Narkotikafri vård på Dagöholm
Thomas Barrögård Fahlqvist, vd för Dagöholm. Foto: Maria Zaitzewsky Rundgren

Narkotikafri vård på Dagöholm

I juni ska de sista patienterna som använder narkotikaklassade läkemedel fasas ut från IOGT-NTO:s behandlingshem Dagöholm.
Av: Eva Ekeroth

Thomas Barrögård Fahlquist, föreståndare på Dagöholm, ser fram emot att slippa substitutionsmedicineringen på behandlingshemmet.

– Jag tycker att det är en fördel. Både personal och patienter uppskattar beslutet. Behandlingsklimatet blir tryggare. Utifrån min erfarenhet är ofta dessa klienter minst motiverade, och det förekommer ofta sidomissbruk genom att patienterna fyller på mer av samma preparat, eller säljer för att finansiera sitt eget opiatmissbruk, säger han.

På IOGT-NTO:s kongress 2013 beslutades att Dagöholm inte längre ska ta emot patienter med läkemedelsassisterad rehabilitering för opiatberoende, LARO. Beslutet fick dock ingen omedelbar effekt då inga klienter skulle kastas ut och ingångna avtal fullföljas. I juni i år löper de sista avtalen ut.

Ett orosmoln har varit att Dagöholm, genom kravet på drogfrihet, ska tappa så många klienter att ekonomin är i fara. Thomas Barrögård Fahlquist är ändå optimistisk.

– Vi måste säga nej till en hel del uppdrag, men jag är alltid optimist. Har man en bra verksamhet så ger det nya uppdrag, säger han.

Han tror också att det är lättare att genomföra en sådan här förändring nu än det hade varit tidigare.

– Kommunerna har blivit mer nyanserade i sina upphandlingar. Tidigare kunde det ibland ingå som ett krav att ta emot LARO-patienter för att få teckna vissa avtal. Nu har man oftast en mer nyanserad och bredare uppdragsförfrågan, säger han.

Tomas Barrögård Fahlquist säger att gruppen som behöver läkemedelsassisterad behandling är tyngre att jobba med.

– De är oftast mer kriminellt belastade. Rent mänskligt kan jag tycka att det är ett problem att vi utesluter en hårt utsatt grupp, men det är också svårt att jobba med svårmotiverade grupper när kommunerna minskar tiden klienterna får stanna här. Vissa får bara en månad, säger han.

Genomsnittstiden är dock längre, tre månader och två dagar.

För att förbereda sig för den nya konkurrenssituationen har Dagöholms personal fortbildats i metodutveckling och relationsteorier, skapat en gemensam värdegrund samt utvecklat sättet att bemöta klienter och socialtjänst.

– Värdegrunden genomsyrar allt vi gör. Väl genomförda behandlingsuppdrag och ett gott bemötande är det effektivaste sättet att få nya uppdrag, säger han.

Thomas Barrögård Fahlquist ser kamratstödet inom IOGT-NTO som den främsta konkurrensfördelen.

– Allt fler kommuner vill att behandlingshemmen ska kunna erbjuda tjänster som handlar om nätverk, medberoende, anhöriga och eftervård. Vi har en unik möjlighet med ett landsomfattande kamratstöd. Men min bedömning är att de behöver mer stöd. Vi behöver kontinuitet i kamratstöden. Som det nu är bygger det ofta på en eldsjäl. Slutar den så upphör verksamheten mer eller mindre.

Kamratstöden behöver mer stöd från IOGT-NTO anser Thomas Barrögård Fahlquist:

– De skulle behöva hjälp med myndighetskontakter och med att marknadsföra sig mot kommunerna för att påvisa de stora vinster kommunerna gör där kamratstöden finns. Med rätt stöd och rätt kontakter skulle det säkert kunna ordnas en kommunal delfinansiering av verksamheten, åtminstone i de större kommunerna, säger han.

Fotnot: LARO står för Läkemedelsassisterad behandling vid opiodberoende.

 

 

Vill du läsa mer om alkohol och andra droger? Prenumerera kostnadsfritt på Accents nyhetsbrev och få veckans nyheter direkt i din mejlbox:


»
Dela artikeln:
0