man till personangrepp. Det är en generellt hårdare ton som jag som medlem reagerat på i facebook-grupperna. Men även i mejl och på fysiska möten, säger Åsa Hagelstedt.

 

Tro på det demokratiska arbetet, vi förändrar inte genom att gnälla i en facebook-grupp.

 

Åsa Hagelstedt. Foto: Maja Brand

Åsa Hagelstedt säger att hon i uppdraget som valberedare förstått att det inte alltid är så roligt att sitta i förbundsstyrelsen.

– Det är som att det finns en misstänksamhet mot dem. Men kongressen har ju valt dem, man måste ha större respekt för demokratin, förbundsstyrelsen har i uppdrag att genomföra fattade beslut.

Hon konstaterar att de stora förändringar som sker i IOGT-NTO, som Expedition 50, tillsammans med sämre ekonomi och sjunkande medlemsantal, gör människor oroliga.

– Men det krävs förändring, vilket alla verkade överens om på den förra kongressen. Då måste folk ta ansvar för att ha en shyst ton mot varandra, ställa frågor istället för att anklaga, ta personlig kritik enskilt – vanligt hyfs helt enkelt.

Röstar man fram företrädare måste man också backa upp dem anser Åsa Hagelstedt.

– Ledamötena lägger ned otroligt mycket tid och arbete. Den sittande förbundsstyrelsen gör mycket för att öppna upp för dialog, de lägger ut rapporter från förbundsstyrelsemötena, de skickar ut enkäter, de deltar i fysiska möten. Det har aldrig varit bättre, och det går åt rätt håll, säger hon, och fortsätter:

– Vill man ha en annan ledning så får man föreslå kandidater. Tro på det demokratiska arbetet, vi förändrar inte genom att gnälla i en facebook-grupp.

 

Jag går runt och väntar på att någon ska bli arg, att det ska smälla till.

 

Lina Boberg har suttit i IOGT-NTO:s förbundsstyrelse i fyra år i sommar. Dessförinnan var hon under sex år ledamot i Ungdomens nykterhetsförbund, UNF:s, förbundsstyrelse. Hon har ännu inte bestämt sig för om hon vill ställa upp för omval vid kongressen i juni. Det är det hårda klimatet som gör henne tveksam.

– Jag går runt och väntar på att någon ska bli arg, att det ska smälla till, på facebook och inför distriktsordförande-samlingar. Tonen kan vara nedlåtande eller insinuant, men det värsta är nog när någon tittar på en som att det är något jag borde förstå. Jag tar åt mig, och det känns jobbigt när jag ser att det är röda siffermarkeringar på facebook som visar att någon uppdaterat, säger hon.

Hon tycker att tonen blivit hårdare med åren.

– Jag förväntar mig att bli attackerad. Och jag tror inte att jag är ensam om att känna det så här. Jag tog upp frågan på det senaste förbundsstyrelsemötet. Vi har talat mycket om att vi måste ta tag i bemötande- och kulturfrågorna i styrelsen.

Men måste man inte vara beredd på att få mothugg och kritik som förbundsstyrelseledamot?

– Som FS-ledamot är jag en representant för den stora mäktiga rika organisationen, samtidigt är jag ”en ung tjej”. Visst måste mindre organisationer och medlemmar få ifrågasätta och tycka saker, men det är inte rimligt att man förväntar sig att jag ska stå till svars i alla diskussioner för allt som någonsin hänt, exempelvis för en värvningskampanj på 90-talet som någon är arg över, eller något som hänt innan jag föddes.

Lina Boberg upplever att förbundsstyrelsen ofta bemöts med misstroende:

– Förtroendet mellan oss och distrikten är lågt och avståndet långt. Vi har ändå hela tiden haft som målsättning att vara så öppna som det bara är möjligt. Att det finns en oro i förändringstider förstår jag, men det är inte hela förklaringen.

 

Lina Boberg. Foto: Ulrica Ambjörn

Hon har funderat på hur mycket kulturen färgats av som hon säger ”att många har ett livslångt medlemskap och väldigt starka band”, och att ”många bygger sin identitet” i organisationen.

– Det finns otroligt många oskrivna regler i IOGT-NTO som man förväntas ”ska känna till.” För att förstå hur saker hänger ihop och varför det blir på ett visst sätt. Det finns maktstrukturer som jag inte känner till, konflikter som kan vara 40 år gamla, det är som ett minfält. Jag är infödd i rörelsen, men har ändå inte koll. Det blir nästan ännu värre att just jag inte vet – och att andra inte tycker att jag förhåller mig på rätt sätt till ”viktiga” personer, säger hon.

Lina Boberg framhåller att hon är mån om att skapa sin egen position i rörelsen.

