De fem hetaste kongressfrågorna
Plenum på kongressen 2013. Foto: Pierre Andersson

De fem hetaste kongressfrågorna

I slutet av juni är det dags för IOGT-NTO:s kongress. Flera viktiga framtidsfrågor kommer att diskuteras. Accent har gjort en djupdykning i handlingarna.
Av: Pierre Andersson

En ny strategisk inriktning, en ny plattform för socialt arbete och testverksamhet för att hitta en ny organisationsstruktur, det är några av de större punkterna på agendan för sommarens IOGT-NTO-kongress.

Låt oss börja med grunderna:

Kongressen arrangeras vartannat år och är IOGT-NTO:s högsta beslutande organ. De hundra ombuden utses av landets 23 distrikt – som har olika många ombud beroende på hur många medlemmar de har.

I år arrangeras kongressen i Lund den 24–27 juni. Om du inte är anmäld och tänker följa förhandlingarna på plats kommer du att kunna se en livesändning på iogt.se.

Här har vi försökt sammanställa de viktigaste frågorna och de punkter som kommer att väcka mest debatt. Vill du kolla in de fullständiga handlingarna kan du göra det här.

 

Förslaget till ny strategi. Foto: Nathalie C. Andersson

Förslaget till ny strategi. Foto: Nathalie C. Andersson

1. Vägen mot 2021

Den nuvarande långsiktiga strategin gäller till och med i år och på sommarens kongress är det dags att fatta beslut om en ny som ska gälla fram till 2021. Det här är sannolikt veckans viktigaste punkt: strategin styr i förlängningen en väldigt stor del av organisationens arbete, vilka mål som ska prioriteras, hur resurserna fördelas och så vidare.

Det grundläggande upplägget i den tidigare strategin har förbundsstyrelsen gillat, styrelsen menar att den gett goda resultat. Det nya förslaget är därför knappast någon revolution, men innehåller ett antal nyheter.

I dokumentets inledning förklarar också förbundsstyrelsen hur den tycker att strategin bör användas. Det viktigaste här är att det ska ses som nivåneutralt, det vill säga ett dokument som kan användas även för planeringen av distriktens och föreningarnas arbete under de kommande åren.

En punkt som justerats något längs vägen är skrivningen om narkotikapolitik. I de första utkasten stod bara att IOGT-NTO skulle jobba med frågan på internationell nivå, medan det färdiga förslaget innehåller följande:

”IOGT-NTO arbetar för och stöder en restriktiv narkotikapolitik. Detta sker på global, nationell och lokal nivå. Samverkan sker med andra organisationer som står för en restriktiv narkotikapolitik.”

Sammantaget är dock fokus i förslaget helt klart på alkohol.

 

Fokus på tre områden

I den förra strategin fanns sex områden som IOGT-NTO ville fokusera på. Den här gången väljer förbundsstyrelsen att koka ner det till tre – vilket innebär att exempelvis den särskilda fokusen på lokaler från den tidigare strategin försvinner.

De tre prioriterade områdena är:

IOGT-NTO är en modern, traditionell folkrörelse som erbjuder nykter gemenskap

Här slår man fast att IOGT-NTO ska vara en bred folkrörelse som skapar en trygg och utvecklande miljö för alla medlemmar. Här nämns särskilt vikten av demokrati och principen om alla människors lika rätt och värde.

Värt att notera är att dokumentet säger att IOGT-NTO ska bedriva en omfattande social verksamhet för den som har erfarenhet av eget eller andras beroende, vilket är en starkare skrivning än i förra strategin.

En annan nyhet är att man poängterar att IOGT-NTO också ska erbjuda gemenskap för de som för stunden behöver en nykter miljö – något som innebär ett större fokus än tidigare på öppen verksamhet.

 

IOGT-NTO utmanar alkoholnormen

Uttrycket ”alkoholnormen” är något som börjat användas allt oftare inom IOGT-NTO. Kort sagt handlar det om att synliggöra och ifrågasätta de värderingar och normer som finns kring alkohol – och att fungera som motvikt mot den rådande alkoholnormen.

Förbundsstyrelsen skriver också att:

”IOGT-NTO behöver bli bättre på att utveckla ett ideologiskt samtal om alkoholnormen och bli bättre på att arbeta normkritiskt överlag”.

 

IOGT-NTO driver en politik för ett nyktrare samhälle

Förbundsstyrelsen slår här fast att IOGT-NTO ska vara Sveriges starkaste påverkansorganisation för en restriktiv alkoholpolitik, och att påverkansarbetet ska utgå från folkrörelsens grundidé:

”De många ideella krafterna runt om i landet utgör en kollektiv förändringskraft. IOGT-NTO samlar och samverkar med alla som delar vår analys och som vill arbeta för ett nyktrare Sverige.”

Här nämns också att alkoholpolitiken har en europeisk dimension som kräver närvaro i Bryssel. Man lyfter också frågan om alkohol som utvecklingshinder.

