Ann-Britt Ryd Pettersson – journalist, nyhetsankare
Foto: Andreas Apell

Ann-Britt Ryd Pettersson – journalist, nyhetsankare

Av: Maria Zaitzewsky Rundgren

 

Jag föddes in i nykterhetsrörelsen. Min morfar startade en loge i Köping och tvingade alla sina barn att gå med. Några av syskonen blev kvar i vuxen ålder, däribland min mamma. Hon var bland annat aktiv som ungdomsledare och via henne kom jag tidigt in i rörelsen. Det präglade hela min tillvaro.

Det var logemöten, julfester och läger, det hände saker hela tiden. Som tonåring var jag aktiv i UNF. Men när jag som 17-åring reste till USA som utbytesstudent kom jag att reflektera över om jag ville fortsätta att vara nykterist. I USA rökte många av mina jämnåriga kamrater hasch och inställningen till alkohol och andra droger var liberal. När jag kom hem fanns det ingen tvekan om att jag ville förbli nykterist. Jag blev ombudsman i UNF och satt med i förbundsstyrelsen ett tag. Mitt internationella intresse väcktes.

Så småningom utbildade jag mig till journalist på Journalisthögskolan. Jag har tveklöst haft stor nytta och glädje av min bakgrund inom nykterhetsrörelsen i mitt yrke. Jag blev utrikesreporter och visst hängde det ihop med mitt internationella engagemang i UNF och IOGT-NTO. Jag hade så att säga redan en ingång till de här frågorna när jag började som reporter och kunde dra nytta av mina kunskaper från nykterhetsrörelsens internationella arbete.

Vid några tillfällen har jag gjort reportage för Aktuellt från IOGT-NTO:s projekt, bland annat från Chiang Mai i Thailand. Eftersom jag kände till projektet kunde jag pusha för att göra ett inslag om det. En annan reporter hade antagligen missat det. Under kriget i Bosnien gjorde jag reportage om barn och kvinnor och lyfte då fram alkoholen som en utlösande faktor för våld. De serbiska styrkorna var ofta redlöst berusade, men detta belystes sällan i media.

Jag har under åren som utrikesreporter försökt lyfta fram alkoholens roll som utvecklingshinder i tredje världen. Jag, med min kunskap om droger och sociala frågor, har en styrka och fördel vad gäller dessa ämnen. Man kan säga att min bakgrund inom nykterhetsrörelsen har berikat både mig och mitt jobb. Jag har ju alltid följt drogfrågan, vilket har varit till hjälp. Jag har kunnat lyfta upp infallsvinklar som andra kanske inte tänker på. De flesta av mina kollegor tycker att dessa frågor är viktiga, eftersom de påverkar så många människor i så många led. Men jag har samtidigt försökt att inte driva på alltför hårt. Jag kan själv bli irriterad på journalister som snöar in sig på ett specialämne.

Mitt fackliga engagemang ser jag också som sprunget ur nykterhetsrörelsen. Det var via föreningslivet jag förvärvade kunskaperna och fick ett genuint intresse för folk omkring mig. Nykterhetsrörelsen har också lärt mig att säga ifrån, vilket jag förstås har nytta av i mitt yrke. Som nykterist är man van vid att få på skallen, man måste alltid försvara att man inte dricker. Inom journalistkåren dracks det friskt förr om åren, så jag var verkligen annorlunda, sågs nog lite som en nörd. Nu har det blivit bättre och det är mer accepterat att tacka nej till alkohol.

 .

Dela artikeln:
0