– Jag försöker att inte lära mig vilka som är gifta, eller släkt, och det gör att jag kan behandla andra bättre, mer jämlikt utan hänsyn till de sociala banden. Det är viktigt för mig att ha en egen position, att inte presenteras och vara känd som någons barn. Jag vill inte att mina föräldrar ska bli inblandade eller stå till svars för mig. Det har inte varit ett stort problem, men det har varit något jag tänkt på – att inte presentera mig så. Jag vill inte spä på den kulturen att det ska vara viktigt vems släkting man är.

Vad behövs för att du ska vilja stanna?

– Jag funderar på det. Uppdraget är inte orimligt, många delar är väldigt roliga, till exempel demokratiutvecklingen. Det känns också viktigt att vara kvar och föra processer som Expedition 50, demokratiutredningen och medlemslöftet i hamn.

– Det är lätt att säga hårdare modererade facebook-grupper, vilket vi ju håller på med. Men gärna fler möten med människor om ideér, sånt folk vill göra – inte bara söka pengar och älta gamla problem.

 

Lina Boberg säger att det är viktigt att också 65-plussarna i medlemskåren känner sig lockade och tar aktiv del i att driva kulturarbetet.

– I dagsläget upplever jag att de flesta som pratar om detta är yngre, och att det skulle främja frågan om vi hade fler äldre medlemmar som är aktiva i detta, säger hon.

Hon säger att det är en förutsättning för att hon ska engagera sig är att det pratas om kulturfrågorna.

– Det är vare sig en hemlighet eller något konstigt att prata om detta, och det är en förutsättning för mig att vi gör det om jag ska sitta kvar. Jag tror att många medlemmar vill prata om såna här frågor, de väcktes under nykterfrizon. Vi måste ta det vidare när vi sätter nya strukturer och roller i Expedition 50.

 

Vi sa att vi måste hålla i den här tråden med nykterfrizon, som ju handlar mycket om makt- och bemötandefrågor.

 

Viveca Aldebert, distriktsordförande i Kalmar, berättade i höstas i Accent att hon tidigare haft problem med otrevliga mejl och telefonsamtal, men att de blivit färre. Hon är inte överraskad över att så många som 18 procent av de ”mycket aktiva” medlemmarna upplevt sig illa eller otrevligt bemötta.

Hon berättar att nätverket för distriktsordförandena vid sitt senaste möte diskuterade bemötandefrågor:

– Vi sa att vi måste hålla i den här tråden med nykterfrizon, som ju handlar mycket om makt- och bemötandefrågor, och jobba med dem.

 

Viveka Aldebert. Foto: Ulrica Ambjörn

Hur bemöts du idag?

 – Jag känner idag att jag har ett förtroende som distriktsordförande, men det finns vissa sammanhang, ofta i samband med svåra diskussioner och beslut, som jag kan känna att det är otrevligt. Det är förstås en subjektiv känsla, människor uppfattar situationer olika.

Har du förtroende för förbundsstyrelsen?

 – Numera har jag det, men det hade jag inte för två år sedan. De är tryggare och har landat i sin roll, och jag har haft väldigt bra samtal med dem. Det har funnits mycket utrymme för samtal vid distriktssamlingarna, och det är väldigt viktigt. Och det behövs nog ännu mer samtal.

Kan du förstå om ledamöter i FS känner sig misstrodda?

 – Det kan jag helt klart förstå. När det gäller omorganisationen så upplever en del att processen forcerats och att det är toppstyrt, så det finns en frustration. Jag tror också att det påverkas av hur man har det i sitt eget distrikt.

– Att sitta i FS är en väldigt utsatt position, särskilt nu när vi har en så viktig kongress framför oss. Jag hoppas verkligen att diskussionen blir bra där.

Vad tycker du om tonen i rörelsens facebookgrupper?

 – Den har blivit hårdare. Det är fruktansvärt om människor känner sig utpekade, och vad ska en ny medlem som kommer in där tro? Jag har dragit ned på min närvaro på facebook, och undviker det så mycket jag kan idag. Men jag gläds åt att administratörerna tagit tag i detta, och jag tycker att den nya gruppen IOGT-NTO medlem är jättebra, med tips och inspiration om vad som händer i föreningarna.

– Och när FS-ledamöter ibland gått in och kommenterat eller svarat på frågor i facebookgrupperna har de hållit en väldigt bra och saklig nivå, tillägger hon.

 

Viveka Aldebert påpekar att det är svårt överlag att få folk att ta styrelseuppdrag.

– Valberedningen här har också svårt att få ihop en distriktsstyrelse. Jag är tillfrågad om att sitta kvar, och uppskattar förtroendet, men jag vet inte. För mig handlar det om arbetsbördan, jag orkar inte både jobba med det ”gamla” som DO samtidigt med det ”nya” i en interimstyrelse. Men uppdraget i sig är fantastiskt, säger hon.

