75 års kvinnokamp mot alkohol
Leena Harake. Foto: Eva Ekeroth.

75 års kvinnokamp mot alkohol

Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor, KSAN, fyller 75 år. Det firades med kalas på Princess hall i Stockholm.
Av: Eva Ekeroth

Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamling, SNR, bjöd in ett 30-tal kvinnoorganisationer till ett möte på Tollare folkhögskola den 23 oktober 1943. Då bildades den så kallade Tollarekommittén, som KSAN kallades från början. Initiativtagare var Vira Eklund.

 

Vi ska bilda en kommitté som ska göra framtiden ljusare.

 

– Bara att kvinnor organiserade sig var en akt av motstånd på den tiden, säger Lena Josefsson, KSAN:s ordförande, under det födelsedagskalas som KSAN höll förra veckan.

 

Syftet med kommittén var att mobilisera kvinnor mot det stegrade alkoholbruket. En av de uttalade uppgifterna var att få fram kvinnliga talare till CAN:s, Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, föreläsarkatalog. För att arrangörerna av en nykterhetsföreläsning skulle kunna få statliga bidrag var de hänvisade till talarna i katalogen och den dominerades av män.

– Från början handlade det om att motverka konsekvenserna av männens konsumtion. Idag är fokus främst på konsekvenser av kvinnors konsumtion och beroende av alkohol och läkemedel och motstånd mot att kvinnors livsvillkor ofta medikaliseras. Men också motstånd mot alkoholindustrin och hur de försöker påverka beteendet hos unga kvinnor, säger hon.

 

Vi är just nu mitt i en feministisk kamp. Jämställdhet är på agendan. Det var väljarnas tredje viktigaste fråga i årets val.

 

Lena Ag. Foto: Eva Ekeroth

Att KSAN är en viktig organisation anser även Lena Ag, generaldirektör för den relativt nya Jämställdhetmyndigheten, som talade under jubiléet.

– Jag vet hur viktigt civilsamhället är för kvinnors och flickors rättigheter. Och jag vet hur viktigt det är med samverkan. Vi är just nu mitt i en feministisk kamp. Jämställdhet är på agendan. Det var väljarnas tredje viktigaste fråga i årets val. Även om jämställdheten har starka förespråkare så har den också starka motståndare, säger hon.

Hon hyllar Birgitta Dahl som var först att kräva att få möjlighet att vara riksdagsledamot och småbarnsförälder och för det blev både förringad och förlöjligad, även av sina egna partikamrater.

– Det var före kvittningssystemets tid och vid ett tillfälle ringde de från hennes barns förskola och sa att hon måste komma och hämta ett sjukt barn. Barnets far var inte anträffbar och en viktig omröstning skulle genomföras i riksdagen. Någon hjälp stod inte att få, förrän en manlig centerpartist klev fram och erbjöd sig lösa problemet.

Utvecklingen mot jämställdhet går långsamt enligt Lena Ag.

– I nuvarande takt tar det 187 år innan Sverige är jämställt. Arbetsmarknaden är könsuppdelad och kvinnor tar fortfarande största ansvaret för hemarbetet. Även ansökningarna till gymnasieskolan är könsuppdelad.

För att åstadkomma en förändring måste arbetet få ta tid.

– Arbetet måste vara strategiskt och långsiktigt. Vi måste bort från projektifiering. Och vi måste se till att sprida fungerande metoder, säger Lena Ag.

 

Leena Haraké, kanslichef på KSAN, nämner att KSAN varit bra på att driva viktiga frågor under åren. För att lyckas erbjöd organisationen tidigt kurser i retorik för kvinnor.

– Det krävdes för att kvinnor skulle bli lyssnade på och bli tagna på allvar. Redan 1965 krävde vi att man skulle kunna gå till doktorn för att få rådgivning i alkoholfrågor. Något som fortfarande inte alltid är möjligt. Det visar att förändring tar tid. Alkohol och trafik har varit en annan hjärtefråga. Sedan blev det 70-tal och sex, droger och rock´n roll, vilket flyttade fokus till kvinnors alkohol-, narkotika- och läkemedelsvanor.

KSAN tog också upp läkemedelsfrågan och använde sig då av boken Medicin mot livet, skriven av Lars Grip.

– Det var en viktig fråga. Kvinnors problem ska inte medicineras bort. Sedan 80-talet har kvinnors dryckesvanor förändrats och förskrivningen av sömn- och lugnande medel ökat kraftigt.

 

Om behandlingen ska lyckas för kvinnor ska de inte vårdas tillsammans med förövare eller män som försörjt dem med droger.

 

Även på behandlingsområdet har KSAN varit aktiva.

– Avsaknaden av behandlingsmöjligheter för kvinnor blev uppenbar på 80-talet. EWA-kliniken på Karolinska startade 1981 och var den första. Men om behandlingen ska lyckas för kvinnor ska de inte vårdas tillsammans med förövare eller män som försörjt dem med droger.

KSAN har satsat mycket på tjejgruppsverksamhet som också gått på export. Deras Bellanet är en av de metoder som EU-kommissionen godkänt. En annan grupp KSAN satsat på är äldre kvinnor.

– Sedan 2003 arbetar vi med äldre kvinnor. Numera kallar vi det Farmor på fyllan. Alkohol går inte ihop med äldres läkemedel.

Så kampen lär fortsätta – minst 75 år till.

 

Läs Leena Harakés tankar om KSAN:s historia och framtid på Drugnews.

Dela artikeln:
0