 

Tre förutsättningar

Förutom de tre prioriterade strategiområdena pekar förbundsstyrelsen i sitt förslag ut ett antal förutsättningar som krävs eller underlättar arbetet. Här pekar särskilt förbundsstyrelsen på att IOGT-NTO behöver utveckla nya former för engagemang, som kan passa även de medlemmar som inte deltar i den traditionella föreningsverksamheten.

Medlemsvärvning. Foto: Nathalie C. Andersson

Per Rosén värvar nya medlemmar. Foto: Nathalie C. Andersson

En annan fråga som nämns här är vikten av medlemsvärvning och att IOGT-NTO varje år ska öka i medlemsantal. Men inför också ett nytt begrepp: verksamhetsledare. Genom detta hoppas man kunna definiera en roll som redan finns ute i verksamheten: alla medlemmar som gör en massa insatser utan att för den skull ha ett förtroendeuppdrag.

Förbundsstyrelsen ser också ett behov av ”ett kunskapslyft gällande ledarskap, ideologi och kommunikation” och vill sätta större fokus på ledarskap.

I dokumentet pekar man också på de resurser som IOGT-NTO har för arbetet. Förutom medlemmarna nämns Miljonlotteriet, fastigheter och Accent, men man nämner också IOGT-NTO:s folkhögskolor, behandlingshemmet Dagöholm och paraplyorganisationerna NBV och Våra Gårdar.

 

Foto: Pierre Andersson

Den gamla Mål och verksamhetsinriktningen. Foto: Pierre Andersson

2. Konkreta mål för 2016–2017

För att bena ut vad strategidokumentet innebär mer konkret lägger förbundsstyrelsen också förlag om en Mål och verksamhetsinriktning för den kommande kongressperioden. Här finns ett antal konkreta målsättningar. IOGT-NTO ska bland annat:

  • starta minst två nya föreningar eller verksamheter inom varje distrikt varje år
  • utveckla social verksamhet
  • etablera begreppet alkoholnorm i samhällsdebatten och bidra till att fler ifrågasätter den
  • bidra till att priset på alkohol höjs och att tillgänglighet och marknadsföring begränsas
  • påverka så att fler förstår och bidrar till en restriktiv alkoholpolitik
  • öka medlemsantalet varje år.

En av nyheterna i dokumentet är att man som ett av målen vill skapa en ”omfattande insamlingsverksamhet”. Insamling i sig är ingen nyhet för IOGT-NTO, men tanken är helt klart att det ska ske i en helt annan skala än tidigare.

En annan nyhet är målet om att IOGT-NTO ska ha ”fler ideologiskt skolade medlemmar”. I samband med detta anges också att Tollare folkhögskola under kongressperioden ska utvecklas till ”ett centrum för ideellt ledarskap”.

 

Kamratstödsverksamheten i Skarpnäck är ett exempel på en social verksamhet. Foto: Nathalie C. Andersson

Kamratstödsverksamheten i Skarpnäck är ett exempel på en social verksamhet. Foto: Nathalie C. Andersson

3. Det sociala arbetet engagerar

Till kongressen lägger förbundsstyrelsen ett förslag om en plattform för IOGT-NTO:s sociala arbete. Äntligen, säger många. Det sociala arbetet har blivit en allt större del av organisationens arbete under de senaste 10–15 åren, men har kanske inte uppmärksammats i den grad det förtjänar.

Förutom att förbundsstyrelsen nu väljer att trycka på det sociala arbetet i strategin har man alltså också tagit fram en plattform – något förbundsstyrelsen fick i uppdrag att göra av den förra kongressen.

Vad är egentligen IOGT-NTO:s sociala verksamhet? Och måste man vara medlem för att vara med där? Och hur ska man hantera återfall, och besökare som kommer påverkade till verksamheten? Fram tills nu har man kunnat få lite olika svar på de här frågorna beroende på vilken verksamhet man besökt. I förslaget till plattform försöker man att ge svar som ska kunna gälla för alla.

Förutom plattformen så kommer också fyra olika motioner som berör det sociala arbetet att behandlas. Gemensamt för dem alla är att man vill att kamratstöd och annat socialt arbete ska ges högre prioritet och att IOGT-NTO ska lägga mer krut på att utveckla det vidare.

 

Distriktsårsmöte i Vara 2011. Arkivfoto: Accent

Distriktsårsmöte i Vara 2011. Arkivfoto: Accent

4. Vad ska vi med distrikten till?

Också den här frågan har sitt ursprung i förra kongressen. Förbundsstyrelsen fick i uppdrag att tillsammans med distrikten utreda ”förutsättningarna för framtidens förtroendevalda och distriktens organisering”.

I utredningen konstaterar man bland annat att andelen medlemmar som är aktiva i föreningsverksamheten är låg, omkring 20 procent. Det verkar finnas behov av andra former för engagemang – ska detta ligga på distrikten?

Man konstaterar också att allt fler medlemmar är direktanslutna, och därmed står utanför den formella, representativa demokratin i organisationen. Kan man lösa det genom att alla medlemmar får rösta på distriktsårsmötet (i stället för ombud från föreningarna)? Dessutom har förbundsstyrelsen pratat med distriktsstyrelserna som säger att de vill lägga kraften på utvecklingsarbete men att de i praktiken lägger mycket tid på administration och förvaltning. Skulle man kunna lösa det genom att köpa in administrativa tjänster från central nivå?

