I början av 1970-talet hade 90 procent av eleverna i årskurs nio druckit alkohol, i årets mätning är det 46 procent. Det visar CAN:s årliga undersökning av skolelevers drogvanor som presenterades i Almedalen idag.
– Hur man än mäter är skoleleverna nyktrare idag, De dricker mindre, mer sällan och berusar sig mer sällan. De som dricker på ett riskabelt sätt har också blivit färre, säger Håkan Leifman, CAN:s direktör.
Allt är dock inte positivt.
– Det orosmoln som finns gäller flickor i gymnasiet där man i år kan se en tendens till att fler dricker, men det är för tidigt att säga om det är ett trendbrott, säger Håkan Leifman.
Det är inte bara färre som dricker alkohol. De som dricker konsumerar också mindre än tidigare. Från 1996 till 1999 steg konsumtionen kraftigt för att sedan börja sjunka. Den minskningen har inte upphört, även om den planat ut något.
– Generellt kan man säga att gymnasieeleverna dricker ungefär dubbelt så mycket som grundskoleeleverna, För båda grupperna gäller att pojkarnas konsumtion fortsatt något nedåt medan flickornas ökat en aning, säger Håkan Leifman.
Det har medfört att pojkar och flickor i nian i år dricker lika mycket.
– Det är första gången i mätningarnas historia, säger Håkan Leifman.
Intensivkonsumtionen har minskat. Med intensivkonsumtion menas att dricka så mycket att man blir full.
– Trots en marginell uppgång för flickor i årskurs nio, ser vi de lägsta siffrorna i undersökningens historia, säger Håkan Leifman.
Ett annat glädjeämne är debutåldern.
– År 2004 – 2005 uppgav t20 procent av gymnasieeleverna att de hade druckit sig berusade första gången när de var 13 år eller yngre. Den siffran har nu halverats till cirka 10 procent, säger Håkan Leifman.
En annan intressant iakttagelse är att de regionala skillnaderna helt utjämnats.
– När konsumtionen var högre, 2002 – 2003, var skillnaderna ganska stora. Eleverna i Skåne drack mest och norrlänningarna minst. Nu är ungdomarna i Skåne mer lika dem i Norrland än dem i Köpenhamn. Det är anmärkningsvärt, säger Håkan Leifman.
Den minskade konsumtionen får också effekt i form av minskade problem.
– Hur vi än väljer att mäta problemen så ser vi ungefär en halvering. Och det är ju egentligen det man vill komma åt, säger Håkan Leifman.
De positiva resultaten delar Sverige delvis med övriga norden och USA.
– Ändå verkar det vara ett nationellt fenomen. Trenden finns inte i hela Europa, i öst går den till exempel åt motsatt håll.
Förklaringen tror han ligger i de satsningar på prevention som Sverige har gjort.
– Vi kan se att de kommuner som arbetat mest intensivt med detta också har de bästa resultaten, säger han.
De faktorer som han tror haft störst betydelse är att föräldrar i dag har hårdare kontroll på sina barn.
– Undersökningar visar att föräldrar blivit mer restriktiva med att bjuda barnen och hårdare i sin kontroll. Sedan är det en hälsotrend just nu, ungefär som vi såg på 80-talet. Till det kommer en ökad andel ungdomar som har en bakgrund i alkoholfria kulturer, även om de inte är så många så påverkar de kanske sina kompisar. Vi har också fått en förlängd barndom där man bor hemma längre. En del av umgänget har också flyttat ut på nätet. Alkoholen har fått konkurrens som social plattform.
Narkotika
Vad gäller narkotika är trenden inte lika positiv. Där kan man se en viss uppgång för samtliga elever, även om den är liten.
– Däremot kan vi se att det inte är så att narkotika ersätter alkohol. Dels är det mycket få som använder narkotika och dels använder den gruppen även stora mängder alkohol och röker tobak, säger Håkan Leifman.
Tobak
Det största orosmolnet tycker han är e-cigaretterna.
– Jag blev faktiskt förvånad över att så många som var femte elev, i både grundskolan och gymnasiet använt e-cigaretter. Mest alarmerande är kanske att 31 procent av dem inte rökt tobak de senaste tolv månaderna. Det tyder på att de inte är rökare, säger han till Accent.
Kan det vara en inkörsport till tobaksrökning?
– Det är för tidigt att säga. Det är första gången vi frågar om e-cigaretter, men helt klart måste vi följa utvecklingen och titta närmare på det här, säger han.