Pensionsfällan – Äldre dricker allt mer alkohol
Michaela Prochazka. Foto: Spektra, privat.

Pensionsfällan – Äldre dricker allt mer alkohol

Svenskarna dricker allt mindre alkohol, särskilt de yngre. Men de äldre går mot strömmen, och dricker både mer och oftare.
Av: Eva Ekeroth

Alkoholkonsumtionen i Sverige har sjunkit de senaste åren. Det finns dock en grupp som avviker – de äldre. De dricker både mer och oftare; 2016 uppgav 75 procent av 65–84-åringarna att de druckit de senaste 30 dagarna, jämfört med 62 procent 2002. Det visar rapporten Trender i dryckesmönster – befolkningens självrapporterade alkoholvanor under 2000-talet, utgiven av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.

– Kroppen förändras när man blir äldre, muskelmassan minskar och andelen fettvävnad ökar, vilket gör att alkoholkoncentrationen i blodet blir högre. Den mängd som var okej att dricka tidigare kan vara riskabelt hög när kroppen åldrats, säger Michaela Prochazka, utredare och samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen.

Enligt rapporten Trender i dryckesmönster är det numera personer över 50 år som dricker oftast, de har också ökat sin intensivkonsumtion. De äldsta, över 65 år, är de som dricker allra oftast. I genomsnitt har de druckit vid 6,1 tillfällen de senaste 30 dagarna, vilket är närmare 50 procent oftare än 17–29-åringarna som dricker vid 4,1 tillfällen.

 

Det är inte bara dryckestillfällena som blir fler. Medan alla andra åldersgrupper har minskat antal tillfällen då de risk- eller högkonsumerar alkohol, så gör de äldsta det allt oftare. De är också den enda grupp som ökat sin totala konsumtion, även om det är från låga nivåer. De dricker fortfarande minst, men utvecklingen oroar.

En stor risk för äldre är fallolyckor.

– Det behövs inte mycket alkohol för att balansen ska påverkas. Risken för fallolyckor ökar och det är ett problem bland äldre, säger hon.

Fallolyckor kan leda till så mycket mer än den akuta skadan.

– En skada, till exempel ett lårbensbrott, kan bli startskottet för andra sjukdomar. Under konvalescensen blir man mindre rörlig och det tar tid att komma tillbaka. Kanske blir man aldrig helt återställd. Det kan ge en kedjereaktion, säger hon.

Många äldre tar också läkemedel.

– Alla är inte medvetna om vilka effekter det kan ge att blanda alkohol med de läkemedel de ordinerats, säger hon.

 

Förklaringen till att äldre dricker mer, tror hon är att vi tar med oss våra vanor när vi blir äldre.

– Många som tillhör gruppen äldre är födda på 40- och 50-talet. Det är en generation som växt upp i en mer alkoholliberal miljö och de har tagit med sig sina vanor när de blivit äldre.

Michaela Prochazka påpekar att det har hänt mycket i alkoholpolitiken sedan 1990-talet.

– Sedan EU-inträdet får man ta med sig stora mängder alkohol när man varit utomlands. Det här är en grupp som rest mycket och fortsätter resa. De kan också ha tagit med sig alkoholvanor från de länder de besökt. Deras ekonomi är bättre än tidigare generationers och de har råd att dricka vin ofta, säger hon.

Att bli pensionär är en stor förändring. För den som får ha hälsan kan det vara som att ha ständig semester.

– När man inte längre ska upp och gå till jobbet dagen efter kan man unna sig att dricka ett glas vin vilken dag som helst, säger Michaela Prochazka.

Effekterna märks allt tydligare i vården.

– I vår senaste lägesrapport har vi sett att den alkoholrelaterade dödligheten har ökat bland personer över 65 år, från 790 personer 2007 till 1 033 personer 2016. Det är inga enorma ökningar med tanke på att gruppen äldre blivit större, men vi har också sett att fler söker för alkoholrelaterade problem och får en alkohol­relaterad diagnos, säger hon.

 

I rapporten konstateras att den ökande alkoholkonsumtionen bland äldre kan få allvarliga konsekvenser, vilket ställer nya krav både på äldreomsorgen och beroendevården. Socialstyrelsen uttrycker oro för att många kommuner saknar en helhetssyn och ett systematiskt arbetssätt när det gäller gruppen äldre med missbruk.

Att allt fler äldre dricker alkohol på ett riskabelt sätt tror myndigheten kan leda till att de inte får rätt vård.

Michaela Prochazka anser att öppenvården skulle kunna bli bättre på att upptäcka riskkonsumtion av alkohol.

– Men det är svårt när man bara träffar en person vid ett kort möte ett enstaka tillfälle. Man måste lita på vad patienten säger, men kanske är ökningen av personer som söker hjälp ett tecken på att det är mindre skamfyllt och att fler kan tänka sig att prata om det, säger hon.

 

Illustration: Spektra

Dela artikeln:
0