Förbundsstyrelsen vill nu starta en testverksamhet. Den ska vara helt frivillig för distrikten.

De distrikt som är intresserade kan välja mellan tre modeller:

1. Ett medlemsstyrt distrikt – en distriktsförening

Här är det medlemmarna direkt som är ombud på distriktsårsmötet. Alla som bor i distrikten blir medlemmar i distriktsföreningen, men som medlem kan man också fortsätta att vara medlem i en lokalförening.

Huvuduppdraget för distriktsföreningen är att hjälpa medlemmar att kanalisera sitt engagemang. För att kunna fokusera på detta läggs administrativa och förvaltande uppgifter till ett centralt serviceorgan.

 

2. Ett föreningsstyrt distrikt

Här utgår man från den struktur som finns i dag. Distriktets roll blir att stimulera och utveckla den lokala föreningsverksamheten – som ett led i att uppfylla målen i verksamhetsplanen. Distriktet har också ansvar för att stimulera den stora grupp medlemmar som inte deltar i föreningsverksamheten. För att frigöra kraft för utveckling lägger man också här administration och förvaltning centralt.

 

3. Ett förbundsstyrt distrikt

I det mest radikala testupplägget tar förbundsnivån över ansvaret för utvecklingen, både av verksamheten och formerna för medlemsengagemang. Distrikten skulle fortsätta att vara kittet i lokalföreningarnas verksamhet och fortsätter att ha ansvar för administration och förvaltning.

I dagsläget är det enligt förbundsstyrelsen tre, fyra distrikt som sagt sig vara intresserade av att testa någon av modellerna. Max sex distrikt kan komma i fråga, mer tror man inte att man mäktar med. Tanken är att testerna ska utvärderas ordentligt och att de ska kunna pågå fram till 2021.

 

Borde medlemmar i IOGT-NTO få dricka drycker så starka som lättöl? Foto: Lindsey G/Flickr/CC BY 2.0

Borde medlemmar i IOGT-NTO få dricka drycker så starka som lättöl? Foto: Lindsey G/Flickr/CC BY 2.0

5. Ska man få dricka lättöl?

Som medlem i IOGT-NTO lovar man att inte dricka något som är starkare än lättöl, det vill säga 2,25 volymprocent. Frågan har diskuteras på många kongresser tidigare och i år är det dags igen.

Två motionärer lyfter frågan. Den ena vill ha nolltolerans och den andra argumenterar för att det i dag finns så många alternativ till lättöl att IOGT-NTO gott skulle kunna sänka gränsen till 0,5 volymprocent. (Vilket är samma gräns som exempelvis Systembolaget tillämpar på sin hylla för alkoholfritt.)

Förbundsstyrelsen är försiktigt positiv, men påpekar att medlemslöftet är något IOGT-NTO har gemensamt med övriga IOGT-NTO-rörelsen vilket gör att dialog måste föras med dem innan man fattar beslut. Styrelsen pekar också på att en nollgräns kan vara praktiskt svår att hantera då ett antal livsmedel innehåller små mängder alkohol. Förslaget från styrelsen är att frågan om att revidera medlemslöftet och ändra till en gräns på 0,5 volymprocent alkohol ska utredas till kongressen 2017.

 

Foto: Heather Katsoulis/Flickr/CC BY 2.0

Foto: Heather Katsoulis/Flickr/CC BY 2.0

BUBBLARE

Spel och dobbel

Ett par motioner tar upp IOGT-NTO:s lotteri Miljonlotteriet. Den ena argumenterar för att lotteriet borde ta ett större ansvar för hur lotteriet marknadsför sig och helt undvika telefonförsäljning. Den andra handlar också om risken för spelmissbruk – men här vill motionären gå längre och utreda vad det skulle innebära att sälja hela verksamheten.

 

Hur ska pengarna fördelas?

Den fråga som fått flest medlemmar att skriva motioner är den om fördelningen av organisationens resurser. En stor del av de totala intäkterna kommer från Miljonlotteriet, men hur mycket ska gå vidare till distrikt och föreningar, och hur mycket ska stanna på central nivå?

Det är inte första gången frågan diskuteras, men knappast heller den sista.

 

Ska IOGT-NTO engagera sig i narkotikafrågan?

I IOGT-NTO:s nuvarande strategi står mycket lite om narkotikapolitiskt arbete. I förslaget till nästa strategi har någon mening lagts till, men bland de konkreta målen i Mål- och verksamhetsinriktningen är det bara alkoholpolitik som finns med. Två motioner har kommit in som vill uppgradera det narkotikapolitiska arbetet. Där kan man bland annat läsa förslag om att:

”IOGT-NTO centralt, regionalt och lokalt aktiverar arbetet med narkotikafrågan på sätt som svarar mot den uppenbara faran att vi en gång till får uppleva, om än i andra former, vad som inträffade på 1960-talet då narkotikafrågan exploderade.”

Dela artikeln:
0