Därför är Accent en självständig tidning
Så här kan det se ut när Accentredaktionen arbetar. Accents reporter Eva Ekeroth (mitten) intervjuar Maria Hampusgård, som samtidigt blir fotograferad av Accents tidigare chefredaktör Pierre Andersson. Foto: Nathalie C. Andersson

Därför är Accent en självständig tidning

Accent är medlemmarnas tidning – din tidning. Tidningen är oberoende i förhållande till IOGT-NTO:s förbundsstyrelse och uppdraget är att ha medlemmarnas perspektiv i fokus.
Av: Nathalie C. Andersson

Accent fyller 50 i år. Det firar vi genom att publicera olika artiklar om Accent. Den här artikeln är en del av det temat och det jubileumsspecial som kommer i nr 8/2015.


Ända sedan 1800-talet
har tidningar varit en viktig del av demokratiutvecklingen. Det är i tidningarna som debatt har förts, åsikter ventilerats och oegentligheter har framkommit. Även om samhället har förändrats mycket de senaste tvåhundra åren finns det fortfarande ett behov av starka och oberoende medlemstidningar, som sätter medlemmarna i fokus.

Ända sedan Accent startades 1965 har självständigheten från organisationen varit viktig.

– Tack vare förstående förbundsstyrelser så har organisationen förstått att det finns ett värde i att tidningen lever nära organisationen, men har ett eget liv, säger Kjell-Ove Oscarsson, ordförande i Accents tidningsstyrelse och chefredaktör för Accent 1990–1996.

Kjell-Ove Oscarsson. Foto: Nathalie C. Andersson

Kjell-Ove Oscarsson. Foto: Nathalie C. Andersson

Tidningsstyrelsen tillsätts av IOGT-NTO:s förbundsstyrelse och dess främsta uppgift är att tillsätta Accents chefredaktör, och att fungera som dennes bollplank. Tanken med att ha en särskilt styrelse för tidningen är att organisationen ska kunna komma med idéer och företräda ägaren utan att förbundsstyrelsen påverkar tidningens innehåll.

– Det är viktigt för att förbundsstyrelsen ska kunna granskas utan att det blir några repressalier eller såna saker, säger Kjell-Ove Oscarsson.

När Accents nya chefredaktör tillsattes var det tidningsstyrelsen, och inte generalsekreteraren för IOGT-NTO, som ledde rekryteringen. Allt för att bibehålla tidningens oberoende.

– Jag tycker det är bra att tidningsstyrelsen tillsätter chefredaktör. Det är en storhet i organisationen att man vill ha en fri tidning.

Kjell-Ove Oscarsson berättar att det är få som har ifrågasatt tidningens roll genom åren.

– De flesta har tyckt att det är en rimlig vägledning när man har en stor organisation – att tidningen inte blir maktens röst utan kan granska och kritisera makten. Jag tror att Accent har haft en väldigt stor betydelse för IOGT-NTO, och den största betydelsen är att tidningen har varit ett kitt mellan de enskilda medlemmarna och organisationen. Man kan ibland ha en illusion om att det var många som gick på möten förr i tiden, och kanske var det fler, men de flesta har haft kontakt med organisationen via sin tidning, säger Kjell-Ove Oscarsson.

 

Men vad innebär det egentligen att en tidning är oberoende? Unn Edberg, ordförande i branschorganisationen Sveriges Tidskrifter, berättar:

– Rent faktiskt så handlar det om att tidningen har en ansvarig utgivare i redaktionen och inte i organisationen. Så är det eftersom man tycker att medlemmarna i en ideell organisation har glädje av att ha en tidning som inte är en direkt megafon åt organisationen.

Eftersom den ansvariga utgivaren har det yttersta ansvaret för allt som publiceras, och kan hamna i fängelse om något som publicerats bryter mot tryckfrihetsförordningen, så har den personen makten över innehållet och bestämmer vad som publiceras såväl i papperstidningen som på webbplatsen.

– På sikt vinner organisationer på att ha en tidning där det finns plats för det här fria och bångstyriga åsiktsutbytet. Det är när man vågar ha högt i tak som idéer skapas och man driver frågor framåt. Man kan ha andra forum också, men tidningar är en bra plats för sådan debatt. En annan sak är vilket värde medlemmarna får av tidningen. Folk är inte dumma, de ser skillnad på riktig journalistik och mer tillrättalagd information. Riktig journalistik blir mer läst, säger Unn Edberg.

