De senaste 30 åren har antalet alkoholtillstånd i Sverige tredubblats och i dag finns det cirka 12 500 ställen runt om i landet – frånsett Systembolaget – där man kan köpa alkohol. Efter lagändringen 2011, då kravet på varm, lagad mat på stekbord slopades, öppnades möjligheten för enklare matställen som caféer och sushirestauranger att servera alkohol. Även vissa matbutiker har de senaste åren fått tillstånd att servera alkohol.
Flest alkoholtillstånd per invånare har Gotland; 37 per 1000 invånare. Men även i Stockholm har antalet alkoholtillstånd ökat rejält sedan 2011.
På exempelvis Södermalm fanns det 411 tillstånd år 2011. 2015 finns det 505. Och på Norrmalm har antalet ökat från 385 till 577 under samma period.
– I Stockholm har tillstånden ökat med ungefär 100 per år de senaste fyra åren och vi är nu uppe i 2000, säger Carina Cutlip, enhetschef på tillståndsenheten i Stockholm.
Hon tycker dock inte att ökningen är särskilt anmärkningsvärd med tanke på hur mycket befolkningen växer i Stockholm.
– Fler invånare kräver fler restauranger. Sedan ska man komma ihåg att lagändringen 2011 egentligen inte gjorde det lättare att få alkoholtillstånd om man betänker att restaurangägaren nu måste klara ett skriftligt prov från Folkhälsomyndigheten om vilka regler som gäller. Dessutom kontrollerar vi finansieringen noggrant innan vi ger tillstånd, säger hon.
Hon menar att lagändringen inte verkar ha bidragit till en ökad alkoholkonsumtion, utan att den snarare fördelas över hela veckan.
– Vårt dryckesbeteende har förändrats och vi dricker oftare ute på restaurang, men vi dricker inte nödvändigtvis mer, säger hon.
Senast i våras fick en ICA Supermarket på Södermalm i Stockholm tillstånd att servera alkohol vid det café/bar man har vid entrén. Här serveras enklare maträtter och bullar. Tre damer, som vill vara anonyma, sitter vid ett litet bord och dricker varsitt glas vin och äter fiskkaka. Det är sen lördag eftermiddag.
– Vi sitter ju här och dricker vin, så vi tycker förstås att det är bra att det har blivit fler alkoholtillstånd. Jag tror att det bidrar till att det här med alkohol avdramatiseras och att man faktiskt dricker mindre än om man går ut på en riktig krog. Den här miljön uppmanar ju inte direkt till att vilja dricka mycket, säger en av kvinnorna och sveper med handen över detta lilla hörn av butiken.
Men Håkan Leifman, direktör på CAN, håller inte med om att fler alkoholtillstånd bidrar till ett mer balanserat drickande.
– Tvärtom ökar det normaliserade vardagsdrickandet när det blir lättare och lättare att ta ett glas ute. Jag tror att lagändringen har gett en ökad liberalisering. Och ju fler tillstånd som ges desto fler blir det, eftersom det kan vara svårt att neka när de flesta andra i området får tillstånd att servera alkohol. Det är bekymmersamt, säger han.
Han menar att alkohollagen inte tillämpas på rätt sätt och att den har blivit tandlös efter lagändringen 2011. Han efterlyser en uppföljning av effekterna.
– Har lagändringen gett någon förändring i våra dryckesmönster? Och hur god är egentligen tillsynen? Sedan 1995 är det kommunens ansvar och det kan nog vara svårt ibland då kommunen jobbar nära branschen. Man har dubbla roller, säger Håkan Leifman.
Han är också kritisk till påståendet att alkoholförsäljningen på restauranger inte har ökat de senaste åren – trots fler alkoholtillstånd.
– Kan det verkligen stämma? Folk går mer på restaurang, men dricker uppenbarligen mindre. Det låter konstigt, säger han.