Alkohol och våld hör ihop. Det är ingen nyhet, men sambandet är inte så enkelt som man tidigare trott. Det konstaterar flera forskare på Systembolagets seminarium om alkohol och våld som hölls i Stockholm den 25 november.
– Alkoholen är en utlösande faktor till våldet. Utan alkohol skulle våldet inte uppstått, men all alkoholkonsumtion leder inte till våld. Inte ens alla berusningstillfällen leder till våld, snarare är det en liten del, grovt räknat tre av 1 000 berusningstillfälle, säger Mats Ramstedt, forskningsansvarig på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.
De faktorer som påverkar är förstås totalkonsumtionen, ju mer som dricks desto större risk att berusade möts och börjar slåss, men framför allt är berusningskulturen en riskfaktor. Det är också skillnad på drycker, enligt Mats Ramstedt.
– Vin förknippas inte med våld. Det gör däremot sprit och starköl. Det beror inte på dryckerna, utan mer på vem som dricker dem, säger han. Vin konsumeras mer av kvinnor och äldre och det är inte de som slåss.
Andra faktorer som spelar roll för om alkohol ska utlösa våld är när, var och av vem alkoholen konsumeras. Alkohol som dricks på helgen och ute på krogen leder oftare till våld. Kön och ålder på dem som dricker är också en viktig faktor. Yngre slåss oftare än äldre. Kvinnor slåss sällan.
Efter EU-inträdet började svenskarnas alkoholkonsumtion stiga och 2004 nåddes en topp. Sedan dess har konsumtionen sjunkit, åtminstone till förra året då den steg en aning igen. Om det är ett trendbrott eller ett enstaka undantag återstår att se.
Det dricks alltså betydligt mer i Sverige än 1990, men trots det har antalet alkoholrelaterade våldsbrott minskat. Förklaringarna är flera.
- Trots att svenskarnas totala konsumtion har ökat så har konsumtionen av starksprit minskat under perioden. Konsumtionen av starköl har ungefär följt totalkonsumtionskurvan och är alltså högre nu än 1990, men lägre 2013 än 2004. Vinet är det som står för den stora ökningen, men vindrickarna slåss inte.
- Berusningsdrickandet har minskat. Det blir allt vanligare att dricka alkohol flera gånger i veckan. Även under perioder då totalkonsumtion sjunker fortsätter andelen som dricker flera gånger i veckan att öka. Det kan tyckas märkligt, men förklaras av att den som dricker sig berusad dricker mycket större mängder vid samma tillfälle. Minskar berusningsdrickandet påverkar det totalkonsumtionen mer.
- 16–29-åringarna är de som minskat sin konsumtion och sitt berusningsdrickande mest. De är också den grupp som oftast tar till våld efter att ha druckit. Även om berusningsdrickandet generellt har minskat så har det ökat i åldern 65–80 år. Den gruppen är dock mindre benägen att gripa till våld.
- Antalet serveringstillstånd har ökat kraftigt, trots det har alkoholkonsumtionen på restaurang inte ökat. Eftersom krogkonsumtion är förknippad med våld i högre utsträckning än konsumtion på annan plats så är det positivt för våldsutvecklingen.
Mats Ramstedts slutsats är att de aktuella förändringarna i alkoholkonsumtionen har bidragit till den goda våldsutvecklingen. Han tror också att det förebyggande arbetet mot alkoholrelaterat våld, till exempel på krogen och i andra riskmiljöer har varit viktigt.
Det bästa vi kan göra för att hålla tillbaka våldet är enligt honom att hålla nere totalkonsumtionen och antalet dryckestillfällen, särskilt berusningsdrickandet, samt att arbeta förebyggande i riskmiljö och med riskgrupper.
Malin Hildebrand Karlén, psykolog och doktorand vid Göteborgsuniversitet, förklarar hur det kommer sig att alkohol kan få människor att börja slåss.
– Alkohol förvränger våra sinnen och får oss att göra bedömningar utifrån andra premisser. Förmågan att ta in information från flera håll om konsekvenser försämras. Vi blir mer benägna att handla reflexmässigt utifrån tidigare erfarenheter. Vi får också svårare att förstå till exempel ironi och har lättare att hugga på provocerande tilltal, säger hon.
Enligt Malin Hildebrand Karlén spelar drycken också roll, liksom i vilket sammanhang den dricks.
– Ju mer koncentrerad alkohol desto mer minskar hämningarna. Förväntningarna spelar stor roll. I kulturer som ser alkohol som mat är kopplingen till våld minst. I kulturer där den ses som berusningsmedel är den störst, säger hon.
Liksom Mats Ramstedt påpekar även Malin Hildebrand Karlén att ålder och kön också spelar roll för om alkoholen leder till våld.
– Kön är helt klart den faktor som har störst samband med våld, men även ålder spelar roll. Före 25 års ålder är inte hjärnans frontallob färdigt utvecklad, vilket gör den känsligare för påverkan av alkohol.
Slutligen spelar personligheten in.
– Personer som söker spänning eller bär på mycket undertryckt ilska blir lättare aggressiva när de druckit, säger hon.
Sven Granath, utredare på BRÅ, påpekar att acceptans och förväntningar spelar stor roll.
Han säger att 65 procent av gärningsmännen i misshandelsfall och 45 procent av offren är berusade.
– Sambandet är extra tydligt för våld mot, och mellan, män samt vid dödligt våld med kniv, säger han.
Även Sven Granath konstaterar att våldet tidigare ökade med konsumtionen, men att det inte gäller fullt ut längre.
– Sambandet gäller inte alla personer, alla grupper eller alla tidsandor, säger han.
Även andra förändringar i samhället kan påverka.
– När alltmer av våra kontakter sker över internet utsätter vi oss för mindre sociala spänningar. Det påverkar förstås också våldet, säger Sven Granath.
Hans slutsats är att vi inte längre kan vara säkra på att våldet ökar eller minskar i takt med totalkonsumtionen.