 

Det gör mig otroligt ledsen om dåligt bemötande från andra medlemmar är en anledning till att de inte vill vara kvar.

 

Johnny Mostacero, förbundsordförande i IOGT-NTO, är bedrövad över situationen och över att så många bland de ”mycket aktiva” upplevt sig illa bemötta.

– Det är sorgligt och riktigt illa, och väldigt illa om det får till konsekvens att medlemmar som är nominerade inte vill ställa upp som kandidater av det här skälet, säger han.

– Vi har i nuvarande förbundsstyrelse engagerade ledamöter med hög kompetens som lägger ner väldigt mycket tid och kraft på sitt uppdrag. Det gör mig otroligt ledsen om dåligt bemötande från andra medlemmar är en anledning till att de inte vill vara kvar, säger han.

Johnny Mostacero ser samtidigt positivt på möjligheten att ta itu med viktiga frågor. Han betonar att resultatet av medlemsundersökningen bekräftar det förbundsstyrelsen konstaterade i höstas; behovet av ett bredare arbete inom organisationen avseende bemötande, tillit och stolthet.

– Det som är glädjande är ändå att vi identifierat vad vi behöver jobba med. Inget blir bättre av att lägga locket på. Fram med trollen i solen istället. Jag tror att om vi tar jag i de här frågorna så kommer engagemanget öka. Vi får inte heller glömma allt bra som görs, och att en överväldigande majoritet upplever sig bli bemötta på ett bra sätt, säger han.

 

Johnny Mostacero, ordförande för IOGT-NTO. Foto: Nathalie C. Andersson

Han menar att förändringsarbetet med Expedition 50 ställt ”oerhört stora krav” på förbundsstyrelsen.

– Vi är inne i stora förändringsprocesser och då är det lätt att skjuta budbäraren. Att vara modiga har varit vår ambition från start, vi ville inte göra det lätt för oss och bara flyta med.

– Men man ska inte behöva bli illa bemött för att man fattar nödvändiga och ibland obekväma beslut. Kritik kan framföras på väldigt olika sätt, negativt eller konstruktivt. Även om man har olika åsikter och står på olika sidor i ett vägval så måste vi komma ihåg att vi är medlemmar i samma organisation där våra grundsatser om solidaritet och demokrati förpliktigar.

Johnny Mostacero säger att sociala medier ibland triggar igång människor och att diskussionen kan tendera att fara iväg och bli förvirrad. Som exempel tar han frågan om ett förnyat medlemslöfte. Ett uppdrag som gavs till förbundsstyrelsen vid kongressen i Lund 2015 och som därefter utretts och processats vidare vid kongressen i Karlstad 2017. Och som utmynnade i att FS fick i uppdrag att presentera ett förslag inför kommande kongress.

– Förbundsstyrelsen ska ju ha medlemmarnas förtroende att genomföra de uppdrag kongressen gett oss. Där blev det ju lite märkliga resonemang på facebook när det plötsligt ifrågasattes att vi jobbar med medlemslöftet. Vi i förbundsstyrelsen tar ju inte förslag ur tomma luften, säger Johnny Mostacero.

 

Kommer du själv att kandidera för omval?

– Jag står till valberedningens förfogande om de vill bygga ett lag kring mig, men är också beredd att kliva av om det är bäst. Ingen är given. Det är det bästa laget som ska ställas på fötter.

Hur kommer arbetet med kultur- och bemötandefrågorna utformas?

– Det blir ett intensivt arbete på förbundsstyrelsens strategidagar efter kongressen. Vi behöver ta fram en plan för hur vi inventerar läget i organisationen, kanske i enkätform där man kan gå djupare i frågorna när det gäller situationer, sammanhang och på vilket sätt det dåliga bemötandet skett.  Därefter forma en handlingsplan för hur vi lyfter dessa frågor. Det här är ett arbete som vi som medlemmar måste göra tillsammans.

Johnny Mostacero hoppas att resultatet från medlemsundersökningen leder till att IOGT-NTO:s medlemmar känner att ”så här får det inte vara. Vi måste göra något åt det.”

– Vad gäller medlemskap vet vi att om man får förtroende och känner tillit är det större sannolikhet att man blir kvar. Som medlem vill man inte heller bjuda in någon till en organisation där du inte tror att personen blir väl bemött. Vi behöver också jobba med hur vi kan bygga ännu mer stolthet. Stolthet är nära kopplat till synlighet, att vi blir synligare i samhället och i debatten. Allt hänger ihop, säger Johnny Mostacero.

* Medlemsundersökningen med sammanlagt 897 intervjuer genomfördes av Kantor Sifo under hösten 2018.

]]>
http://www.accentmagasin.se/politik/daligt-bemotande-stalls-pa-sin-spets/feed/ 0