De senaste åren har Kriminalvården genomfört så kallade drogscreeningar på svenska fängelser. 15 procent av fångarna väljs ut slumpmässigt och utsätts för urinprov.
I den senaste undersökningen var bara 0,77 procent av proven positiva. För ett år sedan var motsvarande siffra 1,1 procent, och 2010 var det 2,24 procent av de intagna som lämnade positiva urinprover.
– Jämför man med övriga Europa skulle jag vilja säga att vi har en unik situation i Sverige vad gäller näst intill drogfria anstalter. Traditionella droger som exempelvis amfetamin och cannabis är i princip utrotade. Vi ser också en klar minskning av många andra narkotikaklassade preparat, säger Kriminalvårdens säkerhetschef Christer Isaksson i ett pressmeddelande.
Det finns dock ett möjligt mörkertal i statistiken när det gäller nya substanser som proven inte klarar att fånga.
– Det finns säkert ett mörkertal och vi har ännu inte metoder att hitta allt, säger Crister Isaksson. Men vi arbetar fortlöpande med detta och tror oss ha bra vetskap om vad som finns.
Christer Isaksson menar att det finns stora fördelar med mindre narkotika på fängelserna. Narkotikahandeln innanför murarna har tidigare fört med sig konflikter och våld.
– När narkotikan i princip försvinner finns det inte heller några sådana maktkamper och allt vad det medför, bland de intagna. Det har effekt på de grova våldsbrotten mellan intagna, i första hand grov misshandel men ytterst även värre våld än så. Sådant drogrelaterat våld tillhör i mångt och mycket en svunnen tid, säger Christer Isaksson.
Förutom drogscreening och tuffare inpasseringskontroller har Kriminalvården satsat stort på narkomanvård de senaste åren. På sin hemsida beskriver man hur man redan på häktena söker upp missbrukare för att motivera dem till vård. Ett antal anstalter (bl.a. Gävle, Österåker, Helsingborg och Färingsö) har inrättats enbart för att behandla narkotikamissbrukare. På andra anstalter finns speciella avdelningar med behandling för missbrukare.