Finns det då några nackdelar med att ha en oberoende tidning?

– På kort sikt kan det ju bli besvärligt. Det kan hända att tidningen tar upp något som organisationen helst inte vill ha fram i ljuset. Men i dessa tider när allt mer transparens efterfrågas av allt fler, så ska en organisation klara av att stå till svars när man gjort något dumt. I det långa loppet vinner man alltid på det. Jag tycker att organisationer ska vara rädda om sina tidningar – för många medlemmar är tidningen den enda kontakten med organisationen, säger Unn Edberg.

Kjell-Ove Oscarsson delar bilden av hur viktig en oberoende tidning är för en ideell organisation. Han berättar att Accent tidigare avslöjat ekonomiska oegentligheter inom IOGT-NTO, och drar paralleller till när Johan af Donner förskingrade pengar från Röda korset i början av 2000-talet.

– Skulle det ske i IOGT-NTO skulle jag vilja att Accent har så pass skarpa ögon att de avslöjar sånt. Det är en viktig del att man vågar avslöja hur vi använder våra resurser. Vi har ett lotteri som ger oss 120 miljoner kronor per år, och som delas med Junis, UNF, och NSF. Vad används de pengarna till? Accents uppdrag är inte att alltid tänja gränserna i den kritiska granskningen, men när det krävs tycker jag att man ska kunna kliva fram och ta ansvar gentemot medlemmarna, säger Kjell-Ove Oscarsson.

 

Så styrs rörelsens tidningar

Accent_1507_frontAccent – medlemstidning för IOGT-NTO

Accents roll beskrivs i Policy för Accent som fastställts av IOGT-NTO:s förbundsstyrelse. Där står bland annat att ”Tidningen är ett kitt mellan medlemmarna och ett organ för information och debatt. Redaktionen är självständig i förhållande till förbundsledningen”. Accent ska ”granska och debattera” IOGT-NTO-rörelsens verksamhet och ”spegla IOGT-NTO:s verksamhet lokalt, nationellt och globalt”. Chefredaktören är ansvarig utgivare.

 

MotdragMotdrag – medlemstidning för UNF

Motdrag styrs av en policy som tagits fram av UNF:s förbundsstyrelse. Tidningens roll beskrivs på följande vis: ”Motdrag är UNF:s medlemstidning och har som syfte att främja UNF och organisationens mål och vision”. Vidare nämns att ”det ska alltid finnas möjlighet att granska UNF som organisation i Motdrag”. 2014 beslutade UNF:s förbundsstyrelse att flytta ansvarig utgivarskapet från chefredaktören till UNF:s generalsekreterare.

 

StrutenStruten – medlemstidning för Junis

Struten ges ut till alla medlemmar och ledare i IOGT-NTO:s Juniorförbund, Junis. Tidningens uppdrag beskrivs i dokumentet Ryggrad för tidningen Struten. Huvuduppgiften för tidningen är att ”stärka medlemmarnas Junisidentitet”. Redaktören ansvarar för produktion av tidningen och är också ansvarig utgivare. Tidningens innehåll kretsar kring Junis grundsatser och speglar verksamheten på förenings-, distrikts- och förbundsnivå. Struten har en kommitté som företräder ägaren – IOGT-NTO:s Juniorförbund. Kommittén ska ge råd och vara bollplank åt redaktören.

 

Spirit nummer 5 2006Scouting Spirit – medlemstidning för NSF

Scouting Spirit är medlemstidning för Nykterhetsrörelsens scoutförbund. Någon policy eller nedskriven instruktion om tidningens finns inte, men tidningen är en del av förbundets kommunikation och görs av en kommunikatör. Syftet med Scouting Spirit är att lyfta upp och berätta om NSF:s medlemmar, verksamhet och syskonorganisationer. Ansvarig utgivare är NSF:s förbundsordförande. NSF:s förbundsmöte beslutade 2015 att tidningen ska innehålla flera sidor med inspirerande material som riktar sig till de yngre åldrarna.

Dela artikeln:
0