Socialstyrelsen om läkemedlen: ”Läckaget är mycket begränsat”
Foto: Fede/Flickr/CC BY 2.0

Socialstyrelsen om läkemedlen: ”Läckaget är mycket begränsat”

Andelen narkotikaklassade läkemedel som läcker från missbruksvården är mycket liten, enligt Socialstyrelsen. I en rapport har myndigheten kartlagt samtliga kliniker i landet och låtit analysera polisbeslag av metadon och buprenorfin.
Av: Sven Liljesson/Drugnews

Antalet drogrelaterade dödsfall har ökat av narkotika i Sverige, 2013 avled 589 personer med narkotika i kroppen. En ökande andel senare år har avlidit av läkemedlen metadon och buprenorfin (Subutex), totalt fler än dödsfall av heroin.

Samtidigt har utbyggnaden av läkemedelsassisterad behandling för opiatberoende (LARO-verksamheter) med dessa mediciner byggts ut till alla landsting. Uppgifter om läckage från programmen har florerat i bland annat medier.

Därför gav regeringen i uppdrag till Socialstyrelsen att undersöka kötider, dödsfall och läckaget till den illegala marknaden. Rapporten släpptes i måndags och visar bland annat att läckaget från vårdprogram är mindre än befarat.

Myndigheten har kartlagt de 110 Laro-enheterna i landet och i samarbete med Nationellt forensiskt centrum analyserat läkemedelsförpackningar från ett års polisbeslag. Det var 3 221 tabletter och 219 batcher (tillverkningssatser).

Drygt hälften av buprenorfintabletterna kunde spåras och visade att 82 procent ursprungligen hade sålts till Frankrike.

– Vår kartläggning visar att det är den illegala införseln som dominerar. Omkring 10 procent av läkemedlen hade sålts till Sverige, vilken tyder på att läckaget från vårdens behandlingsprogram är mycket begränsat, även om det kan finnas viss snedvridning av siffrorna då inte allt kunde spåras, säger utredaren Daniel Svensson till Drugnews.

Insmuggling via Frankrike och näthandel verkar alltså vara den stora källan till illegala marknaden av buprenorfin, enligt rapporten.

 

I en studie från Malmö högskola med elva underhållsprogram i södra Sverige svarade två av tre tillfrågade patienter att de någon gång hade delat med sig eller sålt vidare av sin medicin.

– Men forskarna hade intervjuat patienter, vi har undersökt den illegala läkemedelsmarknaden, det är olika undersökningar, säger Daniel Svensson.

Socialstyrelsens kartläggning visar att det i september 2013 totalt var över 3 700 patienter inskrivna vid 110 Laro-verksamheter. Majoriteten (85 procent) av de inskrivna var över 30 år. Cirka 500 personer väntade på behandling och väntetiden var i snitt 28 dagar.

Det finns underhållsbehandling i alla landsting i dag (men Västernorrland tar för närvarande inte emot nya patienter).

Av de dödsfall med metadon eller buprenorfin som undersökts, så var tre av fyra inte i LARO-behandling vid tillfället. Personer med långvarigt missbruk löper större risk att dö. Enligt andra studier så är risken för dödlighet större för de som stängts av från programmen på grund av sidomissbruk eller andra skäl.

 

Socialstyrelsen skriver i sin rapport att behandling med läkemedel för opiatberoende förebygger återfall, förbättrar missbrukarens sociala situation, minskar kriminalitet, prostitution och även dödlighet.

– Men behandlingen behöver bli mer likvärdig i landet. Det är stora skillnader vad gäller i inskrivningen, hur utredningen går till och vilket vård som erbjuds. På flera mindre ställen handlar det mest om att hämta sin dos medicin, inte erbjuda andra stödinsatser, säger Annika Remaeus, projektledare i Socialstyrelsens kartläggning, till Drugnews.

För att minska skillnaderna ska Socialstyrelsen utveckla ett nationellt kunskapsstöd för programmen, ge mer information om läkemedlens risker och föreslå överblick över all läkemedelsförskrivning och bättre statistik över narkotikadödsfall.

Brukarrepresentanter har tidigare sagt att substitutionsbehandlingen – som för flera kan bli livslång – behöver anpassas mer utifrån enskilda patienters behov, önskemål och livssituation. Vad gäller föreskrifterna för programmen anser några att de borde skärpas, andra att mer individuell hänsyn tas och spärregler ses över. Socialstyrelsen håller nu på att se över föreskrifter och väntas senare i år komma med nya.

Hur många heroin- och opitatberoende det finns i landet är okänt, men missbruksutredningen skattade dem till cirka 10 000 personer.

Dela artikeln:
0