Ungdomar

Socioekonomiska skillnader påverkar hur gymnasieelever dricker

För första gången har CAN tittat på socioekonomiska skillnader i ungdomars drogvanor. Skillnaderna visar sig dock först på gymnasiet.

För första gången har data från CAN:s årliga undersökning av skolelevers drogvanor analyserats ur ett socioekonomiskt perspektiv. Resultaten visar att det finns vissa skillnader.

Elever som går andra året på gymnasiet dricker mindre om de går i skolor där föräldrarnas utbildningsnivå är hög.

– Det visar sig i flera variabler, säger Jonas Landberg, forskare vid KI, som gjort de socioekonomiska analyserna. Volymen de dricker på ett år är mindre, färre intensivkonsumerar och de råkar ut för färre alkoholrelaterade problem.

Analysen visar bland annat att om andelen föräldrar med hög utbildning är 10 procent högre på en skola så är det 2,5 procent färre elever som intensivkonsumerar alkohol.

Uppgifterna pekar i motsatt riktning mot tidigare studier från Stockholms stad som visat att barn till föräldrar med högre socioekonomisk status dricker mer än andra.

– Vi blev lite förvånade. Vi hade förväntat oss att vi skulle få samma resultat som i de tidigare studierna, säger Jonas Landberg.

Nu vill forskarna ta reda på varför resultatet skiljer sig från Stockholmsundersökningen.

– Vi vill gärna veta om det här beror på att vi har hela landet med i vår undersökning. Kanske finns inte det här sambandet utanför storstäderna? Eller så är skolorna i Stockholm mer segregerade än de i landsorten. Vi hoppas kunna ta reda på det under nästa år, säger Jonas Landberg.

Det är inte bara föräldrarnas utbildningsnivå som påverkar alkoholkonsumtionen. Även i skolor med en hög andel elever födda utanför landets gränser dricker eleverna mindre.


Föräldrarnas utbildningsnivå
påverkar inte om eleverna använder narkotika. Däremot använder elever i skolor med många utlandsfödda mindre narkotika än andra.

Bland elever som går i årskurs nio är det färre som dricker i skolor där fler elever har utländsk bakgrund. Men någon skillnad som skulle kunna förklaras av föräldrarnas utbildningsnivå syns inte i statistiken.

– Det är däremot inte så förvånande. Socioekonomiska skillnader på hälsan brukar inte märkas i ungdomsgrupper. De visar sig först i vuxenålder. Därför är det inte så konstigt att det ger utslag först i gymnasiet, säger Jonas Landberg.

Mer från Accent