Sedan kongressen 2017 har IOGT-NTO arbetat med Expedition 50, ett utvecklingsarbete för att skapa mer engagemang. Bland annat har utvecklingsresan handlat om att göra om de demokratiska strukturerna, i en utredning föreslås att IOGT-NTO minskar antalet distrikt inom organisationen till 8 stycken. Det har också funnits möjlighet för distrikt att bli av med administration, som istället utförs av det centrala kansliet.
– Vi har fokuserat mycket på strukturen, men nu kommer det bli mycket innehåll och lite mjukare frågor, som skulle kunna sammanfattas i ett kulturarbete. Hur vi möts, hur vi tilltalar varandra, hur vi ökar stoltheten och blir mer lustfyllda, säger Linda Engström, ansvarig för strategisk utveckling på IOGT-NTO.
Det blir alltså fortsatt fokus på organisationsutveckling, men från ett annat håll.
– Om den första delen av Expedition 50 var att rensa rören, så är det här ett sätt att sätta på lite kranar, att fokusera på lite andra delar som behövs för att skapa energi, säger Linda Engström.
En utmaning kan vara att överbrygga de klyftor som kan finnas mellan olika nivåer inom organisationen, enligt Linda Engström.
– Det kan vara alltifrån att förbundet eller kansliet säger ”de där i landet” till föreningar som inte är nöjda med vad distrikten gör. Det finns klyftor på många olika håll. Så nu är det dags att göra lite action av ”vårt IOGT-NTO”. En fråga är: Om vi ska bygga bort klyftorna genom tillit – vad behöver vi då göra? säger Linda Engström.
Ja, vad behöver IOGT-NTO göra för att jobba med bemötandefrågor? Det är den stora frågan som ännu inte har något tydligt svar.
– Det kommer i nästa steg, vad IOGT-NTO ska göra. Det är en process. Vi behöver prata med varandra om hur ett bra bemötande ser ut och hur vi skulle vilja bli bemötta. Vi i förbundsstyrelsen har inte svar på alla frågor, och vi ska inte ha alla svar. Det här behöver processas på olika ledder, säger Johnny Mostacero, förbundsordförande för IOGT-NTO.
Han beskriver ett kulturarbete som kommer att ”inkludera och beröra” många medlemmar.
– Vi har identifierat behoven, nu behöver vi hitta vägen fram. Vi måste börja här för att komma till rätta med vad det är för insatser som behöver göras. Men det handlar om hur vi bygger en kultur som är den kultur vi vill ha inom vårt IOGT-NTO. Vi ska gå från vad vi är till vad vi vill bli, säger Johnny Mostacero.
I det arbetet kommer #metoo och #nykterfrizon att komma in.
– Det är en väldigt viktig del i en organisation, att vi inte accepterar sexism eller sexuella trakasserier. Det är inte okej att vi behandlar kvinnor eller icke-binära på annat sätt. Alla ska ha samma rätt till inflytande, och vi ska ha samma respekt för varandra. Men kulturarbetet handlar också om hur vi behandlar nya medlemmar som kommer in i vår organisation, säger Johnny Mostacero.
En del i kulturarbetet handlar om att arbeta med IOGT-NTO:s varumärke. Ett mål är att bilden av IOGT-NTO ska förtydligas.
– Det handlar om vad vi fyller varumärket IOGT-NTO med. När vi ska berätta vad vi är för organisation så vet de flesta inte vad vi gör, förutom att vi är nyktra. Och när vi ska försöka berätta vad vi gör så blir det för komplicerat, för vi gör så otroligt mycket. Så det handlar om vad vi sätter i skyltfönstret. Just nu har vi hela butiken i skyltfönstret. Det blir lite luddigt, säger Johnny Mostacero.
Vad behövs göras för att förtydliga bilden?
– Vi behöver bestämma oss för vad vi ska ha i skyltfönstret. Och för att landa i det behöver vi ha möten och samtal med medlemmar och förtroendevalda.
Varumärkesarbetet involverar även en diskussion kring namnfrågan.